Blå flagga, hymn och Strasbourg – Vad är Europarådet
I Europa finns flera olika samarbetsorganisationer: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE, Europeiska unionen och Europarådet. De här organisationerna kan lätt blandas ihop och i synnerhet Europarådet och Europeiska unionen antas ofta höra samman fast de är två skilda organisationer.
Europarådet som grundades år 1949 är den äldsta samarbetsorganisationen i Europa. Europarådet bildades efter andra världskriget för att undvika krigets grymheter i framtiden. Tio länder var med och grundade Europarådet och antalet medlemsstater har så småningom ökat till nuvarande 47. Finland blev medlem i organisationen den 5 maj 1989 då Europarådet firade sin 40-årsdag.
Effektiv övervakning av mänskliga rättigheter
Redan från början har mänskliga rättigheter varit det viktigaste området för Europarådet. Det mest framträdande uttrycket för detta är den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) som undertecknades den 4 november 1950 och trädde i kraft år 1953. Det som gör konventionen historisk är att stater för första gången överlämnade en del av sin suveränitet till en överstatlig organisation med dömande makt. Konventionen och dess övervakningssystem har också blivit det effektivaste systemet för att övervaka och främja mänskliga rättigheter.
Vid toppmötet i Wien år 1993 fastställdes att organisationens grundläggande utgångspunkter är att främja och representera en pluralistisk demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Vid de senare toppmötena har engagemanget i de här värdena stärkts.
Utöver mänskliga rättigheter har organisationens verksamhetsområde utvidgats och blivit mycket brett, det är egentligen bara försvars- och ekonomifrågor som lämnats utanför. Kulturella och sociala frågor blev viktiga teman för organisationen. Europeiska kulturkonventionen skapades redan år 1954 och år 1961 undertecknades den europeiska sociala stadgan för att reglera sociala ärenden. Stadgan har senare reviderats och kompletterats.
Europarådet har också infört andra viktiga konventioner och övervakningssystem. Den europeiska kommissionen för demokrati genom lag, det så kallade Venedigkommissionen, har grundats genom ett partsavtal för att erbjuda hjälp med att revidera grundlagar och lagstiftning. Den europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) granskar och bedömer medlemsstaternas lagstiftning, politik och andra medel för att förebygga rasism.
Tillämpningen av Europarådets civilrättsliga och straffrättsliga konventioner mot korruption övervakas av Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco). Även länder utanför Europarådet kan ansluta sig till Greco och det är inte obligatoriskt för medlemsländerna att vara medlemmar i gruppen. MONEYVAL är en expertkommitté inom Europarådet för utvärdering av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Hur arbetar Europarådet?
Europarådet är en internationell organisation som skapar bindande normer. Normgivningen sker främst genom olika konventioner och de viktigaste konventionerna har sina egna övervakningssystem. Även länder som inte är medlemmar i Europarådet kan ansluta sig till vissa konventioner. Ministerkommittén kan även godkänna partsavtal som stater kan ingå i om de så önskar.
Beredningen och beslutsfattandet vid Europarådet sker på flera nivåer. Ärenden bereds i 26 olika styrkommittéer. Varje medlemsstat utnämner 1–2 tjänstemän från det aktuella ministeriet till varje kommitté. Under ledning av dessa kommittéer arbetar expertgrupper som består av tjänstemän från olika länder, oberoende sakkunniga och företrädare för frivilligorganisationer.
Ministerkommittén utövar beslutanderätten i organisationen. Kommittén består av medlemsstaternas utrikesministrar och ständiga representanter. De ständiga representanterna sammanträder varje vecka till så kallat ställföreträdarmöte. Under ministerkommittén samlas också rapportörsgrupper som fokuserar på Europarådets olika verksamhetsområden. Ministrarna sammanträder en gång om året.
Europarådets parlamentariska församling är det rådgivande och initiativtagande organet. Den består av representanter som utnämns av medlemsstaternas parlament. Församlingen har 318 medlemmar och lika många suppleanter. Finland har fem ombud och fem suppleanter i församlingen.
Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter är ett rådgivande organ som består av företrädare för medlemsstaternas lokal- och regionalförvaltning.
Ett viktigt organ inom Europarådet är Europadomstolen som prövar besvär som gäller överträdelser av Europakonventionen.
För Europarådets dagliga verksamhet svarar ett sekretariat som leds av en generalsekreterare. Den parlamentariska församlingen väljer generalsekreteraren för fem år i sänder. Den nuvarande generalsekreteraren är norrmannen Thorbjørn Jagland.
Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter är en icke-rättslig instans vid Europarådet vars uppgift är att övervaka och rapportera om mänskliga rättigheter. Kommissarien kan även fästa uppmärksamhet vid brister i lagar, regler och praxis. För närvarande är letten Nils Muižnieks kommissarie för mänskliga rättigheter.
Finlands verksamhet i Europarådet
Europarådet har som mål att främja respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, vilka också hör till Finlands centrala utrikespolitiska målsättningar. Förverkligandet av dessa mål främjar också Finlands säkerhet.
Finland vill stödja Europarådet som en organisation som omfattar hela Europa och har nära samarbete med Europeiska unionen och OSSE. Finland främjar de här målen genom Europarådets budget men genom att finansiera Europarådets olika specialprojekt och skicka tjänstemän till projekten.
Europarådets webbplats (på engelska)
Finlands ständiga representation vid Europarådet