Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 5.6.2013

Inbördes beroende på toppnivå

EU-ledarna träffade president Putin vid ett toppmöte i Jekaterinburg den här veckan. På mötets dagordning stod förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland, genomförandet av Rysslands WTO-medlemskap, energifrågor, viseringsfrågor och det civila samhället i Ryssland.

Niklas LindqvistAmbassadrådet Niklas Lindqvist ansvarar för bland annat Rysslandsfrågor vid EU-representationen.

EU och Ryssland samlades till toppmöte 3–4 juni. Värd för mötet var Ryssland som hade inbjudit sina gäster till Jekaterinburg, Rysslands fjärde största stad belägen vid gränsen mellan Europa och Asien, öster om Uralbergen. Ett av president Putins viktigaste teman under hans nuvarande presidentperiod har varit att framhäva Rysslands eurasiatiska identitet.

Toppmöten två gånger per år

För Europeiska unionen är Ryssland en strategisk partner, men också en stor och viktig granne. Relationen beskrivs ofta med orden inbördes beroende. Ryssland är nämligen EU:s tredje största handelspartner och EU i sin tur Rysslands största handelspartner. EU är också den största utländska investeraren i Ryssland.

Att relationen mellan EU och Ryssland intar en särställning syns också i uppbyggnaden av det politiska samarbetet. Ryssland är det enda land med vilket Europeiska unionen håller toppmöten två gånger per år. Till exempel USA:s president träffar unionen regelbundet endast en gång om året.

Förberedelserna för toppmötena med Ryssland pågår därför nästan ständigt i Bryssel. När ett toppmöte har hållits måste man börja fundera på målen och dagordningen för nästa.

Utvecklingen av relationerna går ibland framåt snabbt, ibland långsamt. Stora resultat kan inte heller förväntas av varje toppmöte, eftersom de hålls vart halvår. Men en tät kontakt mellan statscheferna garanterar kontinuitet i samarbetet.

Kontinuitet genom Lissabonfördraget

Det är nu tredje gången som Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso träffar president Putin vid ett toppmöte. Tidigare representerades Europeiska unionen av den roterande ordföranden som byttes ut inför varje toppmöte. När Lissabonfördraget trädde i kraft ändrades dock detta och det är nu lättare för diskussionsparterna att vid ett nytt möte fortsätta diskussionerna från det förra.

Ett diskussionsämne är ett nytt avtal mellan EU och Ryssland, som ska ersätta partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1997, vilket i dag är föråldrat. Målet är ett omfattande och juridiskt bindande avtal som skapar en klar och tydlig utgångspunkt för den framtida utvecklingen av relationerna. Men man måste ännu förhandla om speciellt handels-, investerings- och energifrågor.

Energin och handeln kräver regler och samordning

Energifrågorna hör till kärnan i det inbördes beroendet. En tredjedel av den olja och gas som förbrukas inom EU kommer från Ryssland och över två tredjedelar av Rysslands olje- och gasexport går till EU-länder. Detta kräver konkret samordning och därför undertecknade EU och Ryssland i slutet av mars en gemensam vägkarta om energisamarbetet ända fram till 2050.

I augusti i fjol blev Ryssland medlem i Världshandelsorganisationen WTO efter att anslutningsförhandlingarna pågått i 18 år. Vid förhandlingarna stödde EU Rysslands medlemskap eftersom det skapar grunden för ett fördjupat ekonomiskt samarbete. EU följer nu noggrant hur Ryssland genomför sina nya skyldigheter.

Visumfrihet eftersträvas

Ett för medborgarna mycket konkret projekt är främjandet av fri rörlighet mellan Europa och Ryssland. Det här försöker man genomföra genom att göra det lättare att ansöka om och bevilja visum. Som bäst förs förhandlingar om en utvidgning av det avtal om viseringslättnader som ingicks 2007.

På lång sikt är målet visumfrihet med Ryssland, vilket väckt en hel del debatt i offentligheten. För att nå det här målet har EU och Ryssland kommit överens om så kallade gemensamma stegmärken, vilka när de genomförs gör det möjligt att börja förhandla om visumfrihet. Stegmärkena består av en lång lista villkor om bland annat resedokumentens säkerhet, verksamheten vid gränserna, myndighetssamarbete, bekämpning av brottslighet, förhindrande av korruption och iakttagandet av internationella avtal.

Jämlikhet är trumf

Ett kanske mindre känt, men viktigt samarbetsprojekt är ett moderniseringspartnerskap mellan EU och Ryssland. Avsikten med projektet är att på ett flexibelt och pragmatiskt sätt stödja en modernisering av Rysslands ekonomi. Det är inte bara frågan om att modernisera industrin, utan också att förbättra verksamhetsbetingelserna och rättsstaten. Rapporter om hur projekten framskrider presenteras vid toppmötena.

En samarbetsform som är välkänd i Finland är den nordliga dimensionen, där EU, Ryssland, Norge och Island är jämbördiga parter. Den här verksamhetsmodellen som bygger på jämlikhet används ofta som exempel på ett fungerande samarbete. Ett rekordstort antal ministrar deltog i den nordliga dimensionens utrikesministermöte i Bryssel i februari. Den nordliga dimensionen har också konkreta beröringspunkter med annat regionalt samarbete, till exempel EU:s Östersjöpolitik och det arktiska samarbetet.

Inrikes- och utrikespolitiken diskuteras

Till toppmötesförberedelserna hör att ordna konsultering om de mänskliga rättigheterna med EU och Ryssland. För ett par veckor sedan hölls den sjuttonde konsulteringen i Bryssel. EU framförde då sin växande oro över den interna utvecklingen i Ryssland och om läget för det civila samhället. Dessa frågor diskuterades också på toppmötet den här veckan. Strategiska partner måste kunna diskutera också besvärliga frågor.

Detsamma gäller utrikespolitiska och globala frågor. I toppmötena deltar därför även EU:s höga representant Catherine Ashton och utrikesminister Sergei Lavrov. Syrien är ett bra exempel på en fråga där det för närvarande krävs en intensiv diskussionskontakt.

Niklas Lindqvist

Skribenten är ambassadråd med ansvar för bland annat Rysslandsfrågor vid EU-representationen.

Följ oss