Finlands EU-politik debatterades på SuomiArenan i Björneborg
Finlands EU-politik debatterades på SuomiArenan i Björneborg
Europa- och EU-frågor syntes och hördes på SuomiArenan i år kanske mer än tidigare. Europainformationen frågade därför folk på Medborgartorget vad de anser om Finlands EU-politik och hur de ser på EU:s framtid. En viss kritik riktades mot Finlands EU-politik, men det fanns också de som var nöjda med den. Bland annat diskuterades den nya EU-redogörelsen. Europainformationen var med på Medborgartorget tillsammans med utrikesministeriets allmänhetstjänster och utvecklingskommunikation.
Finlands linje syns i EU
Mika Wilén, som kommit till SuomiArenan i Björneborg från Helsingfors, hade rangordningen för resultaten av Finlands EU-politik klart för sig.
”Initiativ som Finland tagit för att råda bot på ungdomsarbetslösheten, framför allt ungdomsgarantin, utgör ett gott exempel för andra inom EU”, uppgav han som resultat nummer ett.
Mika Wilén tycker att Finland har varit bra framme i den europeiska diskussionen om EU:s krisländer.
”Det är bra att vi har en egen linje. Tyskland är en stark opinionsbildare, men också det lilla Finland kan synas och påverka.”
Wilén för också fram en försynt kritik mot EU-politiken.
”Ibland kunde man hoppas att politikerna klart och tydligt skulle informera medborgarna om hur saker och ting egentligen ligger till. Till exempel om vi har några säkerheter eller inte.”
Han retar sig också på att inrikespolitiken ibland blandas in i EU-diskussionen.
Finland och EU i samma båt
Kimmo Korpijaakko från Kyrkslätt är relativt nöjd med Finlands EU-politik.
”Finland har bra representanter både i regeringen och i EU-parlamentet”, säger han.
”Finland kunde vara en förebild för resten av Europa såtillvida att vår offentliga sektor är effektiv.”
Kimmo Korpijaakko tycker att det är en utmanande uppgift att informera om EU.
”Men samma sak gäller kommunalpolitiken. Vanligtvis har vi alltid fått svar på öppna frågor om EU.”
Det ekonomiska läget ser Kimmo Korpijaakko som det stora gemensamma bekymret för Finland och hela EU.
”Det går kanske inte så bra för oss som vi tror. Finland är inget fristående marknadsområde, utan sitter i samma båt som övriga EU.”
Frågan om visumfrihet mellan EU och Ryssland är en annan fråga som bekymrar.
”Myntet har två sidor”, kommenterar han frågan.
Internationaliseringen inom utbildningen är ett plus
Virpi Ojala från Vittis och Marita Ojala från Norrmark anser att det är en utmaning för alla länder att iaktta de gemensamma EU-reglerna.
”Vi kunde ibland tänja lite på reglerna och de andra skärpa sig”, säger de och tillägger att allmänt taget har Finland drivit sina intressen på ett bra sätt.
De är speciellt nöjda med att studerande i och med EU kan studera utomlands och
överhuvudtaget med att Finland blivit mer internationellt.
”EU har öppnat många dörrar.”
”Internationaliseringen skulle säkert ha skett också utan EU, men nu känner man till oss och vet mer om oss än tidigare”, säger Virpi och Marita Ojala.
EU-parlamentarikerna med i diskussionen om EU-redogörelsen
Den EU-redogörelse som regeringen gav i juni behandlar EU:s framtida utmaningar och Finlands linje. I Björneborg debatterade de finländska Europaparlamentarikerna flitigt redogörelsen och Finlands EU-politik.
”Den här redogörelsen är mycket bättre än den tidigare, så jag ger den betyget 8-”, säger Europaparlamentariker Sari Essayah.
”EU-parlamentarikerna behöver absolut delta i diskussionen om EU-redogörelsen”, säger hon.
Sari Essayah hoppas att Finland i framtiden skulle vara ett pragmatiskt medlemsland, för vilket integrationen inte är ett självändamål.
Hon anser att mer uppmärksamhet bör fästas vid de nationella parlamentens ställning i EU och framhåller att Finland i jämförelse med många andra länder har ett bra system.
”Ett sätt att stödja de nationella parlamentens ställning i EU vore att öka växelverkan mellan dem och Europaparlamentet”, säger Essayah.
Europaparlamentariker Liisa Jaakonsaari anser att EU-redogörelsen är ett bra sammandrag, men hon menar att redogörelserna snabbt föråldras.
För att lösa de problem som tas upp också i redogörelsen efterlyser Liisa Jaakonsaari lösningar på europeisk nivå.
”Om alla utgår från sina egna nationella synpunkter blir beslutsfattandet långsamt, vilket vi har sett när det gäller den ekonomiska krisen.”
”Om den här krisen har fört något gott med sig så är det att vi har sett hur beroende vi är av varandra i Europa. Vi måste nu visa att vi kan fatta beslut som leder till framgång, då Europa som kontinent håller på att förlora sin ställning i världen”, konstaterar hon bekymrat.
Skolvitsord mellan sju och nio
EU-parlamentarikerna Hannu Takkula och Tarja Cronberg ger Finlands EU-politik rätt gott betyg. Uttryckt i skolvitsord ger Cronberg 8–9 och Takkula 8–8,5.
”Finland skötte EU:s budgetförhandlingar bra, till exempel när det gäller jordbruket och glesbygderna”, menar Tarja Cronberg.
”Finlands starka ekonomi har stärkt vår ställning i EU och man lyssnar på oss. Men vi har också anklagats för brist på solidaritet.”
Cronberg talar varmt för det nordiska samarbetets betydelse vid sidan av EU.
”Det lönar sig att utveckla samarbetet, bland annat i försvarsfrågor. På det sättet ökas säkerheten i hela EU”, tillägger hon.
Gällande EU-redogörelsen funderar Hannu Takkula framför allt på den grundläggande frågan, det vill säga vad Finland vill ha av EU.
”Vi borde kunna dra större nytta av möjligheterna. Inom EU borde man fundera på hur vi ska gripa oss an utmaningarna. Målbilden bör vara att vi vill utveckla Europeiska unionen.”
När det gäller utvecklandet av EU tycker Hannu Takkula att vi ska föra fram god finländsk
praxis, till exempel vissa av våra monopol.
”I EU får vi inte glömma den grundläggande uppgiften och de grundläggande värdena. Det är oroväckande att de anses vara självklarheter”, säger Takkula om läget i EU.
Sirpa Pietikäinen är snäppet mer kritisk än sina kolleger.
”EU-redogörelsen är deskriptiv och konstaterar fakta. Jag hade hoppats att den skulle ha tagit upp två frågor mer, det vill säga den sociala dimensionen och möjligheterna för tillväxt i EU”, säger hon. Sirpa Pietikäinen önskar också att EU bättre ska värna om medborgarnas rättigheter.
Hon ger Finlands EU-politik en stark sjua.
”Förr deltog Finland konstruktivt i allt beslutsfattande i EU. Nu har Finland blivit ett medlemsland där man reagerar och för fram sin röst när vi har något problem. När vi inte har några speciella problem i EU, så är vi tysta”, beskriver Sirpa Pietikäinen Finlands plats vid de bord där EU:s gemensamma beslutsfattande sker.