Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 28.8.2013

EU förnyar lagstiftningen om den jordbruksbaserade livsmedelskedjan

Foto: norden.org

Frågor gällande livsmedelskedjan berör såväl jordbruket, miljön, djurs hälsa och växters sundhet som konsumenterna – oss alla. Europeiska kommissionen godkände i maj ett förslag till ett lagstiftningspaket med vilket regelverken om djurs hälsa och välbefinnande, växters sundhet, växtförökningsmaterial, dvs. bland annat lökar och frön, samt om kontrollen av den jordbruksbaserade livsmedelskedjan minskas från nästan sjuttio till fem. Reformen ska också stärka kontrollen av den jordbruksbaserade livsmedelskedjan inom EU.

Lagstiftningen förenklas

Den övergripande målsättningen med reformen är att förenhetliga och förenkla den nuvarande splittrade lagstiftningen. Till exempel härstammar en del av den gällande lagstiftningen om växtförökningsmaterial från 1960-talet, så en förnyelse behövs. Dagens lagstiftning består av ett flertal direktiv. Avsikten är nu att ersätta dem med förordningar, vilka som sådana blir gällande i medlemsländerna.

Vid skyddet av djurs hälsa kommer man i framtiden att på EU-nivå fästa större uppmärksamhet vid förebyggandet av smittsamma sjukdomar. Området för växtförökningsmaterial är omfattande i Europa – där ingår allt från olika sädesslag till vinrankor. Det finns ett eget stycke om skogsväxter i lagstiftningen. De gemensamma områdena för lagstiftningen om växters sundhet och förökningsmaterialet utvecklas så att aktörerna framöver ska registreras i ett gemensamt register.

Den offentliga kontrollen inom EU-området täcker hela livsmedelskedjan. Foto: norden.orgDen offentliga kontrollen inom EU-området täcker hela livsmedelskedjan. Foto: norden.org

Med växtförökningsmaterial avses olika frön och lökar. I efterkrigseuropa var det viktigt att säkerställa odlingen och goda skördar. En del av lagstiftningen härstammar redan från 1960-talet, därefter började man utveckla registreringen och certifieringen. Förutom att trygga goda skördar tar man nu i lagstiftningen upp nya saker som en hållbar utveckling och klimatförändringen.

Den offentliga kontrollen inom EU-området täcker hela livsmedelskedjan allt från djur- och växtproduktionen och handeln till förädling och distribution av livsmedel. Myndighetskontrollen omfattar gemensamma principer som riskbedömning, regelbundenhet, planenlighet och öppenhet. Här har man överlag lyckats bra – det förekommer nu färre sjukdomar som via livsmedel smittar människor. Skyddet av växters sundhet minskar användningen av bekämpningsmedel och värnar också om landskapsvärden.

Fler lantsorter

I kommissionens förslag betonas att det vore viktigt att få fler lantsorter ut på marknaden. Dessutom skulle små mikroföretag ges frihet att marknadsföra små mängder frön med lägre krav. Detta skulle ge ett bredare utbud av frön för intresserade. Redan på förhand har det diskuterats mycket om avgifterna för registrering och kontrollen av fröbranschen. Man har befarat att det skulle strypa marknaden för specialfrön och öka svarthandeln med frön.

Kommissionen föreslår att mikroföretagen skulle befrias från kontrollavgifterna. Som mikroföretag definieras företag med färre än tio arbetstagare och en årlig omsättning på under två miljoner euro. Nästan 89–90 procent av aktörerna inom EU kan definieras som mikroföretag, i Finland nästan alla.

Förslaget ska härnäst behandlas i rådets och parlamentets arbetsgrupper. Förordningen träder troligen i kraft tidigast 2014.

På det hela taget har EU:s livsmedelskontroll gett goda resultat. Foto: norden.orgPå det hela taget har EU:s livsmedelskontroll gett goda resultat. Foto: norden.org

Systemet för varning för livsmedel och foder, RASFF

EU- och EES-länderna samt Schweiz meddelar om livsmedels- och foderpartier som utgör en hälsofara till varningssystemet RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed). Ifjol gjorde Finland 105 nya anmälningar till systemet. Totalt inkom nästan 8 800 anmälningar, medräknat alla tilläggsanmälningar, till systemet.

Avsikten med RASFF-systemet är att varna för allvarliga hälsorisker. Merparten av anmälningarna gäller livsmedel, på andra plats kommer foder och på tredje förpackningsmaterial. De flesta anmälningar inkommer via kontrollmyndigheterna, men cirka 14 procent via konsumenterna. Detta visar att kontrollsystemet fungerar. Den största delen av anmälningarna gäller frukt och grönsaker och till exempel salmonellarisken i dem. Också fisk, nötter och olika förpackningsmaterial kommer högt upp på listan.

På sistone har systemet använts till exempel i samband med rabaldret kring hästköttet, trots att det då mer var frågan om vilseledning av konsumenterna än om en egentlig hälsofara.

Anmälningar görs såväl om produktpartier som uppdagats vid gränskontrollen som om livsmedel, foder och mat för keldjur som dras bort från marknaden. Utifrån informationen som inkommer via systemet kan man dra bort hälsofarliga produkter från marknaden. Europeiska unionen kan förbjuda import av produkter av dålig kvalitet eller bestämma att alla importpartier ska kontrolleras.

Finland anslöt sig till systemet 1994. Alla länder inom systemet har en egen kontaktpunkt, som i Finland är Evira.

Läs mer:

Kommissionens förslag till förnyelse av lagstiftningen om den jordbruksbaserade livsmedelskedjan 6.5.2013

 RASFF-systemet och årsberättelser (på engelska)

Eviras webbplats

Följ oss