Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 24.9.2013

EU:s upphandlingsdirektiv förnyas: det lägsta priset är inte det enda kriteriet

Hankintadirektiivin uudistus käsittää myös rakennusurakoita koskevat julkiset käyttösopimukset. Kuva: NN-norden.org

Europeiska unionens nya upphandlingsdirektiv väntas bli godkända i Europaparlamentet i oktober. När de nya direktiven träder i kraft kommer de att ersätta de tidigare direktiven från 2004. Finlands egen nya upphandlingslag bestäms i hög grad enligt EU-direktiven och det kommer att bli en hel del förändringar i praxis också i Finland.

De nya upphandlingsdirektiven ska öka flexibiliteten i upphandlingsprocessen, förbättra små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingsförfaranden. Avsikten är också att man bättre ska kunna ta hänsyn till sociala och ekologiska aspekter. Man vill också öka övervakningen av upphandlingsförfarandena.

Den offentliga upphandlingen spelar en stor roll för Europas ekonomi och sysselsättning. Avsikten med reformen är också att främja nya innovationer samt en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi och andra mål som ställts upp i strategin Europa 2020.

De nuvarande tröskelvärdena ändras inte

De flesta medlemsstaterna har satt upp nationella tröskelvärden för när anbudsförfarande bör användas. I Finland är tröskelvärdet 30 000 euro. EU:s tröskelvärden bygger på värden som avtalats inom Världshandelsorganisationen.

EU:s tröskelvärde för varor och tjänster är för närvarande 130 000 euro. Den kommande reformen kommer inte att ändra på det, förutom i fråga om sociala tjänster.

– För sociala tjänster och hälsovårdstjänster uppställs helt nya tröskelvärden på 750 000 euro. Tröskelvärdena tas i användning eftersom sociala tjänster och hälsovårdstjänster i fortsättningen i allt högre grad kommer att omfattas av direktiven. Reformen gäller också koncessioner för tjänster och byggentreprenader, för vilka egna tröskelvärden ska tas fram, säger regeringssekreterare Markus Ukkola på arbets- och näringsministeriet.

Inte endast det lägsta priset

Miljömässiga och sociala faktorer får en större tyngd i upphandlingen i och med reformen. Vid konkurrensutsättningen kan man bättre beakta till exempel aktörer som sysselsätter personer med funktionsnedsättning samt livscykelkostnader och standarder för rättvis handel. Det lägsta priset garanterar inte längre att ett företag vinner en anbudstävling.

 

 

Dessutom är avsikten att så snabbt som möjligt börja använda elektronisk upphandling.

Kommer sociala tjänster att omfattas av konkurrensutsättning?

I dag är huvudregeln att upphandlingsdirektivet inte tillämpas på upphandling av sociala tjänster och hälsovårdstjänster. Men EU-domstolen har i flera beslut konstaterat att på dessa upphandlingar bör tillämpas de grundläggande rättsliga reglerna i EU:s grundfördrag, exempelvis icke-diskriminering och öppenhet då det finns ett gränsöverskridande intresse för medlemsstaterna gällande upphandlingen.

– När det gäller upphandling av sociala tjänster och hälsovårdstjänster som överstiger tröskelvärdet på 750 000 euro införs bland annat ett krav på förhandsmeddelande. Medlemsländerna ges en rätt omfattande prövorätt i fråga om vilka detaljerade reglerna som används vid upphandlingsförfarandena. Dessa regler ska dock följa de ovan nämnda principerna om öppenhet och icke-diskriminering, säger Markus Ukkola.

Vid upphandling av sociala tjänster och hälsovårdstjänster ska det enligt direktivet också vara möjligt att beakta olika kvalitetsfaktorer och till exempel höra kunderna på förhand.

E-upphandling

De nya direktiven kommer framför allt att ge myndigheterna klarare regler för hur upphandlingarna ska ske.  Trots att direktivtexten blir längre hoppas man att tolkningen ska underlättas av tydligare anvisningar och bestämmelser. Det är skäl att förbereda sig på att ta i bruk elektroniska upphandlingsverktyg. Till exempel måste anbuden kunna tas emot i elektronisk form.

Direktivet ålägger också medlemsstaterna att införa övervakning av anbudsförfarandena.

Lagen träder troligen i kraft 2016.

 

 

Hankintadirektiivin uudistamisen tavoitteena on helpottaa pienten yritysten mahdollisuuksia osallistua julkisiin tarjouskilpailuihin. Kuva: NN-nonorden.orgEtt syfte med det nya upphandlingsdirektivet är att göra det lättare för små företag i delta i offentliga upphandlingsförfaranden. Foto: norden.org

I direktivet rekommenderas att kontrakt delas upp i mindre delar vid konkurrensutsättningen. På detta sätt förbättras de små och medelstora företagens möjligheter att delta i anbudstävlingarna, vilket också gör det lättare för närproducenter att vara med. För att minska byråkratin ska endast den som vunnit en upphandling behöva presentera utredningar om upphandlingens lämplighet.

Följ oss