Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 30.9.2013

Avvaktan i Bryssel på EU-fronten

Ständig representant Pilvi-Sisko Vierros-VilleneuveStändig representant Pilvi-Sisko Vierros-Villeneuve

Mina kolleger som har varit länge i Bryssel menar att hösten har inletts ovanligt lugnt. De kommer ihåg rådets nattliga maratonmöten och hårda duster som var ständigt förekommande då krisen i euroområdet var som värst. Nu har krisen släppt sitt grepp, den håller till och med på att avta.

Nu väntar man vad valet i Tyskland för med sig. De flesta tror att det inte blir några stora förändringar i EU-politiken i unionens ledande stat, även om regeringssammansättningen ändras. Så skedde inte heller i Frankrike, trots maktskiftet. ”Frankrike är Frankrike” och detsamma kan sägas om Tyskland. Bägge länderna har ett starkt engagemang för unionen och verksamheten präglas av kontinuitet. Det är det viktigaste resultatet av det tyska valet för oss och för hela unionen.

Om fransmännen fått rösta hade de med 56 procents majoritet återvalt Angela Merkel som förbundskansler. I en enkät som gjordes redan för ett par år sedan litade merparten av fransmännen på Angela Merkels förmåga att sköta euroområdets problem. Tilltron var rentav större än tyskarnas. Fransmännens förtroende för den egna regeringens åtgärder är däremot inte lika stort. I grannlandet vill man ta modell av Tysklands sätt att sköta ekonomin. Det finns således en stark beställning på ett fortsatt samarbete mellan Frankrike och Tyskland.

Kommissionens ordförande José Manuel Barroso höll den 11 september sitt årliga tal om tillståndet i unionen. Han betonade gemensamma åtgärder för att lösa de ekonomiska problemen och stödja tillväxten. Han påminde om att vi alla sitter i samma båt och att vi inte kan låta den ena ändan av båten sjunka. Barroso tog upp de förslag kommissionen lagt fram som man försöker få behandlade innan Europaparlamentet tar paus i vår före valet. Barroso lyfte också fram projekt som Finland driver på, bland annat principen om rättsstaten som kommissionen ska lägga fram ett meddelande om.

För Litauen återstår ännu mycket att göra som ordförandeland. På agendan står bland annat en gemensam krishanteringsmekanism för bankunionen, ett dataskyddspaket och den inre marknaden för telekommunikationen. Dessutom borde Europaparlamentet få fram sitt slutliga beslut om EU:s budget för åren 2014–2020. En hel del villkor har lagts fram för ett godkännande.

”Än Syrien då?” frågar en diplomat från ett land utanför EU. Visst talas det om Syrien, men unionen har ingen plats i de pågående förhandlingarna. Däremot finns det uppgifter för EU när man talar om humanitär hjälp, flyktingar och återuppbyggnaden, som förhoppningsvis snart kan bli aktuell. Tidigare brukade man säga att ”unionen är en ekonomisk jätte, men en politisk dvärg”. Nu när de växande ekonomierna är på frammarsch är det länge sedan man hört detta. Unionen har inte heller förmått ta sin plats som en global aktör. Men arbetet med EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik fortsätter. I december ska Europeiska rådet behandla försvarsdimensionen.

EU:s utrikestjänst som inrättades 2010 och som alltså tagit sina första steg ska utvärderas i höst. Det har inte varit lätt att bygga upp en ny struktur. Revirstrider om befogenheten har förekommit. EU kan tala med en röst endast om samarbetet mellan institutionerna och medlemsstaterna löper smidigt. Lösningen kan inte vara att all expertis och alla resurser inom den yttre verksamheten placeras under ett och samma tak och en hatt.

I och med Lissabonfördraget stärktes Europaparlamentets ställning betydligt inom lagstiftningen. Som bäst utreds på tre man hand, dvs. mellan rådet, kommissionen och parlamentet, hur de nya artiklarna ska tolkas vid genomförandet av lagstiftningen. Parlamentet har verklig makt som inte kan negligeras. För den som vill driva en fråga lönar det sig att dra nytta av Europaparlamentet och få ledamöterna på sin sida. De vill nämligen utnyttja sin makt.

Parlamentet är på tapeten också till följd av valet våren 2014. Det kommande parlamentets sammansättning och kommissionsbytet påverkar EU:s verksamhet. Också av den anledningen avvaktar man nu inför framtiden.

Pilvi-Sisko Vierros-Villeneuve

Ständig representant

Följ oss