Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 18.12.2013

Stort plus för utbildningen, ungdomen och idrotten

Ville KorhonenSpecialsakkunnig Ville Korhonen ansvarar för bland annat utbildningsfrågor vid EU-representationen.

Erasmus, som redan har 25 år på nacken, är ett av de bäst kända och mest framgångsrika EU-programmen. Förhandlingarna om en fortsättning på programmet har nu slutförts och det nya programmet startar som planerat i januari 2014. Det nya programmet som heter Erasmus+ omfattar flera områden. Vilket mervärde kan vi då vänta oss jämfört med tidigare?

När Europaparlamentet för sin del godkände förordningen om Erasmus+ den 19 november löd rubriken i kvällens huvudnyhetssändning i Finland "EU ökar studerandenas gratis utlandsresor". I inslaget berättades att under följande sju år används sammanlagt 14,7 miljarder euro till utbildningsturism och att EU:s beslut att öka anslagen för den här turismen är intressant eftersom unionens budget i övrigt har skurits ner för nästa sjuårsperiod.

14,7 miljarder euro EU-pengar för utbildningsturism?

Nej, det stämmer inte riktigt. Summan är visserligen rätt och lika uppgiften om att finansieringen ökar rejält. Men det är inte fråga om skolturism, utan om rörlighet i anslutning till studier. Deltagarna kan vara skolelever, yrkes-, vuxen- eller högskolestuderande, lärare eller annan utbildningspersonal, unga frivilligarbetare eller ungdomsarbetare. Det centrala är att rörligheten gäller studier och att den ökar färdigheterna och kompetensen. Det är alltså frågan om studentutbyte, som man talat om i samband med Erasmus.

Kontot på plus

Vad betyder då plusmärket som har lagts till programmets namn? Ett stort plus är förstås finansieringen, som ökar med cirka 40 procent. Ett mervärde är också programmets strömlinjeformade struktur, där flera tidigare EU-program inom utbildnings- och ungdomssektorn har slagits ihop. På så vis får man synergifördelar och kan förenkla administrationen, vilket gör det möjligt att styra mer resurser till själva huvudsaken, dvs. rörligheten.

Nytt i programmet är också kunskapsallianser mellan läroinrättningar och företag. Det finns två slag av allianser, dels för aktörer inom yrkesutbildning och dels närmast för högskolor. Målet är att förbättra utbildningens betydelse med tanke på arbetslivet och på detta sätt göra det lättare för unga att få jobb.

Via programmet finansieras också så kallade strategiska partnerskap mellan organisationer inom utbildningsområdet. De här partnerskapen är utbildningsprojekt som syftar till utbyte av god praxis och erfarenheter och till utveckling av gemensamma initiativ.

Ett otroligt fint program

Rörligheten för mycket gott med sig. För den enskilda studentens del hjälper den till att skaffa ny information, nya kunskaper och färdigheter. För läroinrättningarnas del främjar den internationaliseringen inom utbildningen och därmed kvaliteten. Och på europeisk nivå främjar en ständigt ökande rörlighet harmoniseringen av medlemsländernas utbildningssystem. De här är också de viktigaste orsakerna till ökningen av den EU-finansiering som anvisas rörligheten. Kommissionen, Europaparlamentet och medlemsländerna är alla ense om att verksamheten är effektiv och ger ett mervärde.

Inom högskolesektorn och yrkesutbildningen fortsätter verksamheten inom rörligheten i Erasmus+ i hög grad som tidigare. Skolelevers individuella rörlighet får inte längre stöd, men skolelever, till exempel gymnasister, kan delta i utbytesprogram mellan klasser. I det nya programmet ska sådana här utbytesprogram emellertid stödja en bredare internationaliseringsstrategi i läroinrättningarna. På så vis vill man få större genomslagskraft och mervärde – alltså plus.

Under de senaste 25 åren har Erasmusprogrammet finansierat korta, vanligen 3–6 månader långa rörlighetsperioder för högskolestuderande. Det nya programmet inför vid sidan av denna verksamhet ett europeiskt system med garanti för studielån. Systemet erbjuder lånegaranti för europeiska studerande som reser till ett annat medlemsland för att där avlägga hela masterstudier under ett eller två år. Den här innovationen från kommissionen delade rätt kraftigt åsikterna i medlemsländerna och efter förhandlingarna kom man fram till att först inleda ett pilotprojekt på tre år med en mindre budget.

Inte enbart rörlighet, utan också ett motionsprogram

Idrotten är en helt ny sektor som börjar få EU-finansiering. Erasmus+ delar dock inte ut pengar till toppidrotten, utan till idrotts- och motionsidrottsorganisationer på gräsrotsnivå, vilka genomför olika utvecklingsprojekt tillsammans med partners från andra medlemsländer. De här projekten ska syfta exempelvis till att förhindra diskriminering, främja social delaktighet, öka utbudet av hälsofrämjande motion eller till antidopingarbete. Även om anslagen till idrottssektorn inte är stora är allt plus jämfört med tidigare.

Vilken är nyttan för oss?

Finland är tillfreds med enigheten som nåddes kring programmet Erasmus+, i synnerhet med att budgeten nu är större. Finländarna har hela tiden använt alla EU-pengar för rörligheten fullt ut, och hos oss överstiger efterfrågan utbudet, så vi tror att vi på ett effektivt sätt kan använda även en större budget. Vi understödde ända från början att programmen inom utbildningssektorn slogs samman till en större och mer effektiv helhet och likaså att idrottssektorn togs med. Jämfört med kommissionens ursprungliga förslag har ungdomssektorns roll och synlighet förbättrats märkbart, vilket vi också är nöjda med. I fråga om instrumentet för lånegaranti hörde vi till skeptikerna, men kompromissen som uppnåddes kunde vi godkänna.

Till sist är det värt att påpeka att Finland inte anser att det är fråga om utbildningsturism.

Ville Korhonen

Skribenten är specialsakkunnig som vid EU-representationen ansvarar för utbildnings-, ungdoms-, idrotts- och kulturfrågor samt audiovisuella frågor.

Följ oss