Nyheter 27.1.2014

Vytautas drycker ackompanjerade fram resultat

Pilvi-Sisko Vierros-Villeneuve
Ständig representant Pilvi-Sisko Vierros-Villeneuve

Litauen kunde avsluta sitt ordförandeskap med heder när finansministrarna inför Europeiska rådets möte nådde samförstånd om en krishanteringsmekanism för bankerna. Enligt den uppnådda kompromissen ska en förordning stiftas om hur banker som råkat i svårigheter ska hanteras, räddas, spjälkas upp eller avvecklas. Väsentligt är att skattebetalarna inte ska betala för bankernas problem, utan ansvaret ska axlas av aktieägarna och placerarna. I paketet ingår en fond på 55 miljarder euro. Pengarna till fonden samlas in av bankerna. Fonden införs stegvis under tio års tid. Den grundas genom ett skilt fördrag som ingås mellan regeringarna. Förhandlingarna om fördraget har inletts.

Med tanke på bankunionen är det samförstånd som nåddes ett viktigt framsteg. Litauen ledde förhandlingarna på ett föredömligt sätt, även om de drog ut på tiden på grund av att man måste vänta på Tysklands slutliga ståndpunkt. Detta berodde i sin tur på valet i Tyskland.

Men saken är ännu inte helt klar eftersom Europaparlamentet också ska godkänna beslutet. Nu förs det under Greklands ledning förhandlingar mellan rådet, kommissionen och parlamentet. Tiden är knapp. På grund av Europaparlamentsvalet borde den slutliga förordningstexten och fördraget om fonden vara klara före mitten av mars.

Konstellationen är alls inte lätt för Grekland. Europaparlamentet är inte tillfreds med det resultat som nådde si december, och framför allt inte med fördragsmodellen. Också andra har klandrat den planerade krislösningen för bankerna och ansett den vara komplicerad. Systemet för att fatta beslut har också kritiserats för att vara långsamt. Om en bank råkar i svårigheter krävs det snabba åtgärder, vanligtvis under ett veckoslut. Kritikerna kan man svara att EU visst kan fatta snabba beslut, både i kommissionen och i rådet. Huvudansvaret ska dessutom bäras av ett krishanteringsråd bestående av experter, och endast i undantagsfall behövs rådets, det vill säga i praktiken finansministrarnas, ställningstagande.

Vi bör komma ihåg att ännu i höstas motsatte sig Tyskland grundandet av en gemensam fond.  Övergångsperioden för den gemensamma fonden kan anses motiverad, eftersom många anser att den roll som Europeiska centralbanken tilldelats som tillsynsorgan över bankerna kan vara en mer väsentlig reform med tanke på banksektorns framtid. Europeiska centralbanken ska bedöma läget i bankerna i euroområdet och i andra banker som omfattas av tillsynen. Det betyder att problemen borde vara kartlagda och omhändertagna innan det finns möjlighet till gemensam finansiering.

Vi kommer att få se många hårda duster i förhandlingarna med parlamentet, men de flesta tror att kompromissvilja hittas före vårens val. I annat fall förfaller förslaget och skjuts upp långt in i framtiden för att vänta på ett nytt parlament. Detta vore inte önskvärt när man försöker få kontroll över krisen inom euroområdet som i flera år varit till förfång för unionens verksamhet. Nu kan vi se positiva tecken på att euroområdet återhämtar sig, långsamt men dock.

I Litauen kan man med fog vara nöjd över att det viktigaste målet för ordförandeskapet nåddes. Litauen nådde också framgång inom många andra sektorer. Man lyckades få igenom en rekordmängd ny lagstiftning. Hur ordförandeskapen lyckats bedöms i hög grad i ljuset av antalet beslut, trots att det samtidigt krävs att överdriven reglering ska minskas.

Det litauiska ordförandeskapet kommer också att kommas ihåg för det östra partnerskapet. Associationsavtalet med Ukraina sköts på framtiden, men EU:s engagemang i det östra partnerskapet stärktes. Att man även i fortsättningen vill hålla frågan på agendan visar på EU:s utvidgnings karaktär. EU bör bära ansvar för sitt nära grannskap såväl i öst som i syd.

Systemet med de cirkulerande ordförandeskapen har ofta kritiserats, men alldeles i onödan. I ordförandeländerna tar man sig vanligen an utmaningen med iver och tillför unionen sina egna politiska visioner. Via ordförandeskapen får medlemsstaterna en chans att fullt ut visa sin plats i gemenskapen.  För Litauen var landets första ordförandeskap en chans att visa vad landet går för, och man hade förberett sig synnerligen väl.

När det litauiska ordförandeskapet är över bjuds det inte heller längre vid mötena på mineralvatten av märket Vytautas. Det fanns olika åsikter om dryckens kvalitet. Åt mig dög den.
 
Pilvi-Sisko Vierros-Villeneuve
Ständig representant vid Europeiska unionen