Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 20.3.2014

”Folket vet nog…”

Sveitsi

Idealet i en direkt demokrati är att alla medborgare har lika möjligheter att påverka frågor som rör dem. Men allt är inte alltid svart-vitt, och inte heller är medborgarnas röstningsbeslut alltid resultatet av noggrant övervägda resonemang.

Detta konstaterades i Schweiz för några veckor sedan vid en folkomröstning där en knapp majoritet som vill begränsa att EU-medborgare får flytta till Schweiz beslutade om en kvotering av invandringen. Resultatet försätter Schweiz i en besvärlig situation. Den fria rörligheten för personer utgör en del av ett bilateralt avtalspaket mellan EU och Schweiz från 1999. I paketet avtalas också bland annat om flygtrafik, gods- och persontrafik på järnvägar och landsvägar, vetenskaps- och teknologisamarbete samt om handel med jordbruksprodukter.  Det går inte att lösgöra delar från den här helheten, utan om ett avtal sägs upp förfaller också de andra delarna i paketet.

Sari Lehtiranta
Sari Lehtiranta jobbar som Antici-tjänsteman vid EU-representationen

Köer vid gränserna?

Om Schweiz går in för att säga upp avtalet om fri rörlighet, leder det till en kedjereaktion vars omfattning är svår att förutspå. Om avtalet sägs upp drabbar det hårt den schweiziska ekonomin eftersom över hälften av landets export går till EU:s inre marknad. Vid gränsstationerna skulle det uppstå köer av långtradare, de schweiziska ostarnas väg till butikshyllorna i EU skulle försvåras och likaså EU-medborgarnas möjligheter att få jobb i Schweiz. Det kan också hända att den som vill göra en shoppingtur över gränsen igen behöver ta med passet.

Resultatet av den schweiziska folkomröstningen ger också EU gråa hår. Med hänvisning till folkomröstningsresultatet vägrade Schweiz att underteckna ett färdigt framförhandlat avtal med Kroatien om fri rörlighet för arbetskraft. Som ett motdrag beslutade kommissionen 17 februari att lägga de fortsatta förhandlingarna om Schweiz deltagande i studentutbytesprogrammet Erasmus+ och i forskningsprogrammet Horisont 2020 på is. På dagordningen finns även förhandlingar om ett institutionellt ramavtal, om ett elavtal och företagsbeskattning, där EU har egna intressen.

Ut ur återvändsgränden

Samarbetet har varit till nytta både för Europeiska unionen och Schweiz. Om EU är Schweiz viktigaste exportmarknad, så är de schweiziska investeringarna i EU i sin tur viktiga. De bilaterala avtalen är till nytta för bägge parter, och därför har man inom EU betonat att det är allt skäl att nu ta det lugnt och ge schweizarna tid att reda ut situationen. Den schweiziska regeringen har tre år på sig att omvandla folkomröstningens resultat till lagstiftning. Till dess är de nuvarande avtalen i kraft. Det funderas nu intensivt på olika alternativ. Förslaget om att begränsa invandringen innehöll nämligen inga detaljer om hur beslutet ska verkställas. Vi kan också få se en total omvärdering av relationerna mellan EU och Schweiz.

EU:s budskap till Schweiz är helt klart: den fria rörligheten för personer är en av de fyra hörnstenarna på EU:s inre marknad vid sidan av den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital. De här principerna kan inget land pruta på – inte Schweiz och inte heller något EU-land.

Bakgrund

Av Schweiz befolkning på 8,1 miljoner är nästan en fjärdedel i dag utlänningar, och årligen flyttar kring 80 000 personer till landet. Cirka 1,25 miljoner EU- och EFTA-medborgare bor för närvarande i Schweiz. Folkomröstningen krävdes av landets största parti, det nationalkonservativa Schweiziska folkpartiet (SVP). Partiet har målat upp hotbilder om horder av utlänningar som kommer till Schweiz för att utnyttja landets sociala trygghet och arbetslöshetsförmåner.

Det var främst invånarna i de tysk- och italienskspråkiga regionerna och folk på landsbygden som röstade för invandringskvoterna. I städerna och i de franskspråkiga regionerna, där majoriteten av utlänningarna bor, motsatte man sig kvoterna. Det här är i det närmaste samma uppdelning som gällde när avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) förkastades 1992.

 Sari Lehtiranta 

Skribenten jobbar som Antici-tjänsteman vid EU-representationen

Följ oss