Jobb i Bryssel – tio finländska berättelser: Med där besluten fattas

Jobb i Bryssel – tio finländska berättelser

Kari Loukkaanhuhta, direktoratet för krishantering och planering, Europeiska utrikestjänsten

Kari Loukkaanhuhta arbetar som nationell expert vid Europeiska utrikestjänsten. ”Det ligger i finländarnas intresse att vara med och påverka.”

Varför behöver EU en utrikestjänst? Vilka uppgifter har den?

Europeiska utrikestjänsten är EU:s diplomatiska kår, det vill säga den hjälper EU:s utrikesrepresentant att driva unionens utrikes- och säkerhetspolitik. Utrikestjänsten bedriver ett nära samarbete med medlemsstaternas utrikesförvaltningar och andra internationella aktörer. EU:s mål är att dess ställning i världspolitiken ska motsvara unionens tyngd. Vid sidan av den allmänna integrationen är det på sin plats att även unionens yttre förbindelser sköts konsekvent och effektivt.

Vilken är din bakgrund? Hur fick du ditt nuvarande jobb?

Min bakgrund är officer vid Gränsbevakningsväsendet. Fram till 2005 hade jag en normal gränsbevakningsofficers karriär som områdeschef i Lappland. Våren 2005 inledde jag min internationella karriär när jag fick en snabbkommendering till Helsingfors som Finlands representant vid den dåvarande riskanalyscentralen inom EU:s gränsbevakning.

Samma vår inledde EU:s gränsförvaltningsbyrå (Frontex) sin verksamhet och den finländska gränsbevakningsofficeren Ilkka Laitinen utnämndes till dess generaldirektör. Jag erbjöds en unik möjlighet att bistå generaldirektören vid inrättandet av byrån och vara med och starta byråns verksamhet i Warszawa. Jag arbetade där tre år och återvände sedan till Finland till den internationella enheten vid staben för Gränsbevakningsväsendet. År 2010 tjänstgjorde jag ett drygt år i krishanteringsuppdrag i insatsen EULEX Kosovo som operativ rådgivare för gränspolisen.

I maj ifjol öppnades en möjlighet att söka tjänstgöring som nationell expert vid Europeiska utrikestjänstens direktorat för krishantering och planering (CMPD), och jag fick det jobbet.

Vad gör direktoratet för krishantering och planering?

När man inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik överväger om man bör ingripa i någon kris tar direktoratet för krishantering och planering fram dokument som stöd för beslutsfattandet. Uppdraget att inleda planeringen kommer ofta antingen från utrikestjänsten eller begärs av medlemsstaterna, det vill säga av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (COPS).

Vårt generaldirektorat sysslar med både civil och militär planering. Det vanligaste dokumentet vid förhandsplaneringen är ett så kallat ”alternativpapper”, där man utarbetar och analyserar olika alternativa åtgärder för att hantera en kris.

När den egentliga planeringen av en krishanteringsinsats startar utarbetar vår avdelning ett krishanteringskoncept som omfattar de viktigaste målen, uppgifterna och mandatet för en kommande insats eller militär operation. När konceptet har godkänts av rådet för utrikes frågor överförs den operativa planeringen och genomförandet till ett annat generaldirektorat  (CPCC) eller till den operativa staben för en militär insats. Vår avdelning gör också strategiska bedömningar av alla insatser och utifrån dem fattar medlemsländerna beslut om att avsluta, ändra eller fortsätta en insats.

Vad består ditt arbete av?

Jag arbetar som strategisk planerare. Som bäst är jag med och gör upp en bedömning av insatserna i Kosovo, Niger och Libyen samt på uppdrag av rådet för utrikes frågor ett koncept för den regionala utvecklingen av gränssäkerheten i området Sahara/Sahel. Vid sidan av planeringsarbetet stödjer jag de andra avdelningarna inom området för mitt specialkunnande. Ett aktuellt projekt som jag kan nämna är uppdateringen av ett koncept för integrerad gränssäkerhet avsett som hjälpmedel för planeringen av insatserna.

För närvarande pågår 16 EU-operationer, av vilka 12 är civila insatser och fyra militäroperationer. Insatserna är väldigt olika, allt från mindre övervaknings- och utbildningsinsatser till omfattande rättsstatsinsatser och operationer med vidare befogenhet.

Det finns många krishärdar i världen. Blir kriserna vardag i ditt arbete?

Till viss del kan man säga det. I planeringsarbetet kan man inte fundera på det mänskliga lidandet som följer på kriserna. Jag försöker se sakligt på arbetet och inte tänka på de nyhetsbilder vi ser från krishärdarna. Kriserna blir ”problemlösning”. I mitt arbete koncentrerar jag mig på att lära känna krisens natur, det vill säga vad planerna utarbetas för, vilka bakgrunderna till en konflikt är och vilka olika aktörer som verkar i krisområdet. Kriserna blir också vardag eftersom vi på vår avdelning behandlar nästan alla kriser i Europas närområden.

Varför är det värt att söka jobb vid EU?

Oavsett inom vilken bransch man jobbar i Finland så finns där nästan alltid ett EU-element. Det ligger i finländarnas intresse att vi vet vad och hur man tänker på EU-nivå och att vi är med och påverkar beredningen och besluten av olika ärenden. Min uppfattning är att jag som nationell expert på ett bra sätt kan påverka frågor inom mitt eget område och att min sakkunskap beaktas. Det är fint att se resultatet av sitt arbete i utvecklingen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Fastän många tänker att besluten bara kommer ”från EU”, så är det alltid människor som bereder dem. Här får man dessutom ett brett internationellt nätverk av personer i sin egen bransch och dem kan man ha nytta av i kommande uppgifter i hemlandet.

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

            Nationella experter

• Medlemsländerna kan sända så kallade nationella experter till EU:s institutioner. Lönen betalas av den utsändande staten, övriga ersättningar sköts av den mottagande institutionen. Experterna arbetar med olika uppgifter. I Finland är principen att sända experter till uppgifter som stödjer målen för Finlands EU-politik. För närvarande har Finland ca 25 nationella experter vid institutionerna.
• Tjänstgöringsperioden är vanligtvis 2 år. Med ett skilt beslut kan den förlängas med 2+2 år.
• De flesta nationella experter är statstjänstemän.
• Statsrådets kansli samordnar utsändandet av nationella experter. De som är intresserade av att tjänstgöra som nationella experter ska i första hand kontakta tjänstemännen som handhar EU-ärenden inom det egna förvaltningsområdet.

Källor: Europeiska kommissionen, statsrådet

           Europeiska utrikestjänsten

• EU har diplomatiska förbindelser med nästan alla världens länder. Nätverket av EU-delegationer runtom i världen ingår i utrikestjänstens organisation.
• Utrikestjänsten inrättades 2009 för att genomföra EU:s utrikespolitik. Verksamheten leds av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik (som för närvarande är Catherine Ashton).
• EU bygger fred och ger humanitär hjälp på olika håll i världen. EU är världens största givare av utvecklingsbistånd.
• Finansieringen av Europeiska utrikestjänsten sköts av kommissionen.
• EU har för närvarande 12 civila krishanteringsinsatser och 4 militära krishanteringsinsatser på gång. Den största utgiftsposten vid insatserna är personalens löner och säkerhetsarrangemangen.

Mer information: 

http://www.eeas.europa.eu/index_sv.htm 

http://valtioneuvosto.fi/eu/tyopaikat/eu-virat/sv.jsp 

http://ec.europa.eu/civil_service/job/sne/index_sv.htm 

Text och foto: Maria Nurmi