Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 2.4.2014

Vieraslajit vaikeuksissa

Marika Paavilainen
Marika Paavilainen är specialsakkunnig i miljöfrågor vid EU-representationen.

Skadliga, s.k. invasiva, främmande arter orsakar ekonomin inom EU kostnader för upp till 12 miljarder euro varje år. Därför lade Europeiska kommissionen i september 2013 fram ett förslag till förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Vid behandlingen av förslaget har det kommit fram motstridigheter om hur skadliga de främmande arterna är: en skadlig främmande art i ett land kan vara en populär prydnadsväxt i ett annat.

Kommissionen lade fram sitt förslag till en förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter i september 2013. Förhandlingarna mellan rådet och Europaparlamentet om en överenskommelse vid första behandlingen av förslaget inleddes i februari 2014. I förhandlingarna representeras medlemsländerna av det nuvarande ordförandelandet Grekland.

Under de intensiva förhandlingarna har man slipat på bland annat ett system för undantagstillstånd och beaktandet av regionala geografiska skillnader. I mitten av mars lade Grekland för de övriga medlemsländerna fram sitt förslag till överenskommelse vid första behandling. Medlemsländerna godkände emellertid ännu inte då förslaget och det är nu Grekland som ska avgöra hur man går vidare.

Kostnader för 12 miljarder euro varje år för ekonomin inom EU

En första omfattande förteckning över främmande arter som påträffats i Europa sammanställdes 2008 i DAISIE-projektet. Förteckningen innehåller över 11 000 främmande arter. Av dem har 10–15 procent betydande skadliga följder för den biologiska mångfalden och ekonomin. Det är dessa arter som kallas skadliga eller invasiva främmande arter i EU och som orsakar kostnader för miljarder euro per år. Syftet med kommissionens förslag är att införa åtgärder visavi dessa arter.

Enligt förslaget ska kommissionen inom cirka ett år efter att förordningen antagits göra upp en förteckning över betydande främmande arter som är skadliga för EU-området. För de invasiva främmande arterna i artförteckningen skulle gälla i förordningen fastställda förbud mot oavsiktlig och avsiktlig införsel, transitering, reproduktion, transport från ett ställe till ett annat eller att arterna släpps ut på marknaden, används eller byts, hålls eller odlas (inklusive i slutna utrymmen) eller släpps ut i miljön.

I diskussionerna i rådets arbetsgrupp och mellan miljöministrarna har det förts fram att det förekommer motstridigheter i fråga om arternas skadlighet. Hyacinten är en populär prydnadsväxt i England, men längre söderut är samma växt skadlig och inkräktar på livsmiljön för naturliga arter. Vandringsmusslan är en skadegörare i Irland, medan den är en del av vattenförsörjningssystemet i Holland. Minken som kommit från Amerika till Europa utgör ett hot mot sjöfåglar och arter av samma storlek som den själv, men i Finland och Danmark hålls den i burar som en del av pälsdjursnäringen. I Estland befarar man att minkarna rymmer norrifrån och vill skydda flodillern mot minken. I Finland förekommer flodillern inte längre.

Med tanke på harmoniseringen är det inte en lätt uppgift att göra upp en förteckning över arter mot vilka stränga förbud riktas. I uppgörandet av förteckningen ingår en riskbedömningsprocedur och bland annat att de ekonomiska konsekvenserna beaktas enligt proportionalitetsprincipen.

Kommissionen har försäkrat att på listan ska upptas ett rimligt antal (ca 50) arter, vilka orsakar en betydande del av de årliga ekonomiska skadorna, men vars bekämpning inte utgör en övermäktig börda för EU-ekonomierna.

Finlands pragmatiska nationella strategi

Finländarna har blivit medvetna om de invasiva främmande arterna när kommunerna ordnat jakt på skadliga arter. Då har man framför allt sökt efter arter som orsakar allergier. Kattägarna vet i allmänhet att de har en av de allra farligaste främmande arterna. Och i hemträdgårdarna söker man efter – men hoppas inte hitta – den spanska skogssnigeln i sina odlingar.

Statsrådets strategi gällande främmande arter blev färdig våren 2012. I strategin finns en förteckning över arter som man bör satsa på att utrota eller förhindra spridningen av för att minska skadorna. Strategin finns på finska på jord- och skogsbruksministeriets webbsidor med information om främmande arter. Där finns också information om hur man kan känna igen arterna och utrota dem. Via webbplatsen kan vem som helst meddela sina observationer och få experthjälp för att känna igen arterna.

Hanteringen av de främmande arterna och följderna de orsakar involverar flera förvaltningsområden – jord- och skogsbruksministeriet har expert- och samordningsansvar, miljöministeriet är sakkunnigorgan vid skyddet av den biologiska mångfalden och arterna, inrikesministeriet ansvarar för gränsövervakningen, tullen och budgetfrågorna hör till finansministeriet och havslevande arter som kommer med fartygstrafiken till kommunikationsministeriet.

Samarbete ligger i allas intresse

Alla EU-länder har inte en egen strategi för de skadliga främmande arterna. Ett faktum är dock att arterna sprids med människan från ett ställe till ett annat. Samarbete för att identifiera arterna och förhindra spridningen är ett effektivt sätt att begränsa de ekonomiska skadorna orsakade av invasiva främmande arter och att förhindra en utarmning av den biologiska mångfalden som utgör en buffert för vår hälsa. Därför behövs EU-förordningen.

Det är nu mycket nära att förslaget till förordning godkänns. De meningsskiljaktigheter som återstår gäller inte längre innehållet utan hur EU:s artförteckning ska göras upp och på vilket sätt medlemsstaterna ska delta i det arbetet. Om man kan enas i den här frågan och man inte på nytt börjar ta upp innehållsfrågor kan man antagligen fatta beslut i ärendet före Europaparlamentsvalet i maj.

I Finland finslipar man nu en utredning över kostnaderna för införandet av förordningen. Det är nu på sin plats att förbereda sig för de kommande åtgärderna som Finland redan i hög grad förband sig till år 2012 då statsrådet godkände den nationella strategin om främmande arter och de artvisa åtgärdsprogrammet som hör till strategin.

Rollen för Finlands EU-representation är i detta läge att följa upp situationen och – om möjligt – påverka att förhandlingarna om den kompromiss som ordförandelandet förhandlar fram fortsätter. 12 miljarder euro om året är en stor summa. Om det är möjligt att minska på dessa kostnader lönar det sig att satsa på det.

Marika Paavilainen 

Skribenten är specialsakkunnig i miljöfrågor

Faktabox:

  • Främmande arter är arter som har spritt sig från sitt naturliga utbredningsområde till nya områden med människan, antingen oavsiktligt eller avsiktligt. De främmande arterna har med människans medverkan tagit sig över naturliga hinder som kontinenter, hav eller berg. I allmänhet anpassar sig de främmande arterna dåligt till sin nya livsmiljö och dör snabbt bort. Men i vissa fall klarar sig de främmande arterna bra. De börjar föröka sig och etablerar sig i sin nya livsmiljö. Vissa främmande arter klarar sig extremt bra och utgör ett stort hot mot och orsakar allvarliga skador för ursprungliga arter, ekosystem, odlingsväxter, skogsbruk och andra näringar. De kan också orsaka betydande ekonomisk skada genom påverkan på människors, djurs och växters hälsa eller för värdet på fastigheter. Skadorna kan också vara sociala eller estetiska. Sådana främmande arter som orsakar skador kallas invasiva främmande arter.

Följ oss