Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 29.4.2014

Världens största frihandelsområde börjar skönjas vid horisonten

EU_USA_huippukokous_Kuva_EU

EU och USA har kommit bra i gång med de förhandlingar som inleddes ifjol och som ska leda fram till världens största frihandelsområde. Hittills har fyra omgångar förts inom förhandlingarna om ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (TTIP).  Dessutom har man bakom sig ett preliminärt anbudsbyte inom varuhandeln och ett politiskt utvärderingsmöte på ministernivå, dvs. mellan EU:s handelskommissionär och USA:s handelsrepresentant. TTIP-förhandlingarna var en viktig punkt på dagordningen för toppmötet mellan EU och USA i Bryssel i slutet av mars.

I år kommer det att bli fyra förhandlingsrundor till. Angående tidtabellen har det redan tidigare konstaterats att man borde komma i mål med ”en tank bränsle” dvs. i slutet av nästa år.

Fartfylld start

TTIP-förhandlingarna inleddes harmoniskt då man studerade den andra partens praxis. Intresset var stort hos bägge förhandlingsparterna. När det politiska utvärderingsmötet närmade sig i februari började skillnader i synsätt komma i dagen. Det är kommissionen som förhandlar på EU:s vägnar och där konstaterade man redan i början av året att smekmånaden tycks vara förbi i förhandlingarna.

Även i EU:s medlemsländer började det efter den positiva publicitet som TTIP-förhandlingarna fått till en början höras synnerligen kritiska röster och man tvivlade på om det är möjligt att nå en balanserad lösning mellan två så olika system. Vardera parten har hittills ansett att deras eget system är bättre och förutsatt att den andra parten ska tillägna sig det.

En del av den offentliga kritiken har tyvärr byggt på missuppfattningar och bristande kunskaper, vilka man försökt korrigera bland annat med samråd och informationsmöten för olika intressegrupper. Även i Finland har det ordnats tre samråd. Därtill arrangerade kommissionens informationsbyrå i Helsingfors ett TTIP-seminarium i mars. Kommissionen har arrangerat flera informationsmöten under och mellan förhandlingarna för intressegrupper, och dessutom har man för medlemsländerna redogjort för förhandlingarna i den handelspolitiska kommittén och vid tekniska möten. Kommissionen har också utsett en grupp rådgivare med representanter för 14 europeiska intressegrupper. Finländaren Pekka Pesonen representerar jordbrukets intressen i gruppen.  

Investeringsskyddet en stötesten

Den högljuddaste diskussionen om TTIP på sistone – både i Finland och på annat håll – har gällt investeringsskyddet och systemet för att lösa eventuella tvister. Vissa anser att investeringarna helt ska lämnas utanför TTIP-förhandlingarna. Farhågan är att vid eventuella beslut om tvister gällande investeringar kan ett EU-land åläggas att ersätta skador som åsamkats en investerare till exempel på grund av ändringar i lagstiftningen som införts på grund av hälso- eller miljöskäl.

Finland har 66 bilaterala avtal om investeringsskydd och i alla dem ingår bestämmelser om hur tvister ska lösas. Finlands utgångspunkt har varit att investeringsskyddet bör vara omfattande och gälla såväl investerare som investeringar. Skyldigheterna i det kommande TTIP-avtalet och systemet för att lösa tvister får inte hindra parterna från att utveckla en icke-diskriminerande lagstiftning och möjligheten att driva frågor gällande arbetstagarskydd och miljöskydd.

Efter den skarpa kritiken från medlemsländerna beslutade Europeiska kommissionen i slutet av mars att inleda offentliga samråd som pågår i 90 dagar gällande investeringsskyddet. Alla EU-medborgare kan delta i samrådet genom att besvara frågor som finns på webben. Förhandlingarna om investeringarna inom TTIP tog paus under den tid samrådet pågår. Kommissionen har lovat beakta de synpunkter som kommer fram i samrådet och utnyttja dem vid de kommande förhandlingarna.

EU vill inte ha hormonkött

Ett annat ämne som väckt intresse är hälso- och växtskyddsfrågor. Både hormonkött och genmodifierade produkter har lyfts upp på TTIP-dagordningen, men de har ännu inte diskuterats på allvar mellan experter. EU tänker hålla fast vid sin linje att man inte vid förhandlingarna ger sig in på unionens lagstiftning om genmodifierade organismer och hormoner.  Det är värt att komma ihåg att genmodifierade organismer redan nu kan importeras till EU:s område och att sådan införsel förekommer.

EU och USA har fört en utdragen handelstvist om hormonkött i WTO:s organ för tvistlösning. För att lösa tvisten har EU och USA kommit överens om ett system för import av nötkött där EU har infört en kvot för import av hormonfritt nötkött av hög kvalitet från USA.

Spelreglerna inom arbetslivet avviker också betydligt från varandra i USA och Europa. USA har inte – i motsats till EU-länderna – ratificerat Internationella arbetsorganisationen ILO:s alla konventioner, och TTIP-förhandlingarna kommer knappast att ändra på det.  

Diskussionen om en försämring av konsumentskyddet har också varit livlig både i EU och i USA. President Obama presenterade sina teser vid sitt besök i Bryssel i slutet av mars. Han framhöll att han under hela sin politiska karriär arbetat för att nivån på konsumentskyddet inte får försämras. Inte heller TTIP-avtalet kommer att göra det. Ett löfte har nu getts på högsta politiska nivå och det är handelsförhandlarnas uppgift att infria löftet.

Det är självklart att alla frågor och problem gällande handeln mellan EU och USA inte kan lösas i och med TTIP. Sannolikt går det så att vardera partens handelsförhandlare i något skede konstaterar att man fått till stånd en hel mängd goda resultat, förbindelser om att avskaffa tullar samt avtal om gemensamma procedurer och om ett stärkt samarbete. Tillsammans beslutar man då att ”skörda” detta som ett avtal för första skedet av TTIP. Därför kommer kanske TTIP att kallas ett levande avtal. Förhandlingarna kan senare fortsätta och då kan man komma överens om förbättringar i de transatlantiska handelsförbindelserna.

Det är ännu långt kvar tills TTIP:s första skede är klart, men vardera parten tycks ha som ett klart mål att man nu eftersträvar något nytt, stort och historiskt inom handelspolitiken. Detta torde också ytterligare förstärka det strategiska partnerskapet mellan EU och USA.

Pirjo Välinoro 

Skribenten är ambassadråd.

Följ oss