Bankunionen inrättad, blicken mot tillväxt
Den första fasen av bankunionen bekräftades på politisk nivå när Europaparlament vid sitt plenum under påskveckan röstade om sammanlagt nio kompromiss- eller sluttexter gällande regleringen av finansiella tjänster. Förutom kompromisstexten om den gemensamma rekonstruktionsmekanismen (SRM) fick direktivet om en ram för rekonstruktion inom banksektorn (BRR) och direktivet om insättarskydd (DGS) sin slutliga välsignelse.
Både inom EU och på global nivå har man reagerat på finanskrisen med olika slag av regleringar. Parlamentet godkände vid sitt sista plenum under den här mandatperioden fler regelverk gällande finansiella tjänster än normalt under ett eller till och med två år. Parlamentet lämnade för sin del efter sig ett testamente om att bank- och placeringstjänsterna måste regleras. Bankunionen kan därmed konkret sättas i verket i november i år.
Med bankunionen vill man bryta ödesgemenskapen mellan bankerna och staterna. Bankkriser ska inte få leda till ekonomisk kollaps i de länder som drabbas, vilket skett i Irland, Cypern och Island.
Bankproblemet inom EU är dock av strukturell natur. När bankerna står för tre fjärdedelar av finansieringen i Europa är läget i USA det motsatta: bankerna står där för endast en fjärdedel av finansieringen. Därför är Europa mycket beroende av bankerna, men som vi har sett kan de dra ner hela kontinenten i djupet.
Bankproblemet och bankberoendet inom EU kräver också andra lösningar än en bankunion. Det behövs nya marknadsbaserade finansieringskanaler vid sidan av bankfinansieringen. Behovet av alternativa finansieringskällor är störst hos små och medelstora företag. Tillfredsställandet av finansieringsbehoven hos dessa företag är synnerligen viktigt också av den anledningen att den ekonomiska tillväxten i hög grad är beroende av de små och medelstora företagen. Europas framtid är beroende av små och flexibla företags verksamhetsbetingelser och möjligheter.
För att tillfredsställa de små och medelstora företagens behov av finansiering krävs att kapitalmarknaden inom EU utvecklas och samtidigt behövs regelverk som stödjer bolagens specialbehov. Det här har i viss mån beaktats i lagstiftningsprojekt som redan blivit färdiga eller ännu är under behandling. Men i framtiden bör bland annat små bolags möjligheter att skaffa finansiering på masskuldebrevsmarknaden främjas. Dessutom måste man ta massfinansiering som samlas in av medborgarna på allvar, vilket samtidigt betyder att man måste överväga att införa rätt typ av regler för denna finansieringsform.
Utvecklandet av alternativa finansieringskanaler främjar möjligheterna för framgång även inom bankverksamheten. Detta beror på att den viktigaste faktorn för bankernas framgång är en positiv utveckling av samhällsekonomin. Bankerna mår bra när samhällsekonomin gör det, och tvärtom. Genom att utveckla finansmarknaden inom EU kan man nå ett slutresultat som gynnar såväl företag, banker som samhällsekonomin. Det finns de facto ett synnerligen starkt stöd för en sådan utveckling.
Den sittande kommissionen har kommit med ett meddelande om långfristig finansiering, vilket på allmän nivå skissar upp möjliga åtgärder. Den nya kommissionen borde i sitt verksamhetsprogram ta in konkreta åtgärder för att utveckla finansmarknaden och göra denna mer mångsidig. Vid utarbetandet av verksamhetsprogrammet bör kommissionen allvarligt fundera på hur finanssystemet bättre kan främja tillväxten. På finansmarknaden är det möjligt att efter bankkrisen som bromsat upp den ekonomiska tillväxten övergå till att ta fram och utveckla nya finansieringskanaler som främjar innovationer och tillväxt.
Under de senaste veckorna har det kommit flera positiva nyheter och nyckeltal gällande ekonomin i Europa. Sett ur ett nordligt perspektiv har det till en del varit överraskande att många av de positiva nyheterna kommit från Medelhavsländerna. Finland, som är ett eftercykliskt land, håller på att hamna på efterkälken vad gäller den ekonomiska tillväxten, och därtill är krisen i Ukraina ett ytterligare hot för samhällsekonomin. Dessutom har bankerna i Finland en starkare roll på finansmarknaden än i EU i snitt. Det bör uttryckligen vara Finlands sak att ta fram alternativa finansieringskanaler för de små och medelstora företagen som ett stöd för tillväxten. Bankunionen är inrättad, och nu bör vi med siktet inriktat på tillväxt se framåt och ta fram alternativa finansieringskanaler.
Jyrki Knuutinen
Skribenten är specialsakkunnig på finansieringstjänster
