Töissä Brysselissä: ”Vaikuttamistyössä ei ole tarjolla pikavoittoja”
Jobba i Bryssel – tio finländare berättar
Tytti Peltonen arbetar som ledande intressebevakare vid Metsä Group. Hon bor med sin familj i Bryssel men arbetsuppgifterna för henne till Finland ibland. Till uppgifterna hör att följa med lagstiftningen, bevaka intressen och påverka på nationell och på EU-nivå. ”Om den finska industrin vill få fram sina åsikter när EU tar beslut måste man själv vara här och jobba för det.”
Varför har ett skogindustriföretag kontor i Bryssel?
Jag har ett kontor i Metsä Boards utrymmen i Bryssel. Metsä Board hör till Metsä Group och är Europas ledande producent av falskartong och kraftliner. Mitt eget område är intressebevakningen.
Min tjänst ingår i koncernens interna serviceenhet ”Hållbar utveckling och intressebevakning”. Vi betjänar Metsä Groups olika sektorer när det gäller frågor om hållbar utveckling, och gör varje år en rapport över hållbar utveckling.
Hur kom det sig att du började jobba med detta?
Jag har under nästan hela mitt yrkesliv haft att göra med EU och intressebevakning. Den egentliga EU-kontakten kom när jag jobbade för justitieministeriet under Finlands första EU-ordförandeskapsperiod, och därefter har jag jobbat vid flera olika organisationer. Till Bryssel kom jag via Näringslivets centralförbund (EK). Som deras representant i Bryssel insåg jag att om den finska industrin vill föra fram sina åsikter när beslut tas i EU så ska man själv vara på plats och jobba för saken.
Till Metsä Group kom jag för två år sedan. Orsaken var att jag ville jobba för skogsindustrin, som är en mycket intressant bransch, en betydande bioekonomisk aktör och naturligtvis mycket viktig för Finland. Det är också viktigt för mig att min arbetsgivare är finländsk.
Å andra sidan handlar det om en industrisektor där största delen av regleringarna kommer från EU, och jag fascinerades av möjligheten att få bedriva påverkansarbete vid primärkällan, så att säga.
Hur lätt/svårt är det att driva igenom sina ståndpunkter för en intressebevakare?
Bryssel är en väldigt krävande arbetsmiljö för intressebevakare och påverkansarbete är en lång process. Några snabbvinster förekommer inte.
Finland och skogsindustrin har många särdrag och för att de ska beaktas får man verkligen ta i och jobba hårt – ofta utan att det leder någonvart.
Men det finns positiva exempel också. Ett av dem är Bioekonomi PPP (Public Private Partnerships), som ingår i EU:s forskningsprogram ”Horisont 2020”. Metsä Group och våra europeiska samarbetsparter deltog mycket aktivt när detta program utarbetades, och de första ansökningarna har just börjat komma in. Ungefär 4 miljarder euro kommer att fördelas, och Europakommissionen står för cirka en miljard.
Tidsförläggning och samarbete är oerhört viktiga när man jobbar med att påverka, man måste föra diskussioner med kommissionen långt innan lagförslag offentliggörs. Ensam får man ingenting till stånd här, samarbetet med likasinnade är helt avgörande.
Intressebevakning är inte enbart lobbyverksamhet, en stor del går helt enkelt ut på att samla in och sprida information. Det är viktigt att veta vad som är på gång i vår verksamhetsmiljö, vad vi ska vara beredda på, och så vidare.
Det talas mycket om insyn i intressebevakningen och EU har ett frivilligt ”lobbyistregister”. Garanterar det här intressebevakningens transparens och/eller tycker du att det borde vara obligatoriskt att registrera sig?
Det är klart att intressebevakningen ska vara öppen och transparent och att man ska hålla sig till etiska förfaringssätt. Lobbande har ofta en negativ klang. Intressebevakning går ut på att olika aktörer ger beslutsfattarna information och berättar om förslagens konkreta följder.
Metsä Group finns i Europaparlamentets och kommissionens insynsregister. Obligatorisk registrering skulle säkert föra med sig mera öppenhet, men god praxis, etiska förfaringsregler och en öppen kultur är väsentliga i vilket fall som helst.
I Metsä Groups årliga rapport om hållbar utveckling berättar vi också om koncernens intressebevakningsfunktioner.
Vilken (arbetsrelaterad) händelse har gjort dig sömnlös senast?
Min nattsömn rubbas inte lätt, men på sistone har jag nog varit bekymrad över EU:s politiska åtgärders oförutsägbarhet och EU:s ensidiga klimat- och energipolitiks konsekvenser för de europeiska företagens globala konkurrenskraft.
Vi genomför kontinuerligt och frivilligt omfattande åtgärder för att minska på utsläppen och nå större energieffektivitet. Men samtidigt stiftar EU lagar som ger våra konkurrenter i länder utanför EU fördelar.
Den europeiska energi- och klimatpolitiken borde vara sådan att den lockar europeiska företag att stanna här och investera här. Företag tävlar på global nivå och vi måste kunna spela med rättvisa spelregler.
Om EU fortsätter med sin ensidiga klimatpolitik borde man fundera på hur man ska minimera de skador som europeiska företags konkurrenskraft utsätts för.
Med tanke på kampen mot klimatförändringen så vore det bäst att industrin förblir i Europa. Våra fabriker är effektiva och utsläppen från elektricitetsförbrukningen låga. I Kina till exempel är CO2-utsläppen som härstammar från elproduktion i snitt fyra gånger större, och i USA mer än dubbelt större än i Finland. Hela EU:s genomsnittsutsläpp är också betydligt mindre än Kinas och USA:s. Om vi främjar europeisk industri kan vi reducera utsläppen globalt.
Vad gillar du mest i Bryssel?
Bryssel är en smältdegel av olika nationaliteter – det mångkulturella hör absolut till den här stadens bästa sidor.
Dessutom är det spännande att befinna sig där besluten tas och få följa med processen på nära håll. Även om påverkansarbete är svårt så är möjligheterna nästan obegränsade.
Text och bild: Kaisa Amaral
Fakta:
- Att lobba betyder att olika intressegrupper påverkar beslutsfattande, informationsdelning och nätverk (Källa: Wikipedia)
- Exakta siffror finns inte att få, men man uppskattar att det finns 15 000-30 000 intressebevakare eller ”lobbare” i Bryssel, beroende på hur man räknar. (Jämför med kommissionens 31 000 anställda). Källa: Corporate Europe Observatory
- Intressebevakning bedrivs av olika industrisektorer, frivilligorganisationer, regionbyråer, nationella diplomater, fackförbund, olika sektororganisationer, med flera.
- År 2011 grundade Europakommissionen och parlamentet ett gemensamt insynsregister för intressebevakare. Det är frivilligt att registrera sig, men man diskuterar om att göra registreringen obligatorisk.
