Kuukauden kysymys: Miksi EU on asettanut pakotteita Venäjälle?
– När vi talar om sanktioner och motsanktioner ska vi hålla krisens grundorsak i minnet. Ryssland har brutit mot internationell rätt och kränkt Ukrainas territoriella integritet genom att ansluta Krim till sig själv och undergräva östra Ukrainas stabilitet. Vapen och krigare har tagit sig från Ryssland till Ukraina och situationen har accelererat till en öppen väpnad konflikt som Ukraina inte ensam kan kontrollera.
– EU anser att Ryssland inte ännu har gjort tillräckligt för att Ukrainakrisen ska nå en förhandlingslösning. EU har upprepade gånger gett Ryssland möjlighet att visa sitt engagemang för att verkställa en fredsplan. Än så länge har Rysslands handlingar inte varit tillräckliga. Därför ökar EU trycket genom att skärpa de redan tidigare införda sanktionerna. EU är också redo att dra tillbaka sanktionerna om läget i Ukraina förbättras. EU:s utrikestjänst bedömer läget i slutet av september då medlemsländerna får ta ställning.
– Sanktionerna är en dålig lösning för alla parter. Å andra sidan utgör de ett sätt för EU att uttrycka att vi inte accepterar att ett självständigt lands suveränitet kränks och undergrävs och att man bryter mot internationell rätt. För små länder är den internationella rätten vår största trygghet. Våra värden är inte heller till salu.
– Sanktionerna är inte en bestraffning utan ett sätt att påverka Rysslands politik. Alternativen skulle, karikerat, vara att låta bli att reagera och acceptera Rysslands handlingar, eller att skicka vapen till Ukraina varvid Finland skulle bli en part i konflikten. Ur finsk synvinkel är sanktionerna alltså det bästa av flera dåliga alternativ.
– Finland hoppas att krisen löses så snart som möjligt och att världshandeln snarare skulle öppnas mer än stängas. För ett exportstyrt land som vårt skulle det vara den bästa riktningen.
