Nyheter 4.12.2014

Tuomas Pöysti: Euroopan petostentorjuntavirastolla tärkeä rooli EU:n kansalaisten näkökulmasta

Kuva: europa.eu

OLAF

Statens revisionsverks generaldirektör Tuomas Pöysti valdes i början av november till ordförande för OLAF, det vill säga Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. OLAF undersöker bedrägerier, korruption och allvarligt missbruk i EU-organen. Som resultat av OLAF:s  verksamhet återfås årligen missbrukade medel för ungefär 100 miljoner euro.

Tuomas Pöysti anser att OLAF spelar en viktig roll för de europeiska skattebetalarna och unionens medborgare. Verksamheten upprätthåller skattebetalarnas förtroende för unionens verksamhet.

Har missbruket ökat?

– Det är svårt att visa upp tillförlitligt referensmaterial när det gäller missbrukets omfång. Enligt olika undersökningar har de ekonomiska brotten i sig inte nödvändigtvis ökat, men det är svårt att uppskatta den dolda brottslighetens omfattning, säger Pöysti.

Medlemsländernas myndigheters rapporter om missbruk håller på att öka, berättar Pöysti, likaså antalet anmälda misstankar. Det kan främst bero på att övervakningen har blivit bättre.

– Men det är ett faktum att det förekommer allvarliga korruptionsproblem och ekonomiska brott i en del av medlemsländerna, och alla medlemsländer har orsak att hålla ögonen öppna med tanke på korruption och ekonomisk brottslighet.

Tuomas Pöysti. Kuva: Vilja Pursiainen
Tuomas Pöysti är ordförande för OLAF:s övervakningskommitté från 1 november 2014 till 31 oktober 2015. I enlighet med EU-lagstiftningen sköter han uppdraget vid sidan av sin tjänst som generaldirektör. Bild: Vilja Pursiainen

Hur fungerar principen om god förvaltning i EU-organen?

Europeiska unionen är en av få internationella organisationer som uttryckligen har förbundit sig att trygga god förvaltning eftersom den hör till medborgarnas grundläggande rättigheter. I EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna finns en artikel om rätten till god förvaltning. I EU-organen strävar man efter att förverkliga god förvaltning i stor utsträckning.

– Enligt min uppfattning följs principen om god förvaltning mycket väl inom EU, men det finns alltid något som kan förbättras. Unionen borde till exempel helt komma ifrån sin elitistiska och byråkratiska approach. Den borde också genomföra transparens överallt i sin verksamhet. Förfaranden som driver de stora medlemmarnas intressen och som naggar öppenheten och likvärdigheten i kanterna utgör risker, funderar Pöysti.

Också OLAF spelar en roll när det handlar om att förverkliga god förvaltning eftersom byrån undersöker misstänkta fall av olagligt förfarande hos unionens organs tjänstemän och medlemmar.

Övervakningskommitténs viktigaste uppgifter

Europeiska bedrägeribekämpningsbyråns övervakningskommitté är en grupp på fem laglighetsövervakare, som väljs genom ett beslut av Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Byråns viktigaste uppgift är att trygga OLAF:s oberoende genom konstant övervakning. OLAF är sitt namn till trots inte någon fristående unionsmyndighet utan ett av Europakommissionens generaldirektorat.  

Övervakningskommittén ser till att varken politisk eller annan press från unionens organ eller deras högsta ledning förhindrar undersökningen av missbruk eller att skyldiga ställs inför rätta.

Den andra huvudsakliga uppgiften är att övervaka att undersökningarna sker lagenligt och effektivt och inom skälig tid.

Den tredje viktiga uppgiften är att fungera som sakkunnig på hög nivå för Europaparlamentet, rådet, kommissionen och OLAF:s chef i sammanhang med anknytning till bedrägeribekämpningsbyråns undersökningar.

Respekterar OLAF EU:s grundläggande rättigheter?

– Övervakningskommittén överräcker varje år till EU-organen en verksamhetsberättelse som innehåller övervakningskommitténs kollegiobedömning.  När det handlar om kollegium bör enskilda medlemmar vara försiktiga med sin offentliga bedömning, påpekar Tuomas Pöysti.

Enligt övervakningskommittén utför OLAF ett gott arbete och respekterar de grundläggande rättigheterna. Men man har varseblivit brister och behov av utveckling i tillämpningen av stadgan. De har särskilt att göra med samordningen av unionens mera allmänt hållna lagstiftning och medlemsländernas mycket detaljerade regelverk.

Med stadgan i fokus kan man säga att det finns behov av skärpta regler för OLAF, speciellt när det handlar om behandling av teleidentifikationsdata, anser övervakningskommittén.

De grundläggande rättigheterna skyddas och övervakningen fungerar, vilket bidrar till förtroendet

Övervakningskommittén anser att man borde förbättra laglighetsövervakningen av OLAF:s omfattande undersökande – och underrättelseverksamhet, samt rättsskyddet för dem som är föremål för undersökning. Kommissionen har kommit med ett lagförslag i denna fråga, men enligt övervakningskommittén är det inte tillräckligt.

– Det är viktigt att de grundläggande rättigheterna skyddas och att rättsskydds- och övervakningsmekanismerna som garanterar detta är i sin ordning. Annars får verksamheten inte tillräckligt förtroende och resultaten av undersökningarna kan inte utnyttjas trovärdigt i domstolar, betonar Pöysti.

– Dessutom använder OLAF sig av undersökningsmetoder som kan innebära ingående ingrepp i individens rättigheter. Undersökningar av missbruksmisstänkta kan dessutom leda till att en individ stämplas, bara för att den är föremål för undersökning. Därför måste man i en rättsstat vara mycket noga med att de grundläggande rättigheterna respekteras i verksamhet av den här typen.