TTIP-neuvotteluissa edetään – hitaasti mutta varmasti
TTIP, med andra ord handels-och investeringsavtalet mellan EU och USA är det mest angelägna handelspolitiska projektet i EU för närvarande. Därför beslöt EU:s handelsministrar förra veckan att ministerrådet ger särskilda TTIP-konklusioner, där EU:s ambitiösa förväntningar på avtalet framhävs.
På vår sida av Atlanten hoppas vi att vår gemensamma handelsagenda beslutsamt ska drivas vidare också efter att mellanvalen i USA är förbi. Enligt vissa bedömningar finns det till och med bättre förutsättningar för det nu.
I TTIP-konklusionerna betonas vikten av att förhandlingarnas transparens ökar. Det budskapet blev också tydligt i ministrarnas diskussion med kommissionär Malmström. Det är helt klart att insynen för EU-medborgarna, medlemsländerna och Europaparlamentet bör bli mycket bättre. Samtidigt måste man se till att information som kan skada EU:s intressen inte utlämnas åtminstone före dess ”bäst före”-datum i förhandlingarna har gått ut. I annat fall sågar vi av grenen vi sitter på.
I den ekonomiska malströmmen ställs stora förväntningar på TTIP-förhandlingarna och de andra anhänggiga frihandelsavtalen. Handeln är ju en av nycklarna till tillväxt och arbetsplatser, samt den välfärd som finansieras med tillväxten.
Bedömningarna av TTIP:s ekonomiska effekter i EU varierar. Jag tycker inte att det är nödvändigt att estimera om avtalet kommer att generera X euro mera per år per ekonomi, eftersom vi ändå bara kan räkna med mer eller mindre exakta kalkyler. Huvudsaken är att vi förstår att EU har märkbar nytta av avtalet, likaså perifera Finland som är beroende av export.
TTIP handlar inte bara om att avlägsna tullar för varuhandel utan också om att underlätta handeln så att onödiga handelshinder mellan EU och USA försvinner. När det gäller standarder och tekniska bestämmelser måste vi nå ett sådant slutresultat att företagen kan göra affärer utan att de är tvungna att omforma sina produkter eller tjänster för att de ska uppfylla marknadsområdets krav.
Det handlar inte om att omintetgöra EU-regleringen (till exempel EU: s kemikalieförordning REACH), vilket EU aldrig skulle godkänna, som kommissionär Malmström kraftigt har understrukit i flera sammanhang.
Om vi vill dra maximal nytta av att handeln liberaliseras är det inte tillräckligt att tullarna avlägsnas. Det vill vi; därför stödjer Finland kommissionens arbete för ett ambitiöst och täckande förhandlingsresultat. Det är också viktigt att USA:s anskaffningar på unionsnivå och delstatsnivå blir tillgängliga för företag i EU-länderna. Vi har konkurrenskraft och kunnande, men vi behöver fritt tillträde till marknader som idag är belagda med alltför många hinder.
Och hur går det med ISDS-mekanismen (Investor State Dispute Settlement)? En representant för ett medlemsland refererade till ISDS med epitetet He who shall not be named som är bekant från Harry Pottervärlden, och det beskriver faktiskt situationen ganska träffande. För somliga står ISDS för ett sätt att främja investeringar och ekonomisk tillväxt. För andra representerar mekanismen ett redskap för storföretag att begränsa vår lagstiftningsrätt.
Debatten om ISDS har bara börjat inom TTIP-förhandlingarna. Före jul får vi kommissionens analys av den publika ISDS-konsultationen. Det är viktigt att man istället för ja-nejdebatten ägnar sig åt att med hjälp av konsultationen och annan information syna ISDS, och hur mekanismen kan utvecklas för att slutresultatet ska bli tillfredsställande.
***
Den 11 december ordnas i Helsingfors den fjärde TTIP-utfrågningen, som vi också följer med här i representationens utrymmen i Bryssel. Ta kontakt om du inte har fått din inbjudan.
Jussi Koskela
