Myytit esteenä EU-tiellä
Lotta Nymann-Lindegren svarar för rekryteringsärenden vid EU-representationen
Myter är seglivade. En av de mest hårdnackade är den att finländare skulle ha något slags medfödd egenskap som hindrar oss från att göra karriär i EU. Vi är ju så tysta och anspråkslösa till vår natur, pratar bara då vi har någonting på hjärtat och förringar hellre våra kunskaper än ertappas med att skryta. Med vårt lynne som orsak förbereder vi också försvarstal om vi skulle misslyckas: duger jag inte som jag är så får det vara – jag tänker inte göra mig till för någon där i Europa.
Med risk att förstöra mångas försvarstal hävdar jag motsatsen.
Finländarna klarar sig nämligen riktigt bra i EU-rekryteringarna, i lämplighetstesten i början klarar de sig till och med klart bättre än vad man proportionellt skulle förutsätta. I Finland förekommer det visserligen inte många muntliga tenter i utbildningssystemet, och konsten att uppträda är en sak som det kan löna sig att öva på före provens sista skede. Regeringen erbjuder stöd för det här ändamålet. Det är annars också bra att noga sätta sig in i proven på förhand – precis som när man söker vilket jobb som helst. Material finns det gott om, och på EU:s rekryteringsbyrå EPSO:s webbplats finns det övningsuppgifter.
Myter kring EU-rekryteringen
- Onödigt att ens söka när man ändå inte får jobb
- Finländarna klarar sig inte i konkurrensen på grund av sitt lynne
- Man måste kunna franska flytande för att göra EU-karriär
- Om man inte har studerat något EU-relevant lönar det sig inte att söka
- Om man inte går på dyra prepkurser klarar man sig inte i uttagningsproven
- Man avancerar inte utan kontakter eller partibok
- Regeringen gör ingenting för att stödja finländare i EU-karriären
Men: vi utgör ungefär en procent av unionens befolkningsmängd och under de senaste fem åren har finländarnas andel av de rekryterade varit 1,2 procent. Visst kunde siffran vara högre, men någon orsak att oroa oss har vi inte.
Och även om gallringen är hård är EU ute efter alldeles vanliga, kunniga och motiverade människor. I det allmänna uttagningsprovet är målgruppen uttryckligen personer som nyligens utexaminerats, och kandidatexamen är tillräcklig. EU-trivia testas inte i proven, snarare den sökandes personliga kunnande, förmåga att hantera problem, samarbetsförmåga och stresstålighet. Den muntliga delen av proven sker på engelska, tyska eller franska, och den för finländarna så starka engelskan har fått en mycket starkare ställning på senare år.
Det är sant att rekryteringssystemet med sina två skeden är främmande för finländare. Där väljs de bästa kandidaterna ut och sätts upp på reservlistan, varifrån institutionerna sedan kan plocka folk när tjänster blir lediga. Listorna görs numera upp mycket noga med blicken på det verkliga rekryteringsbehovet, och de töms upp till 90 % – också de sökandes livssituationer kan förändras. Som exempel kan man nämna att alla de finländare som valdes ut till allmänkarriären ifjol har fått jobb.
Och om det ännu är oklart för någon: med kontakter kommer man ingen vart i EU-konkurrensen. Tidigare arbetserfarenheter kan ha betydelse för hurdana platser man erbjuds efter att man har tagit sig igenom proven. Nätverk kan alltid vara till hjälp på karriärvägen, men också här är den egna arbetsgemenskapen viktigast – om du är kunnig och samarbetsvillig så noteras du.
Så låt oss glömma myterna. Om du är intresserad av en EU-karriär ska du delta i proven, förbereda dig noga och modigt visa upp vad du kan. Bara den som deltar kan vinna. Det finns alltid någon som ”vet bättre” – låt inte sådana påverka dina karriärbeslut.
Nästa allmänna uttagningsprov börjar 19.3. och ansökningstiden går ut 21.4. Mera information om det och många andra karriärområdens rekryteringsförfaranden hittar du på EU:s rekryteringsbyrå EPSO:s webbplats: www.epso.eu
Bekanta dig också med statsrådets nya sida ”EU-arbetsplatser”: http://vnk.fi/sv/eu-arbetsplatser
Lotta Nyman-Lindegren
Skribenten är specialsakkunnig och svarar för EU-rekryteringsärenden vid EU-representationen
