Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 23.3.2015

Öljykriisistä kiertotalouteen

Marika Paavilainen on ympäristöalan erityisasiantuntija EU-edustustossa
Marika Paavilainen är miljösakkunning vid EU-representationen    

För ungefär 40 år sedan skakades vi om av oljekrisen, mängden pappersavfall skrämde oss och gift i livsmedelskedjorna gjorde oss förfärade. I skolorna skrev barnen om miljöproblem och tonåringarna funderade på hur länge de skulle ha bensin till sina mopeder. Det var kanske den första vågtoppen av våra miljöprobleminsikter. De vuxna skred till handling. Sakta men säkert ingrep de i problemen, fann lösningar och skapade organisationer som verkställde dem. Resultaten av de här åtgärderna granskas i Europeiska miljöbyråns (EEA) färska rapport Europas miljö – tillstånd och utblick 2015 (SOER 2015).

Europeiska miljöbyråns SOER 2015-team vet hur man får ett budskap att nå fram: när man vill att det ska användas av folk, närmar man sig dem. Förra veckan ordnade EEA:s chef och SOER-teamet i Bryssel en presskonferens och två diskussionstillfällen i samband med rapporten, där representanter för kommissionen, Europaparlamentet och intressegrupper deltog. Rapporten presenterades också för EU-ländernas miljöministrar under en lunchdiskussion i samband med deras möte.

Rapporter om Europas miljö görs vart femte år. De utarbetas i samarbete mellan EEA, de europeiska länderna och regionerna samt vetenskapliga experter. Det huvudsakliga budskapet i SOER 2015-rapporten är att EU:s åtgärder (politik och lagstiftning) har åstadkommit märkbar nytta när det gäller miljö, ekonomi och människors välmående.  Rapporten visar att politiska beslut har inverkan, om de verkställs ordentligt.

Exempelvis använder vi idag i Europa granskad som helhet 19 procent mindre råvaror än vi gjorde år 2007. Växthusgasutsläppen har också minskat med 19 procent sedan 1990, trots att den ekonomiska produktionen har ökat med 45 procent under samma tid. Det är också anmärkningsvärt att medan Europas ekonomiska utfärsbacke bara blev brantare så växte miljöindustrin (eco-industry) under åren 2010-2011 med 50 procent, både mätt i produktion och sysselsättning.

Arbete återstår fortfarande och lätt verkar det inte bli. Men hur ser framtiden ut?

Dr Hans Bruyninckx som är verkställande direktör för Europeiska miljöbyrån berättar att man har som mål att få med rapportens observationer på den politiska agendan. För rapporten analyserades fakta från de gångna fyrtio åren och läget fram till år 2050, då vi enligt EU:s vision ”lever väl och inom ramarna för jordklotets ekologiska resurser”.

Målet ingår i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram vars tre primära mål är 1) att beskydda, bevara och förbättra unionens naturkapital, 2) att göra unionen till en resurseffektiv, grön, konkurrenskraftig och kolsnål ekonomi, och 3) att minska på de risker som föroreningar, kemiska ämnen och klimatförändringen utgör för unionens invånare.

@ European Environment Agency (EEA)
Euroopan ympäristökeskus havainnollistaa ympäristön tilaa pianoksi kutsumallaan kuviolla.
Europeiska miljöbyrån åskådliggör miljöns till stånd med en graf kallad pianot .

Målsättningarna delas in i 20 prioritetsområden. Miljöbyrån åskådliggör tillståndet med en graf som kallas för pianot, där prioritetsområdena är pianotangenter. Varje tillstånd har en egen färg: grön om utvecklingen är god, gul om utvecklingen är oklar och röd när tillståndet försämras. När 40 år har gått finns det mest gröna och gula tangenter. Den andra tangentraden föreställer samma priorietsområdens framtid – men där finns inte en enda grön tangent. Ifrågasätter inte detta att EU:s politiska åtgärder har varit effektiva?

Direktör Bruyninckx konstaterar att frågan är berättigad. De oroväckande granna framtidsfärgerna visar att mål uppställda för år 2050 inte kommer att nås om man inte gör upp nya strukturer för de politiska åtgärderna. Naturens ordning skadas fortfarande, och i och med att biodiversiteten minskar försvagas det skydd som naturen kan erbjuda. Europa står fortfarande inför ständiga och alarmerande utmaningar som har anknytning till instabila produktionsstrukturer och konsumtionsvanor och den globala verksamhetsmiljön som snabbt förändras.

Istället för att lösa enskilda problem måste vi se systemen och deras globala karaktär. Många av de metoder man har använt har visat sig vara effektlösa eftersom de har dimensionerats enligt Europa eller ett enskilt land fast problemen är komplicerade och globala, så som klimatförändringen och den försämrade luftkvaliteten. Vi måste leta efter ett nytt perspektiv genom att tänka och handla både globalt och lokalt, och förändra konsumtions- och produktionsstrukturer.

Rapporten om Europas miljö 2015 visar också på växelverkan mellan produktions- och konsumtionsvanor. Med lösningar som förlänger produkternas livstid blir det möjligt att reparera gamla saker, hitta på nya sätt att använda begagnade saker, reducera bruksbehovet av återvunna råvaror och bygga en kolsnål och resurssmart cirkulär ekonomi, också kallad kretsloppsekonomi.

Enligt Bruyninckx tar vi nu de beslut som kommer att avgöra om våra barn år 2050 lever väl och inom ramarna för jordklotets ekologiska resurser.

style="display: none"> ”Vi är de vuxna som trycket att ta beslut och agera riktas mot just nu. Det är våra utsläpp man rapporterar om år 2050.”

          

Månne EEA:s rapport om Europas miljö år 2050 kommer att berätta om en reform av handlings- och tänkesätt som fick sin början år 2015, och till vars följd man inte mera i EU tar beslut utan att först utreda hur de påverkar miljön, ekonomin och människornas välmående? Kommer rapporten år 2050 att dokumentera hur EU förmådde lösa de strukturella problemen och i samarbete tog bort gränserna mellan olika sektorer?

År 2015 skriver våra barn uppsatser om råvaruflöden och återanvändning och funderar på om elektricitet ska produceras med förnybara källor. Kommer de år 2050 att dra sig till minnes vad de skrev om kretsloppsekonomi i skolan, och jämföra med den cirkulära ekonomi där de lever – inom ramarna för jordklotets ekologiska resurser?

För mera information:

Europas tillstånd – miljö och utblick 2015 (på engelska)

EU:s sjunde miljöhandlingsprogram (på engelska)

Marika Paavilainen 

Skribenten är sakkunning i miljöfrågor

Följ oss