Europarlamentti meni metsään
Kolumn
Europaparlamentet gick till skogs och det gav många goda tankar. Parlamentet godkände i slutet av april ett betänkande om EU:s nya skogsstrategi.
Kommissionen skrev den egentliga strategin år 2013 men parlamentets betänkande och rådet med sina slutsatser godkända i maj 2014 ger riktlinjer för hur strategin ska genomföras. En mångårig handlingsplan håller redan på att förberedas. Den nya skogsstrategin ersätter den första EU-skogsstrategin från år 1998.
EU har ingen behörighet inom skogspolitiken utan den faller på medlemsländerna. Detta enades kommissionen, rådet och parlamentet om. EU har dock mycket lagstiftning som inverkar på skogsbruket och -industrin och ett tiotal huvudavdelningar på kommissionen bereder lagstiftningen. En av strategins viktigaste uppgifter är att få till stånd mer koordination inom kommissionen i skogsärendenp>
För att förbättra koordinationen uppmanar parlamentet kommissionen att höra den ständiga skogskommittén innan varje motion eller bestämmelse som påverkar skogsvården och skogsindustrin. Medlemsländernas sakkunniga inom skogsekonomi sitter i den ständiga skogskommittén.
Uppdatering av strategin var på sin plats eftersom världen förändrats sedan 1990-talet. Nya trender är strävan efter en lågkolig ekonomi, att öka på andelen förnybar energi och att hejda klimatförändringen. En hållbar skogsekonomi borde säkerställas världsomfattande.. I Europa har utvecklingen varit gynnsam. Skogsarealen har växt och antalet trä i skogarna har ökat.
Bort med onödig byråkrati
Parlamentet påpekar att trä är en förnybar naturresurs som ofta utnyttjas i för liten grad i Europa. Att förbättra konkurrenskraften, att främja sysselsättningen, att förbättra träförädlingsindustrins ställning samt att bevara de ekologiska uppgifterna lyfts fram. Bioekonomin samt användningen av trä i byggandet är uppe i många betänkanden och lyfts positivt fram.
Europaparlamentarikerna betonar att de vårdade skogarnas förmåga att binda koldioxid är större än hos de ovårdade skogarna. Men man ska inte se skogarna endast som kolsvalg. Parlamentet stöder öppna och marknadsnära förhållningssätt samt marknadsaktörernas frihet och prioriterar trä som fås från lokala källor.
Man bör bedöma alla kostnader som den lagstiftning som påverkar träförädlingsindustrins värdekedjor orsakar. En onödig och arbetsdryg byråkrati kan enligt parlamentets åsikt slopas helt, och i stället kan man skapa ett system för att förbättra branschens konkurrenskraft på ett hållbart sätt på lång sikt
Parlamentet motsätter sig juridiskt bindande bestämmelser som gäller träets användningssätt, eftersom sådana bestämmelser begränsar energimarknaderna och utvecklingen av nya och innovativa sätt att använda biomassa.
Under plenum i april godkändes med två rösters marginal ett förändringsförslag som kan stå i konflikt med det tidigare. Enligt parlamentet är det viktigt att utreda vilka växthusgaskonsekvenser användningen av skogens biomassa för olika typer av energi innebär och att definiera de användningsändamål som ger störst hejdande inverkan på klimatförändringen.
Finland har deltagit i beredningen av reformen av EU:s skogsstrategi ända från början, dvs. från arbetsgruppen som förberedde strategin år 2011. Under våren ifjol spelade Finland, som är ett skogens land, en central roll i beredningen av det ställningstagande som medlemsländerna godkände. Vi samarbetade inte enbart med de övriga medlemsländerna utan även med parlamentets representanter. Nu är det dags för det strategiska verkställandet.
Tapio Kytölä
Skribenten är skogsbrukets specialsakkunnig på EU-representationen
