EU:s arvsförordning börjar tillämpas
EU-förordningen om internationella arvsfrågor börjar tillämpas den 17 augusti 2015. Förordningen underlättar handläggningen av arvsfrågor som har anknytning till flera olika medlemsstater. Förordningen inverkar dock inte på handläggningen av nationella arvsfrågor och gäller inte heller skatter.
Huvudregeln är att domstolen i den medlemsstat där den avlidne var bosatt vid dödsfallet ska vara behörig när det gäller boutredning och arvskifte, och att denna stats lag tillämpas. Arvlåtaren kan dock under sin livstid genom testamente förordna att lagen i den stat vars medborgare han eller hon är vid tidpunkten för sitt val eller vid tidpunkten för sin död ska tillämpas på arvet.
Till exempel om en finsk medborgare var bosatt i Spanien vid dödsfallet ska spansk lag tillämpas på arvet. Arvlåtaren kan dock genom testamente förordna att finsk lag ska tillämpas på arvet. För att få råd i arvsfrågor lönar det sig att kontakta en lokal jurist.
Därtill införs det ett så kallat europeiskt arvsintyg med hjälp av vilket arvingarna kan t.ex. hävda sina rättigheter vid arv i en annan medlemsstat. Ett arvsintyg kan ansökas först efter arvlåtarens död.
