Hälsingar från Kuba
Kolumn
EU och USA knyter nya band till Kuba
I december 2014 inträffade en historisk tilldragelse i relationerna mellan Kuba och USA, när ländernas ledare meddelade att de kommer att normalisera sina relationer med varandra. Samtidigt pågår förhandlingar mellan EU och Kuba om tätare dialog och samarbete. Kubas öppnande kommer att föra med sig mera turism, erbjuda möjligheter för företag och förbättra vanliga kubaners levnadsstandard.
I december 2014 hördes märkliga nyheter från Kuba. USA:s president Obama och Kubas ledare Raul Castro meddelade att de skulle återuppliva sina diplomatiska relationer, som varit nedfrusna i över 50 år. Efter detta utspel har man förhandlat om att återinviga ambassader i Havanna och Washington. Dessutom hävde USA reseförbudet för sina medborgare, underlättade betalningstrafiken till Kuba och öppnade telekommunikationsförbindelser. I april meddelade USA att man kommer att stryka Kuba från listan över länder som finansierar terrorism.
Men president Obama kan inte häva handelsblockaden helt utan godkännande från sitt lands republikanledda kongress. För många republikaner är de uppvärmda relationerna en svår tugga att svälja, och handelsblockaden ser inte ut att hävas i den närmaste framtiden. Kuba planerar inte att förändra sitt politiska system. Liksom Obama tror många amerikaner ändå att öppna relationer gagnar bägge länder mera än isoleringspolitiken.
Det internationella samfundet tog emot nyheterna om Kubas och USA:s relationer med glädje. EU:s höga representant för utrikes frågor, Federica Mogherini, beskrev det som att en mur hade rasat och gladde sig över att dialog hade segrat över motsättningar. Öppen betalningstrafik och amerikanernas tillträde till Kuba hjälper landets svaga ekonomi och för med sig efterlängtad valuta. Den skrala ekonomin har lett till att Kubas stolthet – utbildningen och hälsovården – har förfallit eftersom inkomstklyftorna i de olika delarna av landet har ökat.
EU och Kuba knyter starkare band
Det är inte bara USA som närmar sig Kuba. Redan innan relationerna mellan USA och Kuba återupptogs tog Kubas relationer med EU steget in i ett nytt skede. Sedan början av våren 2014 har Kuba och EU förhandlat om ett avtal gällande politisk dialog och samarbete. Hittills har man haft tre förhandlingsomgångar och fler är att vänta under år 2015.
EU förutsätter att det civila samhället deltar i förhandlingarna och att mänskliga rättigheter tas upp, vilket följer EU:s linje för långvarig demokrati och Kubapolitiken som betonar mänskliga rättigheter. Förhållandet till EU är viktigt för Kuba eftersom unionen är Kubas största investeringspartner och den andra största handelspartnern.
EU strävar efter att intensifiera sina relationer på andra håll i Latinamerika och Karibien också. I april hade EU:s utrikesministrar en strategisk diskussion om unionens relationer till länderna i området. Förutom närmare handels- och bilaterala relationer strävar EU efter att skapa partnerskap med Latinamerika och Karibien för att påverka globala frågor, till exempel de nya målen för hållbar utveckling som slås fast i höst, och slutresultatet av klimattoppmötet i Paris.
Följande möjlighet till bilaterala diskussioner mellan ledarna för EU, Latinamerika och Karibien blir i Bryssel i juni. 61 länders statsöverhuvud har bjudits till toppmötet EU-CELAC som äger rum 10-11 juni. Man hoppas att också Kubas president Castro ska delta.
I kapp till Kuba
Också turisterna har drömt om att Kuba ska öppnas. Turismen dit har ökat märkbart redan nu; folk vill se och uppleva det autentiska Kuba med sina 1950-talsbilar innan landet blir mera västerländskt då handel och kontakter med omvärlden ökar.
Ivrigt väntar också många företag, som förutspår att Kubas slutliga öppnande innebär nästa ekonomiska boom. Också EU-länderna är intresserade av Kuba och europeiska handelsministrar har besökt ön.
Finland har ett gott rykte på Kuba och man beundrar det finska utbildningssystemet, så det vore bra om finska företag skulle etablera sig på Kuba. Företagen bör ändå ha realistiska förväntningar eftersom Kuba är en liten ekonomi och inga garantier finns för att de ekonomiska reformerna sker snabbt.
Bara de kommande åren kan utvisa vilken reformväg Kuba tar. Finland och de övriga EU-länderna önskar att politiska reformer och större medborgerliga friheter ska följa på de ekonomiska reformerna. Här kommer Raul Castros efterträdare att spela en viktig roll. President Castro väntas stiga åt sidan år 2018 efter att ha varit sin bror Fidel Castros efterträdare i tio år.
Katarina Tapio
Skribenten är utrikessekreterare
