Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 15.10.2015

Ett lite finare, lite bättre EMU?

Hur den ekonomiska och monetära unionen, mera bekant som EMU, borde utvecklas har varit en ständig hit på EU:s agenda de senaste åren. Till följd av eurokrisen har man med jämna mellanrum varit tvungen att utvärdera och också ändra de gemensamma reglerna. Krisen har visat hur beroende euroländerna är av varandra och hur mycket åtgärder i ett enda land kan påverka de andra länderna.

För Finland är det viktigt att den ekonomiska och monetära unionen utvecklas. I oktober publicerade finansministeriet en rapport av den arbetsgrupp som har dryftat utvecklingen av EMU. Detta och många andra aktuella ekonomiska frågor var tema för ekonomiaftonen som Europainformationen höll i Lahtis i början av oktober. 

Bild: Juhana Tuomola
Lahden talousilta:Asiantuntijapaneeli
Expertpanelen i Lahtis bestod av ekonomisten Tuukka Taipale (Finlands Bank), enhetschef Ville Cantell (UM), konsultativa tjänstemannen Niina Pautola-Mol (SRK), handelsrådet Kimmo Sinivuori (UM), riksdagsledamot Ville Skinnari och kontorschef Matti Nieminen (Handelskammaren i Tavastland).

Centraliserad styrning eller marknadsdisciplin för EMU?

Den av finansministeriet tillsatta arbetsgruppen hade i uppdrag att ur finländsk synvinkel utvärdera utvecklingsbehoven i EMU. Arbetet bildar stommen till Finlands ståndpunkt när EU i sinom tid beslutar hur EMU ska utvecklas. EU:s stats- och regeringschefer ska ta upp frågan bland annat på Europeiska rådets möte i slutet av denna vecka.

I arbetsgruppsrapporten framträder två alternativa utvecklingsvägar för EU:s ekonomiska och monetära union (EMU).

Den ena, ett EMU med centraliserad styrning, stärker medlemsstaternas styrning och ökar det gemensamma ansvaret.

Den andra, ett EMU med marknadsdisciplin, utgår från medlemsstaternas eget ansvar för sin ekonomiska politik.

”Finlands mål är ett välfungerande euroområde inom en regelbaserad ram där varje medlemsstat själv har det primära ansvaret för sin egen ekonomiska politik”, erinrar statsrådskansliets konsultativa tjänsteman Niina Pautola-Mol på tillställningen i Lahtis. 

Inför no bailout-klausulen igen  

Enligt Pautola-Mol sägs det i regeringsprogrammet också att varje medlemsstat själv ska stå för sina skulder. Målet är att återställa trovärdigheten i den så kallade no-bailout-klausulen.

”EMU ska inte utvecklas genom fördjupning av en sådan ekonomisk samordning som leder till ökat gemensamt ansvar. För att reglerna ska följas bättre måste den ekonomiska politiken samordnas på ett enklare sätt och medlemsstaternas ekonomipolitiska ägarskap säkerställas.”

Pautola-Mol bedömer att EMU i stället för att framskrida enligt någondera av arbetsgruppens två alternativ kommer att utvecklas i en kombination med element från båda alternativen. 

”När EMU utvecklas är det viktigt att den sociala dimensionen och demokratiska legitimiteten stärks. Likaså måste man se till att det i reformarbetet reserveras tillräckligt med tid för nationell diskussion och nationella ståndpunkter.”

Ljusglimtar på euroområdet

Europainformationens tillställning i Lahtis tangerade det ekonomiska läget i EU också mera på djupet.

Ekonomisten Tuukka Taipale från Finlands Bank såg en liten gryende glimt av ljus i euroområdets ekonomi.

Bild: Juhana Tuomola
Lahtelaisyleisöä talousillassa
Bl.a. det världsekonomiska läget, sociala problem som det ekonomiska läget medför och effekterna av klimatförändringen fick publiken i Lahtis att ta till ordet.

”ECB-prognoser ger vid handen att ekonomin inom euroområdet nästa år växer med 1,7 %, medan arbetslösheten går ned en aning till 10,6 % och inflationen hålls låg”, bedömer han.

Även förtroendeindex i Europa visar en tydlig ökning, främst i Spanien.

”Spanien som tidigare var i kris har börjat växa riktigt bra”, glädjer sig Taipale.

Den ekonomiska tillväxten i Finland uppskattas bli i genomsnitt 1 % åren 2014‒2030. Finlands svagheter är enligt Taipale framför allt den minskande befolkningen i arbetsför ålder, en stark strukturomvandling och de senaste årens krympande industriella investeringar. Styrkor finns förvisso också.

”Tillförlitliga institutioner, rättssystemet samt infrastrukturen och utbildningen hör till Finlands favörer. Även banksektorn i Finland står på sund grund och den offentliga skulden är på förhållandevis låg nivå”, sammanfattade Taipale.

Följ oss