Nyheter 26.11.2015

EU förnyar sin säkerhetspolitiska strategi

EU håller på att förnya sin utrikes- och säkerhetspolitiska strategi. Arbetet ska vara färdigt i sommar. Ambassadör Sofie From-Emmesberg representerar Finland i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp). Enligt From-Emmesberg kommer migrationen och terrorismbekämpningen att synas i den nya strategin. Finland anser att det är viktigt att EU:s verksamhet inom utrikes- och säkerhetspolitiken blir mera koherent.

Foto: Kaisa Amaral
Sofie From-Emmesberger
Sofie From-Emmesberg är Finlands Kusp-ambassadör, det vill säga representant i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik.

Vad är nytt i EU:s globala utrikes- och säkerhetspolitiska strategi, som publiceras i sommar?

”EU:s säkerhetsstrategi godkändes 2003 och kompletterades 2008. EU:s omvärld har förändrats sedan dess, och i och med Lissabonfördraget har EU fått nya aktörer inom utrikespolitiken.

Förhoppningen är att den nya globala strategin ska styra EU i denna nya omvärld. Finland anser att det är ytterst viktigt att utarbeta en ny strategi, och vi hör till de första medlemsländer som tog upp detta behov redan 2009.

Strategin ska lyfta fram nya metoder till exempel för att förebygga och lösa konflikter. Flyktingkrisen visar att vi också måste satsa mera på utveckling i ursprungsländerna. Vikten av partnerskap framhävs. Genom närmare samarbete kommer vi längre.”

”Jag tror att kopplingen till EU:s medborgare kommer att vara stark redan under beredningen. Man vill visa medborgarna att EU:s verksamhet inom utrikes- och säkerhetspolitiken har betydelse för medborgarnas liv och att den erbjuder möjligheter att påverka omvärlden.

Strategin planeras sträcka sig över sex till åtta år. Utöver dagens heta frågor måste vi med andra ord också kunna beakta längre utvecklingsförlopp.”

”Ett litet team arbetar med att skriva strategin. Alla medlemsstater har representanter i ett nätverk som teamet regelbundet konsulterar om strategins innehåll. Dessutom ordnas det tematiska workshoppar i många EU-länder och även utanför EU. I januari ordnas det en workshop i Finland om EU:s relationer till Ryssland och grannländerna i öst.”

Kommer flyktingkrisen att påverka strategins innehåll?

”Flyktingkrisen påverkar nu all EU:s verksamhet och färgar oundvikligen av sig också på strategiarbetet. Genom utrikes- och säkerhetspolitiken kan vi påverka de bakomliggande orsakerna till migrationen. Denna kommer säkert i någon form att synas i strategin – bland annat kommer vi att satsa mera på förebyggande av konflikter, på fredsmedling och tidigt ingripande.

Också sådana faktorer som klimatförändringen, befolkningstillväxten och konkurrensen om naturresurserna påverkar migrationen. Säkerhetspolitik ska alltså förstås i vid bemärkelse.

EU:s partner och medlemsländernas medborgare följer EU:s hantering av migrationen. EU:s roll och trovärdighet som global aktör måste också ses i ljuset av hur vi sköter frågan på hemmaplan.”

Vilka ärenden vill Finland särskilt ha med i strategin?

”Strategin bör tydligt slå fast EU:s primära målsättningar: vad vill EU uppnå med sin utrikes- och säkerhetspolitik? Vi måste identifiera våra gemensamma intressen som baserar sig på de värderingar vi delar.

Ett av Finlands främsta mål är att EU:s verksamhet ska vara mera enhetlig och att den ska utnyttja alla sina verktyg på ett mera samstämmigt sätt.

Genom att bättre kombinera olika resurser och metoder kan EU verkligen öka sitt inflytande i världen. Till exempel genom att smidigare koppla samman krishantering och utvecklingssamarbete kunde vi stärka kapaciteten i de länder som repar sig efter kriser, så att de sedan bättre kan svara mot nya hot.

Strategin bör också förbättra koherensen inom EU:s yttre åtgärder, till exempel genom att beakta kopplingen mellan utrikes- och säkerhetspolitiken och de krav som en hållbar utveckling ställer.”

”Det är också viktigt för Finland att strategin innehåller riktlinjer för hur EU kan bli en starkare säkerhetsgemenskap. Strategin bör innehålla mål för hur den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska utvecklas både när det gäller krishantering och försvarssamarbete, så att försvaret uppfattas i vid bemärkelse.”

”Frankrikes beslut att vädja till Lissabonfördragets solidaritetsklausul har redan utan strategin tillfört EU:s säkerhetspolitik en ny dimension.

Som migrationsfrågorna eller bekämpandet av terrorism har visat måste EU:s inre och yttre åtgärder och politikområden komplettera varandra bättre. Strategin borde stärka EU:s fortsatta utvidgningspolitik och även utveckla grannskapspolitiken.”

”Dessutom är det viktigt att få med den arktiska regionen i strategin eftersom dess betydelse kommer att öka under de kommande årtiondena, inte bara ekonomiskt utan också utrikespolitiskt. ”

 

    Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp)

  • En av Europeiska unionens 200 arbetsgrupper och kommittéer som bereder ärenden med koppling till beslutsfattandet i EU.
  • Består av EU-ländernas ambassadörer i Bryssel.
  • Deltar i beslutsfattande som gäller EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.
  • Säkerställer tillsammans med den höga representanten den politiska kontrollen och strategiska ledningen av krishanteringsinsatser