Euroopan paras ase radikalisoitumista vastaan
Kolumn
Terrorattackerna i Paris den 13 november var förutom en stor mänsklig tragedi också ett hårt slag mot européernas redan tidigare rubbade trygghetskänsla. Gärningsmännen bakom dådet var radikaliserade unga män med invandrarbakgrund. Terroristerna slog till mot platser där ungdomar och studerande brukar träffas: kaféer, idrottsevenemang och konserter. Varför?
Strax efter attackerna kom det fram att en del av gärningsmännen kom från Bryssel och staden utlyste högsta möjliga beredskap. I denna situation sammanträdde EU-ländernas ministrar med ansvar för utbildnings-, ungdoms-, kultur- och idrottsfrågor i staden. Ett tema överskuggade alla andra under mötet: integrationen av invandrare och hur vi ska förhindra våldsam radikalisering.
Ministrarna framhöll alla att invandring inte betyder terrorism utan att flyktingarna som kommer till Europa uttryckligen flyr från terror i sina hemländer. Trots det finns det personer både bland dem som nyligen anlänt och bland andra och tredje generationens invandrare som radikaliseras.
Radikalism är inte något förkastligt i sig – ungdomar i alla tider har haft radikala tankar och så ska det vara. Många idéer som idag känns självklara var en gång radikala.
Våldsam radikalisering är å andra sidan ett problem som vi måste kämpa emot.
Delaktighet är nyckeln
Bakom våldsam radikalisering ligger marginalisering och utanförskap. Vem som helst kan råka ut för det, men ungdomar med invandrarbakgrund löper en större risk. Motsatsen till marginalisering och utanförskap är delaktighet – känslan att man är en fullvärdig medlem av samhället och har likvärdiga möjligheter att delta i samhällelig verksamhet. Att främja delaktighet är ett effektivt sätt att undanröja orsakerna till våldsam radikalisering.
Nu kommer vi till varför utbildnings-, ungdoms-, kultur- och idrottspolitik är ett extremt effektivt sätt – kanske de allra effektivaste – att integrera invandrare och förhindra våldsam radikalisering.
Utbildning och deltagande i ungdoms-, kultur- och idorttsföreningars verksamhet främjar integration på flera olika sätt. Det viktigaste är språket. God språkkunskap underlättar framgång i skolan vilket i sin tur höjer chanserna att få arbete och minskar risken för marginalisering. Den officiella undervisningen har en nyckelroll, men också det så kallade vardagslärandet är mycket effektivt, det vill säga sådant som händer i kaféer, barer, ungdomsgårdar, på sportplanen, konserter och bio.
Aktivitet ökar också delaktighet genom att skapa kontakter till den infödda befolkningen, genom höjt självförtroende, genom bättre dialog mellan kulturer och helt enkelt genom att erbjuda unga människor något trevligt att göra.
Det svåraste är emellertid att nå de ungdomar som löper den allra största risken att radikaliseras. De som är bäst på detta är vuxna människor – lärare, ungdomsarbetare och tränare – som själva har invandrarbakgrund.
Utbyte av erfarenheter
Så gott som alla EU-länder brottas med liknande problem just nu. Utbildnings-, ungdoms-, kultur- och idrottsfrågor hör till medlemsländernas nationella behörighet så EU kan inte ”beordra” medlemländerna att agera på ett visst sätt. EU kan däremot stödja medlemsländerna i deras verksamhet och framförallt kan vi genom EU-samarbete utbyta erfarenheter av vad som fungerar i integrationen och vad som inte gör det.
Ett viktigt forum är expertarbetsgrupperna som man nu har beslutat att i högre grad ska fokusera på invandrartemat. EU:s program Erasmus+ finansierar projekt inom utbildnings-, ungdoms och idrottssektorn om man har beslutat att i framtiden utnyttja programmet för att främja integration.
Vi återvänder till sist till Paris. Terroristerna försöker hindra integrationen. Därför slår de till mot kaféer, idrottsevenemang och konserter – integrationens kärnområden. Ett svar på tragedin är att stödja just dessa områden. Utbildnings-, ungdoms-, kultur- och idrottspolitik är på lång sikt kanske Europas effektivaste vapen i kampen mot våldsam radikalisering.
Ville Korhonen
Skribenten är specialsakkunnig i frågor som rör utbildnings-, ungdoms- kultur-, och idrottspolitik vid Finlands EU-representation
