Kiertotalous – puhdasta bisnestä?
I cirkulär ekonomi strävar man efter att tillverka material och produkter så att de är hållbara, att de går att reparera och återanvända så länge som möjligt utan att förlora sitt värde. Produkter ska inte genast bli avfall. I den cirkulära ekonomin fattas stora beslut angående produktion, material och kvalitet innan det uppstår något avfall. I december 2015 offentliggjorde kommissionen sitt förslag till paket om cirkulär ekonomi.
EU:s paket om cirkulär ekonomi gäller produkters hela livscykel
Den 2 december 2015 godkände EU-kommissionen det så kallade paketet om cirkulär ekonomi. Med hjälp av paketet eftersträvar EU en ekonomi som är hållbarare, orsakar mindre koldioxidutsläpp, är mera resurseffektiv och konkurrenskraftig. Paketet innehåller åtgärder på EU-nivå för att främja cirkulär ekonomi, till exempel förslag till sex reviderade direktiv.
Avsikten med paketet är att öka återvinningen och se till att alla råvaror, produkter och avfall utnyttjas maximalt, både med tanke på ekonomin och miljön, att främja energisparande och minska växthusgasutsläppen.
Förslagen i paketet gäller produkters hela livscykel från produktion och konsumtion till avfallshantering och marknader för returråvaror. I de ambitiösa målen ingår också bättre konkurrenskraft och skapande av nya arbetstillfällen inom EU.
Övergången till cirkulär ekonomi stöds av EU:s struktur- och investeringsfonder och finansieringsprogrammet Horisont 2020. Ur strukturfonderna kan det också betalas stöd för avfallshantering.
Inte bara återvinning
Ett viktigt sätt att främja den cirkulära ekonomin är att utvidga det så kallade ekodesigndirektivet om energieffektivitet så att det omfattar också materialeffektivitet. Redan i planeringsskedet borde man beakta hur produkten kan repareras, förbättras och återanvändas.
Det är alltså inte i första hand frågan bara om att återvinna, utan om hållbar material- och energieffektivitet under produktens hela livscykel.
Omvälvande också får företag
Ledamoten i Europaparlamentet Sirpa Pietikäinen anser att idén om cirkulär ekonomi är omvälvande förutom för miljön också för företagandet. ”I kombination med digitaliseringen är affärsmöjligheterna inom den cirkulära ekonomin så gott som obegränsade”, säger Pietikäinen.
Pietikäinen är insatt i paketet eftersom hon fungerade som rapportör i Europaparlamentet när parlamentet utarbetade sin ståndpunkt till kommissionens första paketförslag.
”Det finns mycket bra i kommissionens paket, men som helhet är det ännu väldigt fokuserat på avfall fastän vi borde se på hela livscykeln, börjandes från planeringen”, säger Pietikäinen. Mycket hänger enligt Pietikäinen på vad man beslutar att göra med ekodesigndirektivet eftersom det skulle vara ett effektivt sätt att styra produktplaneringen.
Nytt tänkesätt som utgångspunkt
”Nya tjänster som gäller mobiltelefoner kunde vara ett bra exempel på det nya tänkesättet. Konsumenten skulle inte enbart köpa en telefon, utan en tjänst. I tjänsten skulle ingå programuppdateringar, reparationer och så vidare. Metalldelarna skulle förbli de samma – inte som nu, att hela telefonen hamnar på avstjälpningsplatsen när en del går sönder eller behöver uppdateras.”
”Man kunde hyra ut köksinredning, den offentliga sektorn skulle kunna köpa belysningstjänster osv. I själva verket är möjligheterna till nya innovationer obegränsade”, funderar Pietikäinen.
Kan Finland föregå med gott exempel?
Cirkulär ekonomi och energieffektivitet skapar många nya möjligheter i Europa och i Finland. Genom att förbättra resurseffektiviteten och minska beroendet av sinande resurser kan Europa få konkurrensfördelar.
Vad behövs för att finländska företag ska kunna bli föregångare inom den cirkulära ekonomin?
”Ambitiösa projekt inom bioekonomin måste understödjas. Det kan vara stora samhälleliga projekt, som till exempel att bygga bostadsområden som är helt självförsörjande på energi. Denna typ av projekt kunde fungera som språngbräda och referens för innovativa företag”, målar Pietikäinen upp.
”Resurseffektivitet måste också beaktas i utbildningen. Det behövs till exempel nytt kunnande när det gäller energieffektiva renoveringar.” Byggande och rivningar orsakar mest avfall i EU.
Pietikäinen uppmuntrar företag att också fundera själva på kreativa sätt att samarbeta och ansöka om EU-finansiering tillsammans.
”Det lönar sig att fundera på vad det innebär för det egna företaget och affärsidén att vi år 2050 ska producera samma mängd varor och tjänster med en tiondel av resurserna och utan att orsaka avfall”, uppmanar Pietikäinen.
…..
EU:s förslag till avfallslagstiftning:
1. Ett gemensamt EU-mål om att 65 % av allt kommunalt avfall ska materialåtervinnas senast 2030.
2. Ett gemensamt EU-mål om att 75 % av allt förpackningsavfall ska materialåtervinnas senast 2030.
3. Minska deponeringen till högst 10 % av allt avfall senast 2030.
4. Förbud mot deponering av separat insamlat avfall.
5. Främjande av ekonomiska instrument för att motverka deponering.
6. Förenklade och förbättrade definitioner och harmoniserade metoder för beräkning av återvinningsgrader i hela EU.
7. Konkreta åtgärder för att främja återanvändning och stimulera industriell symbios – att en industris biprodukt används som råvara för en annan industri.
8. Ekonomiska incitament för tillverkarna att erbjuda miljövänligare produkter på marknaden.
…
