Kolumn: Nytt lyft i migrationssamarbetet
Med tanke på befolkningsökningen på den afrikanska kontinenten är det avgörande för Europa att afrikanska ungdomar hittar arbete i sina hemländer och inte ger sig av mot Europa i jakt på en bättre framtid. Samtidigt kräver en trovärdig europeisk migrationspolitik att personer som inte är i behov av internationellt skydd returneras till sina hemländer.
För att uppnå dessa mål – att minska den irreguljära invandringen och öka andelen lyckade återvändanden – gav kommissionen ett meddelande i juni 2016 om en ny partnerskapsram med tredjeländer.
Den nya modellen har effektiverat samarbetet märkbart
I meddelandet anges fem prioriterade länder: Etiopien, Niger, Nigeria, Mali och Senegal. Under det inledande skedet ska samarbetet stärkas med dessa länder. Länderna är alla betydande ursprungs- och transitländer för rutten över centrala Medelhavet.
Tanken om ett närmare samarbete med partnerländerna på EU-nivå är inte ny. Det nya ligger i det sätt på vilket EU:s utrikestjänst, kommissionen och medlemsländerna har engagerat sig i samarbetet. Samarbetet har varit intensivt både på hög politisk nivå och på tekniskt plan. Olika institutioner säger att de uppnått mer under de senaste några månaderna är under flera års samarbete.
Framstegen och resultaten ska utvärderas i december
Antalet lyckade återvändanden från medlemsländerna till de prioriterade länderna har däremot varit mycket lågt, det finns med andra ord utrymme för förbättring. EU strävar efter fler lyckade återvändanden genom att söka stöd inom andra politikområden, till exempel utvecklingspolitiken och handelspolitiken.
Andelen lyckade återvändanden kommer att vara en av mätarna när samarbetets resultat utvärderas av Europeiska rådet i december. Man måste dock minnas att redan en förändring i tredjeländernas vilja och attityd till att behandla återvändandefrågor är ett steg i rätt riktning.
Under Europeiska rådet i december diskuteras också möjligheten att utnämna fler prioriterade länder. Ur Finlands synvinkel är de nuvarande prioriterade länderna inte betydande ursprungsländer för asylsökande. Finland har förespråkat att Irak, Afghanistan och Somalia ska tas upp bland de prioriterade länderna.
Nya impulser i migrationssamarbetet med tredjeländer är välkomna. Det är emellertid viktigt att de passar in i det långsiktiga samarbetet. Till exempel med partnerländerna i Afrika har vi redan länge försökt påverka migrationens bakomliggande orsaker till exempel med hjälp av Rabatprocessen, Khartoumprocessen och den åtgärdsplan som sammanställdes under toppmötet i Valletta förra året. Långsiktiga och kortsiktiga mål utesluter inte varandra, båda behövs.
Jutta Gras
Om skribenten
