EUE-kolumn: Malta: Litet och starkt
Maltas första EU-ordförandeskap upphörde vid månadsskiftet och Estland, vårt sydliga grannland, tog över styret av rådet. Förra veckan såg vi därför tecken på en förändring. Esterna skyndade sig framåt medan Malta, medvetet om upphörandet av sitt uppdrag, tog det lugnare. Under ordförandeskapet presterade Malta åtminstone några historiska resultat: roamingavgifterna avskaffades och kommissionen tog flera initiativ på uppbyggande av ett socialt Europa. Dessutom inleddes brexitförhandlingarna.
Maltas ordförandeskap innebar inte promenader i parken och inte heller dans på rosor, och många faktorer skulle ha kunnat medföra kaos i samarbetet. Den komplexa migrationsfrågan, brexit och det förtida parlamentsvalet på Malta var alla övningar som krävde en viktig diplomatisk kommunikation.
Under arbete var dessutom många helheter som belastade förvaltningsmaskineriet och politikerna, bland annat en framtidsdebatt som inleddes av kommissionen, ett enormt paket gällande ren energi och en ofullständig digital inre marknad. Dessa alla har stor betydelse för medborgarna och företagen i unionen.
Arbete för att främja den inre marknaden till fördel för konsumenter och företag
Från de senaste sex månaderna kommer EU-medborgare troligen bäst ihåg att roamingavgifterna avskaffades i EU-området. Enighet nåddes också om flyttbarhet av innehåll, som ger möjlighet att titta på exempelvis Yle Arena under semestern i ett annat EU-land.
Just detta är kärnan av EU: att främja den inre marknaden till fördel för konsumenter och företag. Å andra sidan krävs det fortfarande arbete för att främja digitalisering, eftersom till exempel förhandlingarna om geografisk blockering inte har slutförts. Det behövs fortfarande insatser för att omotiverade begränsningar för anskaffning av tjänster och varor från andra medlemsländer ska kunna avskaffas.
Svåra förhandlingar och kompromisser kunde inte undvikas. Finland var tillsammans med andra likstämmiga länder tvunget att svälja rådets allmänna riktlinjer som betonar regleringen, det vill säga medlemsländernas ståndpunkt på ändring av direktivet om audiovisuella medietjänster. Arbetet för bättre reglering fortgår.
Inget avkall på genomförandet av Parisavtalet om klimatförändringar
Vid genomförandet av Parisavtalet om klimatförändringar betonas sambandet mellan politiska beslut och praktiska lösningar och ambition på EU-nivå. Insatserna för att bekämpa klimatförändringar ska fortsätta på alla fronter. Under Maltas ordförandeskap meddelade USA att landet kommer att lämna Parisavtalet, vilket var en besvikelse. EU:s svar var dock tydligt och enhetligt: de övriga länderna fortsätter med allt starkare engagemang att genomföra avtalet.
Under Maltas ordförandeskap togs relativt stora framsteg i detta arbete, trots svåra teman och antalet ödesfrågor. I miljörådet i februari nådde medlemsländerna samförstånd om reform av utsläppshandeln, men det var ingen självklarhet och för många medlemsländer i majoritet var överenskommelsen ett bittert beslut. Ordförandelandet drog lärdom av detta: när rådet drog upp allmänna riktlinjer om energieffektivitetsförslagen för paketet gällande ren energi strax före slutet av Maltas ordförandeskap, försökte ordförandelandet ända in i det sista nå en lösning som flesta möjliga länder skulle ha godtagit.
När det gäller LULUCF-förslaget till markanvändning och förändrad markanvändning samt ansvarsfördelningen var framstegen mindre, trots antalet arbetstimmar. Förhandlingarna om dem fortsätter under Estlands ordförandeskap.
Fart på trafikpolitiken
I trafikfrågor nådde Malta utmärkta resultat när det, som svar på skandalerna om utsläppsmätningar, lyckades medverka till rådets allmänna riktlinjer om reform av förfarandena för typgodkännande av bilar. Sjöfarten var en naturlig prioritering för östaten, och i denna fråga lämnade ordförandelandet sin mandat med rent bord genom att det bland annat nådde överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om ett passagerarfartygspaket.
I slutet av Maltas ordförandeskap avtalade länderna också om ett enormt paket om rörlighet för vägtransporter. Det omfattande regelpaketet handlar om bland annat sociala frågor och marknadsfrågor kring vägtransporter, prissättningen av vägtransporter samt utsläppskrav på tunga fordon. Härvid hann Malta bara presentera innehållet i förslaget för rådet, och arbetsmängden torde vara stor under såväl Estlands som de två andra ordförandeländerna Bulgariens och Österrikes ordförandeskap.
Ett socialt Europa – djupt eller snävt?
Under Maltas ordförandeskap främjade kommissionen också starkt ett socialt Europa genom att bland annat presentera förslaget till en pelare om sociala rättigheter. Eftersom socialpolitiken främst hör till medlemsländernas behörighet, var reaktionerna naturligtvis varierande och även misstänksamma. Som stöd för beslut bereddes ett dokument som presenterar och analyserar potentiella framtida utvecklingsscenarior för EU:s sociala dimension, allt från ”ett djup till ett snävt socialt Europa”.
Framtidsdiskussionen på högre nivå fortsätter inför ett socialt toppmöte i Göteborg. Samtidigt har det praktiska arbetet fortgått i fråga om direktivet om utstationering av arbetstagare och solidaritetskåren som ska stärka volontärarbetet på EU-nivå. Dessutom igångsattes direktivet om balans i arbetsliv och det gemensamma uttalandet om EU:s vision i sociala frågor. Det var och kommer troligen inte att vara enkelt att ta framsteg i dessa frågor. Det vara redan nära på att enighet om allmänna riktlinjer om stationering av arbetstagare kunde dras upp, men det hela rann ut i sanden på grund av regelverket om arbetstagare inom vägtransportsektorn.
Trots att Maltas ordförandeskap var inte lätt, skötte ordförandelandet sitt uppdrag med heder. Maltas motivation syntes ända in i det sista. På mötet Coreper I, där ordförandeskapet upphörde, fastställdes två överenskommelser mellan rådet och parlamentet under en och samma vecka och även en tredje överenskommelse var nära på att nås.
Sammanlagt slutförde det lilla och starka öriket tillsammans med Europaparlamentet 21 lagförslag och nådde 14 allmänna riktlinjer av rådet. Positiv respons gavs på bred front och med förtjänst. Dagstidningen Politico Europe, som specialiserar sig på EU-politik, gav Malta tio poäng för hantering av brexit och värnande om den eniga Europeiska unionen. Ordförandeskapet är alltid en lärdomsresa och så var fallet även denna gång. Maltas första ordförandeskap var dock en prestation som är värd aploder.
Minna Kivimäki
Skribenten är suppleant till ständig företrädare samt Coreper I-företrädare i Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen.
Om skribenten
