EUE-kolumn: Södra grannen Estland som skeppare för EU-rådet följande halvårsperiod
Vårt grannland Estland har nu tagit över stafettpinnen från Malta och ska inleda sin sex månaders period som ordförandeland för rådet. Estlands ordförandeperiod tidigarelades med ett halvt år efter att Storbritannien meddelade sitt kommande utträde och därmed drog sig ur sin planerade tur att leda. Den flexibla grannen i söder har emellertid berett sig inför utmaningen på ett effektivt sätt och dessutom rekordsnabbt!
Estland har satt upp som viktigaste mål under sin period att främja en öppen och innovativ europeisk ekonomi samt ett tryggare, mer digitalt, hållbarare och mer jämställt Europa. Som genomgående teman betonar Estland respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt engagemang för bättre lagstiftning. Det är lätt för Finland att skriva under dessa värderingar och sättet att sköta ordförandeskapet kommer säkert också att till övriga delar vara välbekant för oss.
En av de största utmaningarna som Estland ärver från Maltas period är diskussionen om en jämnare bördefördelning av migrationens effekter mellan medlemsländerna. Trycket från Afrika, huvudsakligen från rutten i mellersta Medelhavet som riktar sig mot Italien, ökar och Italien har nyligen vädjat till de övriga medlemsländerna om hjälp. Estland har en viktig uppgift i att framföra en gemensam solidaritet. Situationen är ohållbar för länderna i främsta linjen som Italien. En reform av det gemensamma asylsystemet kommer att utgöra en viktig måttstock för framgången av Estlands ordförandeskap.
Effektivitet i informationsutbytet och gränskontrollen
Den senaste tidens terrorattacker runt om i Europa har ökat känslan av enhetlighet mot ett gemensamt hot och samtidigt bidragit till att samarbetet påskyndats. Nu effektiviseras bland annat informationsutbytet mellan myndigheter och systemen för gränskontroll moderniseras. Det satsas även på säkerheten genom att effektivisera försvarssamarbetet där Finland legat i täten.
Diskussionen som handlar om Europas framtid fortsätter framför allt nu när Storbritanniens förhandlingar om utträde ur EU har inletts. En viktig fråga kommer att vara framtiden för EU-finansieringen då utträdet för ett stort medlemsland närmar sig. Det är dock bra att komma ihåg att EU:s budget bara är ungefär en procent av medlemsländernas sammanräknade bruttonationalprodukt! Det finns gott om arbete inom ekonomin för Estland; man bör komma överens om regler som stabiliserar banksektorn, nya finansieringskanaler bör hittas för företag och en rättvis konkurrens bör främjas genom att förhindra skatteflykt.
Estlands prioriteringar vid utvecklandet av den inre marknaden är rättframma: en öppen och innovativ ekonomi, utbildning och kompetens samt en miljömässigt och socialt hållbar utveckling. Samtliga är naturliga mål för Finland och samtidigt utgör de ryggraden för den europeiska välfärden och konkurrenskraften. En förhoppning är att Estland vid sidan om ny lagstiftning skulle kunna påskynda genomförandet av det arbete som redan genomförts.
Det digitaliserade Estland anger riktningen
Det är inte överraskande att digitalisering är focken i Estlands ordförandeskapsskepp och ett genomgående tema. Estland kan betraktas som en liten gigant inom digitaliseringen, ett land som har gjort ansenliga e-språng. Det finaste är att Estland betonar utvecklingens positiva sidor. Elektroniska lösningar, tjänster, plattformar och verktyg är i första hand en möjlighet – för medborgare och företag – och med hjälp av dem kan man hitta lösningar för såväl brytningstiden i arbetet som för stärkandet av konkurrenskraften. På samma gång är digitalisering ett sätt att stärka säkerheten och svara mot hybridhot.
Digitalisering är inte det enda magiska ordet i Bryssel. Det är klart att arbetet för att bygga en energiunion och tillämningen av klimatavtalet från Paris i praktiken fortsätter under Estlands ordförandeskap. Man kan till och med säga att EU fått ny kraft för sitt arbete när det blev känt att Förenta staterna dragit sig ur det ovannämnda avtalet. Europa vill ta ansvar för det ansvar som getts det.
När man talar om energi, miljö och klimat stiger de nationella särdragen och infallsvinklarna omedelbart till ytan. Någon har till största delen skog, en annan vind, en tredje kol och vattenkraft. Och förkortningarna haglar: EED, REDII, ETS, LULUCF… Paketet för ren energi är en helhet bestående av åtta förslag. Finland har betydande intressen i paketet bland annat för att stärka rollen för bioekonomi och ren teknik. Detsamma gäller användningen av mark och skog, kretsloppsekonomi, reform av utsläppshandeln och lagstiftning om branscher utanför utsläppshandeln. Man skulle kunna säga att trots det slit som slukat hundratals arbetstimmar fick Malta precis i gång medlemsländernas arbete i denna stora uppgift. Det har blivit klart i diskussionerna med Estland att när de egna utgångspunkterna på många sätt är desamma lyssnar och förstår man i Tallinn Finlands budskap bättre än i genomsnitt.
Det är på sin plats att till sist nämna kommissionens nyligen offentliggjorda rörlighetspaket. Det omfattande och betydande paketet behandlar bland annat sociala frågor och marknadsfrågor som gäller vägtrafiken, prissättning av vägtrafiken samt utsläppskrav för tunga fordon. Finland har betonat att den lagstiftning som bereds ska vara långsiktig, stärka funktionaliteten hos EU:s inre marknad och lämpa sig för nya tjänster och deras utvecklare. Detsamma har även Estland uttalat och har som ordförande en jämställd och framåtblickande inre marknad som sin ledstjärna.
Heli Hyypiä och Leo Svahnbäck
Ytterligare information om Estlands ordförandeskap https://www.eu2017.ee/priorities-estonian-presidency
Om skribenten
