EUE-kolumn: EU räddar miljoner medborgare från att insjukna och dö i yrkesbetingad cancer
Till och med tiotals miljoner människor i Europeiska unionen exponeras regelbundet i sitt arbete för cancerframkallande ämnen. Årligen dör över 100 000 människor i yrkesbetingad cancer. Cancer är den vanligaste yrkesbetingade dödsorsaken i unionen, den orsakar över hälften av fallen. Situationen är upprörande. Den 11 juli godkände EU:s medlemsstater ett direktiv som syftar till att väsentligt minska dessa dödsfall.
På tisdagen denna vecka, dvs. den 11 juli 2017, avtalade medlemsstaterna om ett direktiv om 13 tröskelvärden för exponering för cancerframkallande ämnen på arbetsplatserna. Genom det nya direktivet försöker Europeiska unionen radikalt minska de yrkesbetingade dödsorsakerna och insjuknande i yrkesbetingad cancer. Ämnena, som är ”bekanta för alla”, är krom VI, kristalliniska keramiska fibrer, kristallinisk kiseldioxid, etenoxid, 1,2-epoxipropan, akrylamid, 2-nitropropan, o-toluidin, 1,3-butadien, hydrazin och vinylbromid, damm från hårda träslag samt vinylkloridmonomer. Om dessa 13 tröskelvärden har man redan avtalat med Europaparlamentet och kommissionen. De nu avtalade värdena börjar tillämpas om två år.
De nämnda ämnena används inom många industri- och produktionsbranscher och i olika tillverkningsprocesser. Som exempel kan nämnas byggnadsindustrin, träförädlingsindustrin, gruvindustrin, livsmedelsindustrin och teknikindustrin, olika forsknings- och utvecklingsarbeten samt många slags installations- och underhållsarbeten.
Syftet är en förbättring av hälsan och rättvis konkurrens på den inre marknaden
Under innevarande år och nästa år kommer tröskelvärden att godkännas även för andra cancerframkallande ämnen. I höst kommer man att förhandla med Europaparlamentet om tröskelvärdena och/eller de s.k. hudanmärkningarna för sju cancerframkallande ämnen. Med hudanmärkning avses att en tydlig anteckning krävs i de fall när ett ämne är förenat med cancerrisk vid direkt hudkontakt. De nämnda sju ämnena är trikloretyl, epiklorhydrin, metylendianilin, etylendibromid, etylendiklorid, PAH-föreningar som innehåller bland annat benzo(a)pyren, samt använd motorolja.
Inrättande av enhetliga tröskelvärden på EU-nivå är ägnat att ge alla aktörer inom ekonomin jämlika verksamhetsförutsättningar och att bekämpa bland annat illojal konkurrens baserad på så kallad social dumpning dvs. exempelvis en låg nivå av skydd för arbetstagarna. Att förebygga och förhindra yrkesbetingad cancer är också ett väsentligt och konkret delområde i utvecklingen uppåt av EU:s sociala dimensioner och välfärd.
Gediget samförstånd och vetenskapliga belägg bakom tröskelvärdena
Att inrätta lämpliga tröskelvärden är en uppgift som kräver noggrannhet, tekniskt kunnande samt ingående vetenskaplig kompetens. De tröskelvärden som har avtalats och ska avtalas inom EU baserar sig på gedigna vetenskapliga belägg om olika ämnens cancerrisker samt tröskelvärdenas ändamålsenlighet och mervärde vad gäller skyddet av arbetstagare, företagens verksamhetsförutsättningar, samhällsekonomin som helhet och arbetarskyddsmyndigheternas verksamhet. Utöver de vetenskapliga experterna och politiska beslutsfattarna deltar representanter för företag och arbetstagare aktivt i beredningen av ärendet.
Även om man med hjälp av tröskelvärdena förebygger att miljoner människor insjuknar i yrkesbetingad cancer, är de på sätt och vis den sista nivån av skydd mot cancer. Det grundläggande målet är att överhuvudtaget undvika exponering för dessa ämnen, dvs. att sluta använda dem på och ta bort dem från arbetsplatserna. I det här skedet är ändå ett förverkligande av det målet orealistiskt. De aktuella ämnena är nästan oundgängliga i ganska stor omfattning, om och när vi vill säkerställa att marknaden, produktionsprocesserna och industrin fungerar samt behålla våra arbetsplatser och vår välfärd. Det är således viktigt att skydda sig mot exponering för ämnena genom förebyggande åtgärder, inklusive ändamålsenliga skydd. Även exponeringens varaktighet och regelbundenhet ska ägnas uppmärksamhet.
Förebyggande av yrkesbetingad cancer är enligt mångas åsikt en av EU:s bästa, mest människonära och viktigaste sidor och lagstiftningssektorer, liksom arbetarskyddslagstiftningen även mer allmänt. Låt oss alltså hoppas att den positiva trenden som värnar om medborgarnas hälsa fortsätter och går långt!
Bäst vore om ingen av oss behövde dö på grund av sitt arbete.
Eller hur?
Antero Kiviniemi
Skribenten är sakkunnig inom social trygghet, samarbete inom socialt skydd, arbetarskydd, jämställdhet mellan könen och försäkringsverksamhet i Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen.
Om skribenten
