Månadens fråga: Vad gör EU för att främja det sociala området?
Det sociala området har varit exceptionellt mycket framme på EU:s agenda denna höst, ända upp på statschefsnivå, säger specialsakkunnige Ville Korhonen.
Vi frågade Korhonen:
Vad gör EU för att främja det sociala området?
I Europeiska unionen arbetas det hela tiden på olika nivåer för att främja det sociala området. EU strävar efter att medlemländerna ska närma sig varandra ekonomiskt och socialt. Det här målet främjas genom EU-lagstiftning, EU-finansiering och lätt samarbete mellan EU-länderna, till exempel utbyte av bästa praxis.
Det är emellertid viktigt att komma ihåg att huvudansvaret för social- och hälsovårdsfrågor ligger hos medlemsländerna. EU har inte befogenheter eller resurser att lösa problem som rör till exempel hållbarheten i EU-ländernas system för social trygghet eller ungdomsarbetslöshet. I de här frågorna är det EU:s uppgift att stödja medlemsländerna och givetvis att försöka främja EU-områdets ekonomiska tillväxt och sysselsättning, vilket i sin tur kan förbättra medlemsländernas möjligheter att möta de sociala problemen.
Arbetstagarnas rättigheter, samordningen av den sociala tryggheten och jämställdhet
I EU utförs hela tiden lagstiftningsarbete för att främja den inre marknadens ”sociala dimension”.
För närvarande förhandlar medlemsländerna till exempel om en uppdatering av direktivet om utsänd personal. Målet är att förbättra likabehandlingen av personal utsänd till ett annat EU-land så att de behandlas lika som landets egna arbetstagare, och att främja jämlika konkurrensförutsättningar för företag.
En annan viktig EU-förordning för det sociala området som man förhandlar om just nu gäller samordningen av social trygghet. I praktiken gäller det hur man ska kunna säkerställa att en medborgare som rör sig mellan EU-länder hela tiden omfattas av den sociala tryggheten.
För det tredje kunde jag nämna det färska direktivförslaget om förenandet av arbete och familjeliv. Direktivets syfte är att förenkla kombinationen av arbetsliv, privatliv och familj, att förbättra jämställdheten på arbetsmarknaden och balansera fördelningen av vården av barn.
Vid sidan av detta traditionella lagstiftningsarbete har EU ett mer omfattande nytt initiativ som kallas Europeisk pelare för sociala rättigheter. Pelaren består av 20 principer eller rättigheter som gäller bland annat lika möjligheter, tillträde till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsförhållanden, socialt skydd och delaktighet.
Idén med pelaren är att stödja en rättvis och välfungerande arbetsmarknad och välfärdssystem. Principerna i den sociala pelaren är inte rättsligt bindande för medlemsstaterna utan det handlar om politiska principer som medlemsländerna genomför frivilligt och på sina egna villkor. EU stöder genomförandet med finansiering, i synnerhet genom Europeiska socialfonden.
Det anmärkningsvärda är att EU nu för första gången tillsammans på principnivå fastställt de ärenden och mål som anses höra till EU:s sociala dimension.
Sociala frågor på toppmötet
Det sociala området och sysselsättningspolitiken är också på statschefernas agenda denna höst. Den 17 november hålls statschefernas sociala toppmöte i Göteborg där de har för avsikt att godkänna pelaren för sociala rättigheter.
Toppmötets mål är att föra en genomgripande och öppen diskussion om hur man ska främja rättvisa arbetsplatser och tillväxt i Europa. Statscheferna ska också diskutera lika möjligheter och en fungerande dialog med arbetsmarknadens parter.
Ville Korhonen är specialsakkunnig i EU-ärenden vid statsrådets kansli.
