Bild:

Varje månad intervjuar vi beslutsfattare och experter om aktuella EU-frågor.

Månadens fråga 1.2.2019

Vad gör EU åt problemet med mikroplaster?

Mikroplast är ett växande problem i marken och i vattendragen. Europeiska kemikaliemyndigheten har nyligen berett ett förslag enligt vilket de flesta mikroplaster som avsiktligt tillsätts i olika produkter förbjuds, om det finns en risk att mikroplasterna hamnar i naturen. Avsikten är att skydda naturen och konsumenterna i hela EU.

Mikroplaster tillsätts avsiktligt till exempel i kosmetik, tvättmedel och målfärger. Ett omfattande användningsområde är gödselmedel där mikroplaster används för att kapsla in näringsämnen. För närvarande hamnar en stor del av plasten i naturen, där den finns kvar mycket länge och utsätter djur och till sist även människor.

Matti Vainio
Matti Vainio

Europeiska kemikaliemyndigheten har nyligen utarbetat ett förslag som förbjuder de flesta mikroplaster som avsiktligt tillsätts i produkter i EU. Vi har utvärderat fördelarna och nackdelarna med mikroplaster inom flera områden, från läkemedel till tvättmedel och från jordbruk till kosmetik. Vår slutsats är att det inte finns någon trygg nedre gräns – mikroplasterna samlas i jorden och vattendragen och därefter hamnar de i näringskedjan. Vi vet inte särskilt mycket om mikroplasternas inverkan på miljön och människors hälsa. De förblir i naturen i hundratals år, så långtidseffekten är svår att bedöma. Därför föreslår vi att mikroplaster som avsiktligt tillsätts i produkter och sedan hamnar i naturen gradvis förbjuds. Enligt våra bedömningar kan detta förbud förhindra att upp till 30 000 ton plast hamnar i naturen varje år.

Vi föreslår därtill att produkter som innehåller mikroplaster måste förses med märkning och anvisningar om miljövänlig användning. Begränsningen ska inte gälla mikroplaster som förekommer i naturen, som är biologiskt nedbrytbara eller som används i läkemedel och industrianläggningar.

Vårt förslag har publicerats på vår webbplats och vi ska inom kort ordna offentligt samråd. Efter en kommittébehandling kan förslaget om ungefär ett år ges till Europeiska kommissionen för beslutfattande. Vi bedömer att ett förbud mot mikroplaster som avsiktligt tillsätts i produkter kan träda i kraft i EU 2021. Förslaget är uppbyggt så att begränsningen träder i kraft inom en sektor åt gången efter en övergångsperiod. På detta sätt hinner industrin utveckla nya produkter och ersätta mikroplasterna med miljövänliga alternativ.

Det lönar sig att införa begränsningen på en gång i hela EU för att åtgärda mikroplasternas risker effektivt och jämlikt. När beredningen, samråden och beslutsprocessen utförs centraliserat behöver de inte upprepas skilt i varje medlemsstat. Det säkerställer också att alla företag i EU följer samma spelregler och att konsumenterna i Europa får tillgång till tryggare produkter.

 

 

Begränsningen av mikroplaster är en del av EU-strategin för plast

För ett år sedan lade Europeiska kommissionen fram den första plaststrategin som omfattar hela Europa. Strategin syftar till att skydda miljön från plastföroreningar och samtidigt främja cirkulär ekonomi, tillväxt och innovation. EU har som mål att minska plastavfallet genom att begränsa både plast för engångsbruk och mikroplaster.

Europeiska kemikaliemyndigheten Europeiska kemikaliemyndigheten har varit verksam i Helsingfors sedan 2007. Myndigheten har cirka 600 anställda från olika EU-länder. Europeiska kemikaliemyndigheten arbetar för en säker användning av kemikalier. Foto: Lauri Rotko
Europeiska kemikaliemyndigheten Europeiska kemikaliemyndigheten har varit verksam i Helsingfors sedan 2007. Myndigheten har cirka 600 anställda från olika EU-länder. Europeiska kemikaliemyndigheten arbetar för en säker användning av kemikalier. Foto: Lauri Rotko.