Tillgänglighetsverktyg

Bild:
Nyheter 24.7.2019

EU-utnämningar – när, var, hur?

Europeiska unionens nya femårsperiod inleddes med EU-val i maj. Efter valet inleddes också valet av nya ledare för EU-institutionerna. Vad händer det just nu i kulisserna? Hur konstituerar sig EU-institutionerna inför den nya mandatperioden?

Tidslinjen

  1. Europaparlamentsval 23–26 maj 2019
  2. De invalda kandidaterna bildar politiska grupper för parlamentets nionde valperiod, förhandlingar i juni 2019
  3. Europeiska rådet sammanträder 20–29 juni 2019
  4. De politiska grupperna meddelar sin sammansättning 1 juli 2019
  5. Parlamentets åttonde valperiod löper ut 1 juli 2019
  6. Det nyvalda parlamentet konstituerar sig 2 juli 2019
  7. Första möjligheten för parlamentet att välja ordförande för Europeiska kommissionen, andra plenarsammanträdet i juli 15–18 juli 2019
  8. Kandidaterna till posterna i kommissionen utfrågas i parlamentsutskotten, september–oktober 2019
  9. Den nya kommissionen väljs, den nya kommissionsordföranden håller sitt öppningstal, andra plenarsammanträdet i oktober, 21–24 oktober 2019*

*baserar sig på den inledande tidtabellen för åttonde valperioden

Europeiska kommissionen

Kommissionens ordförande

Enligt EU-fördragen ska Europeiska rådet med kvalificerad majoritet föreslå en kommissionsordförande för Europaparlamentet. I förslaget ska också resultatet i valet till Europaparlamentet beaktas.

Europeiska rådets första möte kring EU-utnämningarna ledde inte till resultat, varför ett nytt möte ordnades en vecka senare. Förhandlingarna pågick i flera dagar, men slutligen enades Europeiska rådet om sina förslag. Europeiska rådets förslag till ny kommissionsordförande var Tysklands försvarsminister Ursula von der Leyen (Tysklands kristdemokratiska union CDU/Europeiska folkpartiet EPP), som snabbt inledde förhandlingarna om sitt politiska program med parlamentets olika politiska grupper.

 

Kuva: Euroopan unioni.
Ursula von der Leyen presenterade sitt politiska program före omröstningen i Europaparlamentet. Foto: Europeiska unionen

Enligt EU-fördragen måste kandidaten till posten som ordförande för kommissionen få en majoritet av rösterna i parlamentet bakom sig vid en sluten omröstning. Ursula von der Leyen godkändes som kommissionens ordförande vid en omröstning under det nya parlamentets andra plenarsammanträde. Om von der Leyen inte hade fått en majoritet av rösterna i parlamentet, skulle Europeiska rådet ha varit tvunget att inom en månad föreslå en annan kandidat.

Det nästa steget är att von der Leyen sammanställer sin kommission utifrån medlemsstaternas förslag.

Kommissionärerna

Kommissionen består av 28 likställda kommissionärer, en från varje medlemsstat.

Kandidaten till posten som ordförande för kommissionen ska utifrån medlemsstaternas förslag föreslå vice ordförande och kommissionärer. Till de nuvarande vice ordförandena hör bland andra Jyrki Katainen. Den finska regeringen har föreslagit Jutta Urpilainen (Finlands Socialdemokratiska Parti SDP/Europeiska socialdemokratiska partiet PES) till Finlands följande kommissionär. Europeiska unionens råd ska godkänna kandidatuppställningen.

De nominerade kommissionsledamöterna utfrågas sedan i parlamentsutskotten i september och oktober, då kandidaterna får presentera sina synpunkter och svara på parlamentets frågor. Parlamentet röstar om godkännande av hela kommissionen som en grupp.

Slutligen utser Europeiska rådet officiellt den nya kommissionen med kvalificerad majoritet. Den nya kommissionen väljs vid det andra plenarsammanträdet i oktober (den 21–24 oktober*). Preliminärt ska den nya kommissionen inleda sitt arbete i början av november, förutsatt att det inte dyker upp några överraskningar.

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

Den höga representanten utses av Europeiska rådet med samtycke av kommissionens ordförande. Europeiska rådet föreslog Spaniens utrikesminister Josep Borrell (Spanska socialistiska arbetarpartiet PSOE/Europeiska socialdemokratiska partiet PES) till posten som unionens höga representant.

Kuva: Euroopan unioni
Josep Borrell har tidigare varit Europaparlamentets talman. Foto: Europeiska unionen

Den höga representanten är också vice ordförande i kommissionen, vilket betyder att utnämningen är en del av kommissionsutnämningen. Följaktligen ska också parlamentet godkänna den höga representanten.

Den höga representantens mandattid är lika lång som den övriga kommissionens, alltså fem år.

Europaparlamentet

Europaparlamentsledamöter

Medlemsstaterna höll val till Europaparlamentet den 23–26 maj. Därefter började de invalda ledamöterna bilda politiska grupper. En politisk grupp ska bestå av minst 25 ledamöter från minst sju medlemsstater. De politiska grupperna skulle meddela sin sammansättning senast den 1 juli, och det nyvalda parlamentet höll sitt konstituerande sammanträde den 2 juli. Det nya parlamentets sammansättning presenteras i vår artikel om ämnet.

Samtidigt förhandlade parlamentet med Europeiska rådets ordförande om kandidaten till posten som ordförande för kommissionen.

Europaparlamentets talman

Europaparlamentets talman väljs av parlamentet för en period på två och ett halvt år. De politiska grupperna eller minst 28 ledamöter kan föreslå kandidater till posten som talman. Till talman väljs den kandidat som vid en sluten omröstning får absolut majoritet av rösterna i parlamentet. Det ordnas minst fyra röstningsomgångar. Om valet inte klarnar efter den tredje röstningsomgången går endast de två kandidater som under den föregående omgången fick flest röster vidare till följande omgång.

Parlamentet valde sin första talman för denna femårsperiod vid sitt första plenarsammanträde den 2 juli. Det var David Sassoli (Demokratiska partiet PD/Europeiska socialdemokratiska partiet PES) som valdes till parlamentets talman.

Kuva: Euroopan unioni.
Europaparlamentets vice talman Heidi Hautala och talman David Sassoli. Foto: Europeiska unionen

Utöver talman valdes också 14 vice talmän som utför talmannens åtaganden när denne är frånvarande eller har förhinder. De kan också på begäran av talmannen företräda parlamentet vid externa evenemang. Till vice talman valdes bland annat finländaren Heidi Hautala (De gröna/Europeiska gröna partiet EGP).

Europeiska rådets ordförande

Europeiska rådet väljer sin ordförande med kvalificerad majoritet. Ordföranden sitter på sin post i två och ett halvt år och kan omväljas en gång.

Enligt etablerad praxis ansvarar den medlemsstat som innehar det roterande ordförandeskapet för att samordna valet. Ordförandeskapslandets stats- eller regeringschef fungerar som ordförande vid Europeiska rådets sammanträde när ordförandevalet behandlas.

Kuva: Euroopan unioni.
Europeiska rådets nya ordförande Charles Michel presenterar sig för medierna. Foto: Europeiska unionen

Vid sitt utnämningsmöte beslutade Europeiska rådet att utse Belgiens premiärminister Charles Michel (Reformrörelsen MR/Renew Europe RE) till Europeiska rådets ordförande.

Chefen för Europeiska centralbanken

Europeiska rådet utnämner Europeiska centralbankens (ECB) ordförande på rekommendation av Europeiska unionens råd efter att ha hört Europaparlamentet och ECB-rådet. Medlemmar i ECB-rådet är ECB:s direktion samt cheferna för de nationella centralbankerna i euroområdet. Mandattiden för ECB:s ordförande är åtta år.

Kuva: Euroopan unioni.
Christine Lagarde, som ska tillträda som ECB:s ordförande, har tidigare varit Frankrikes finansminister. Foto: Europeiska unionen

Europeiska rådet föreslog Internationella valutafonden IMF:s chef Christine Lagarde (Republikanerna LR/Europeiska folkpartiet EPP) till posten som ECB:s ordförande.

 

 

 

Följ oss