Tillgänglighetsverktyg

Bild:
Nyheter 1.12.2019

Hur mycket EU-stöd till regionerna får Finland och vart riktas det?

Artikeln ingår i Europainformationens tredelade artikelserie om EU:s regionalstöd. I den här första delen redogör vi för bakgrundsfakta och i de två följande delarna presenterar vi exempel på projekt under innevarande budgetperiod.

Hur mycket EU-finansiering får Finland?

Under budgetperioden 2014–2020 betalar EU 1,3 miljarder euro i stöd till regionerna genom Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020. Åland har ett separat program vars omfattning är 10 miljoner euro. På årsnivå innebär programmet för Fastlandsfinland ett belopp på cirka 185 miljoner euro. Finansieringsnivån varierar något från år till år, och exempelvis 2017 var regionalfinansieringens andel 17,16 procent (258 mn euro) av de totala EU-stöden till Finland, vars belopp var cirka 1,5 miljarder euro. Största delen av pengarna anvisades till jordbruksstöd, 873 miljoner euro (58,19 %), och FoU, 303 miljoner euro (20,22 %). Resten bestod av administration, 35,7 miljoner euro (2,38 %), samt att tillgodose de grundläggande fri- och rättigheterna, 30,75 miljoner euro (2,05 %).

Det totala stödbeloppet på 1,3 miljarder euro betalas till Finland via två strukturfonder.  Europeiska regionala utvecklingsfondens (Erufs) mål är att öka sysselsättningen samt regionernas konkurrenskraft och livskraft. Fonden koncentrerar sina investeringar på innovation och forskning, små och medelstora företags konkurrenskraft och utsläppssnål ekonomi.

Europeiska socialfonden (ESF) främjar sysselsättning och hjälper människor att få jobb. Den fokuserar på projekt som ska stödja hållbar och bättre sysselsättning, utbildning och social delaktighet. Allmänt taget är fokus för EU:s regionalpolitik att stödja regionernas styrkor. Tidigare fokuserade man mer på att avhjälpa svagheter.

EU-stöden till regionerna fungerar som bland annat en tillväxthävstång för företag.

Stödet från strukturfonderna får uppgå till högst hälften av den sammanlagda offentliga finansieringen av ett projekt. Resten ska utgöras av nationell medfinansiering från nationella offentliga finansiärer, som staten eller kommunerna. Staten står för 75 procent av medfinansieringen inom hela strukturfondsprogrammet och resterande 25 procent kommer från kommunerna och andra offentliga instanser. Detta gäller dock inte varje enskilt projekt. I vissa fall kan till exempel kommunen stå för hela nationella medfinansieringen. Genom den nationella medfinansieringen uppgår det totala finansieringsbeloppet till 2,6 miljarder euro under EU:s budgetperiod.

 

Hur fördelas stöden till Finland i praktiken?

Under EU:s innevarande budgetperiod 2014–2020 fördelas den regionala finansieringen från strukturfonderna (Eruf och ESF) så att cirka 70 procent riktas till Östra och Norra Finland och cirka 30 procent till Södra och Västra Finland. En del av finansieringen har inte allokerats till specifika landskap och omfattas inte av denna tilldelning. Besluten om fördelningen av stöden mellan regionerna fattas nationellt men inom ramar som anges av unionen. Till exempel specialfinansiering till glesbefolkade norra regioner kan riktas endast till Norra och Östra Finland. Norra och Östra Finland ligger också efter EU-genomsnittet i fråga om konkurrenskraft och tilldelas därför mer finansiering. Genom nationella beslut vore det ändå möjligt att rikta regionalfinansieringen främst till exempelvis Södra och Västra Finland.

Per 31 december 2018 hade totalt 1 775,8 miljoner euro avsatts för projekt i Fastlandsfinland.

Hur styrs stöden enligt målsättningarna?

I Finlands strukturfondsprogram för hållbar tillväxt och jobb ingår både unionsmål och nationella mål. Det nationella beslutsfattandet spelar en viktig roll. Exempelvis beloppen på stödet till de enskilda regionerna slås fast genom nationella beslut. Dessutom har varje landskap sina planer och mål för hurdana projekt som kan få finansiering.

EU styr finansieringen genom att tilldela stöd enligt vissa tematiska koncentrationer, eller programområden, som innehåller specifika mål. Finland omfattas av följande fem programområden och två insatsområden för tekniskt stöd.

  1. Små och medelstora företags konkurrenskraft
  2. Produktion och användning av ny information och kunskap
  3. Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet
  4. Utbildning, yrkeskompetens och livslångt lärande
  5. Social delaktighet och kampen mot fattigdom
  6. Tekniskt stöd (Eruf)
  7. Tekniskt stöd (ESF)

Nedan redovisas antalet projekt inom de enskilda programområdena och den genomsnittliga finansieringen från EU och staten sammanlagt per 18 november 2019. Till den sammanlagda finansieringen tillkommer annan offentlig finansiering.

Median är liksom medelvärde ett mått för att visa ett genomsnittligt värde. I detta fall ger medianen en bättre bild av det genomsnittliga offentliga stödet, eftersom variationsintervallet för stödbeloppen är stort. Till exempel inom programområdet för små och medelstora företag har hälften av projekten beviljats över 59 160 euro och hälften har fått mindre än det.

Båda strukturfonderna har också ett insatsområde för tekniskt stöd. Eruf och ESF har haft femton respektive tre projekt för tekniskt stöd, vilka har tilldelats sammanlagt 78 miljoner euro. Projekten för tekniskt stöd är avsedda att möjliggöra och stödja genomförandet av de övriga programområdena.

Den sammanlagda finansieringen från EU och staten till de största projekten uppgår till nästan 8 miljoner euro, medan de minsta projekten har tilldelats endast några tusen euro.

Vad händer när den nya budgetperioden börjar 2021?

För närvarande verkar det som om finansieringen från EU:s strukturfonder, det vill säga regionalstöden, kan öka.  Däremot är det möjligt att finansieringen för unionens sammanhållning, som ska balansera skillnaderna mellan regioner och som hör till regionalstöden, minskar. Redovisningen av projekten kommer också att utvecklas under budgetperioden 2021–2027. Under föregående period var det svårt att följa upp utfallet för projekten. En del av investeringarna i projekten hinner inte heller slutföras medan projektet genomförs och redovisas, varigenom effekterna förblir oklara. Ett stödberättigat projekt kan till exempel göra det möjligt för ett företag att anställa en person, men om företaget inte rekryterar under projektet redovisas inte heller resultatet. Det försvårar optimal allokering av finansieringen. Med andra ord kommer man att utveckla uppföljningen under den nya budgetperioden.

Smart specialisering kommer också att få en viktigare roll. Regionerna förväntas se över och diversifiera sin ekonomi utifrån sina egna mål, det vill säga med hänsyn till sina styrkor. ”EU-finansieringen ska alltid fungera som en hävstång som genererar mervärde genom innovation, produktivitet och företagsamhet”, säger Marko Mälly, forskardoktor i europeisk regionalpolitik samt utvecklingschef vid Tavastlands förbund.

”Dessutom medför globala megatrender – som klimatförändringen med krav på en koldioxidsnål framtid, digitaliseringen och befolkningsrörelserna – utmaningar som vi måste kunna bemöta under den nya budgetperioden”, fortsätter Mälly.

Mer information om strukturfonder och EU-stöd till regionerna hittas på arbets- och näringsministeriets strukturfonder.fi webbsida.

 

Följ oss