Tillgänglighetsverktyg

Bild:
Nyheter 15.1.2020

Vad har stödet från Europeiska socialfonden gett för resultat?

Detta är den sista artikeln i en tredelad artikelserie om EU:s strukturfonder. I artikeln presenteras vilka slags projekt som genomförts med hjälp av Europeiska socialfonden och vilka konkreta resultat som åstadkommits.

Finland får av EU 1,3 miljarder euro i regionalstöd för strukturfondsprogrammet Hållbar tillväxt och jobb under perioden 2014–2020. Tack vare nationell medfinansiering uppgår stödet i sin helhet till 2,6 miljarder euro. Jordbruksstöden räknas inte till regionalstöden. Stödnivån för den kommande ramperioden 2021–2027 har ännu inte fastställts.

Vilka slags projekt har genomförts med hjälp av regionalstödet?

Finland får regionalstöd via två europeiska strukturfonder, ERUF och ESF. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) strävar efter att förbättra sysselsättningen samt öka regionernas konkurrenskraft och livskraft. Fokus ligger på forskning och innovationer, små och medelstora företags konkurrenskraft och koldioxidsnål ekonomi.

Europeiska socialfonden (ESF) i sin tur stöder sysselsättningen och förutsättningarna för sysselsättning. Stöd beviljas i synnerhet projekt som anknyter till hållbar och högklassig sysselsättning, utbildning och social delaktighet.

Inom det prioriterade området för sysselsättningen och arbetskraftens rörlighet strävar man efter att främja sysselsättningen bland ungdomar och andra personer med en svag ställning på arbetsmarknaden, att förbättra produktiviteten och arbetshälsan samt att minska differentieringen på grund av kön i arbetskarriärerna.

Fram till slutet av 2018 hade närmare 4 400 arbetslösa personer eller personer utanför arbetslivet som fyllt 54 år tagit del av projekten, och av dessa hade 28 procent fått jobb. Trots det kommer målet på 8 600 deltagare sannolikt inte att nås. Antalet personer som fått jobb är dock positivt i sig.

Även unga och andra personer med en svag ställning på arbetsmarknaden har engagerats i projekten, men det är inte helt lätt att redogöra för resultaten, eftersom stödstigarna till arbetslivet är långa och svåra att observera under uppföljningstiden. I de projekt där målet varit att förebygga differentieringen på grund av kön i arbetskarriärerna har resultaten varit varierande. Man har inte effektivt lyckats nå ut till de arbetslösa männen och männen utanför arbetslivet; endast 21 procent av målet på 1 300 deltagare uppfylldes. Bland de kvinnor som arbetar som företagare har resultatet dock varit utmärkt och i projekten deltog 380 personer, vilket är 124 procent av målet.

Nedan presenteras exempel på projekt som motsvarar socialfondens verksamhet.

Exempel:

Karleby universitetscenter Chydenius, som tillhör Jyväskylä universitet, har tagit fram det för vuxenstuderande avsedda utbildningspaketet SmartCampus, som går ut på att arbetande vuxenstuderande kan avlägga magisterstudier i informationsteknik virtuellt och smidigt. Syftet med utbildningspaketet är att förena plattformar, tekniker och verksamhetsmodeller som tagits fram tidigare till en enda effektiv helhet. Ett särskilt mål var att utveckla de studerandes möjligheter till interaktion och delaktighet. Ett centralt resultat var en interaktiv videolösning för ledig kommunikation mellan läraren och den studerande. Inom projektet utvecklades även förfaranden som underlättar distansstudier i knepiga situationer, såsom vid laboratoriearbeten och grupparbeten. Det program för kartläggning av inlärningsstilar som togs fram inom projektet hjälpte även de studerande att åskådliggöra sina styrkor och svagheter i studierna. Projektet beviljades EU-stöd och statlig finansiering till ett belopp av 379 525 euro, av vilket 378 131 euro användes. Totalt användes 472 664 euro i offentliga medel. Projektet genomfördes i Karleby 1.1.2015–31.12.2017.

Inom det prioriterade området för utbildning, yrkesskicklighet och livslångt lärande är målet att underlätta fortsatt utbildning och övergången till arbetslivet samt utveckla läroavtalsutbildningar och utbildningar inom tillväxt- och strukturomvandlingsbranscher så att dessa motsvarar behoven på arbetsfältet.

Fram till slutet av 2018 hade man nått ut till 21 127 personer med en lägre eller högre examen på grundstadiet, vilket överensstämmer med målet. Av de personer under 25 år som deltog i projekten övergick dock endast 20 procent till fortsatt utbildning, medan målet var 50 procent. De ungdomar som deltar i projekten befinner sig i en allt mer utmanande situation, varför det tar tid att slussa över dem till fortsatt utbildning.

Med hjälp av socialfondens projekt har man stött bland annat sysselsättningen av unga. Foto: Ohjaamo

Exempel:

Forssa stad genomförde inom ramen för projektet Ohjaamo Forssa (Navigatorn Forssa) lågtröskeltjänster som stöder sysselsättningen av unga. Syftet var att effektivt från en lucka erbjuda sysselsättningstjänster för unga under 30 år.  Inom projektet lyckades man förena de aktörer som tillhandahåller tjänster för unga under ett och samma tak. Kundprocessen blev även smidigare. På Navigatorn delas de ungas livssituation in i fyra skeden, dvs. att stärka livskompetensen, att hitta en riktning, att stärka kompetensen och att få sysselsättning. De unga fick olika stöd i de olika skedena. Inom livskompetensen stärktes vardagskompetensen och dagsrytmen. För att hitta en riktning hänvisades de unga till rehabiliterande arbetsprövning och arbetsverksamhet. För att stärka kompetensen vägleddes de unga bland annat till olika utbildningar. I sysselsättningsskedet möjliggjordes för de unga arbetsplatser med lönesubvention och arbetsplatser på den öppna marknaden. Olika servicedistributörer deltog i de olika skedena. Verksamheten har etablerats och ska fortsätta i framtiden. Projektet beviljades EU-stöd och statlig finansiering till ett belopp av 231 508 euro, av vilket 220 459 euro användes. Totalt användes 293 946 euro i offentliga medel. Projektet genomfördes i Forssa 1.3.2015–20.6.2018.

Inom det prioriterade området för social delaktighet och fattigdomsbekämpning är målet att förbättra arbets- och funktionsförmågan för dem som står utanför arbetslivet.

Projekt har genomförts av medborgarorganisationer och arbetsmarknadsparter. I projekten deltog 6 000 personer som stod utanför arbetslivet, vilket är 144 procent av det uppställda målet. Antalet projekt var 83, dvs. 151 procent av det förväntade antalet.

Exempel:

Brahestads stads projekt Hyvä alku Raahessa gick ut på att stödja den sociala delaktigheten bland invandrare. Syftet var att hjälpa invandrarna att anpassa sig till det finländska samhället så att de kan bli jämlika och aktiva samhällsaktörer. För invandrarna inrättades mötesplatsen Meidän Klubi, som samlar de myndigheter, utvecklare och organisationer som erbjuder tjänster för invandrare under samma tak. Invandrarna fick handledning om tjänster och erbjöds evenemang, aktiviteter och undervisning i finska. Handledningen skräddarsyddes enligt kundernas behov. Inom projektet stöddes 176 kunder. De som deltog i projektet fick bättre sysselsättnings- och funktionsförmåga. Många fick ett jobb eller började studera. Även samarbetet mellan olika servicedistributörer förbättrades.  Projektet beviljades EU-stöd och statlig finansiering till ett belopp av 128 301 euro, av vilket 121 923 euro användes. Totalt användes 152 404 euro i offentliga medel. Projektet genomfördes i Brahestad 1.2.2016–31.3.2019.

 

Följ oss