EU:s krishanteringsmekanismer och coronakrisen
Europeiska unionen arbetar på flera olika plan för att lösa coronakrisen. Beslutsfattandet löper också under undantagsförhållandena – med metoder anpassade till coronaläget. EU har också aktiverat olika krishanteringsmekanismer. Anne Lamminmäki är specialsakkunnig och arbetar med dessa frågor vid Finlands ständiga representation vid EU i Bryssel.
EU:s ordförandeland Kroatien beslutade den 28 januari 2020 att aktivera EU:s arrangemang för integrerad politisk krishantering (ICPR) på grund av coronautbrottet. Som ett andra steg höjde ordförandeskapet IPCR-mekanismens läge till full aktivering den 2 mars 2020.
IPCR angriper flaskhalsar rakt på sak
Mekanismen IPCR (Integrated Political Crisis Response) styrs av rådet. Den främjar kommunikation och politiskt beslutsfattande i nära samarbete mellan medlemsstaterna, EU:s institutioner och enheter i svåra krissituationer. Under IPCR:s möten företräds EU-länderna av sina EU-ambassadörer, men i detta läge har länderna fått ha ytterligare en representant närvarande vid mötena.
”På IPCR-mötena går vi rakt på sak. Vi tar upp eventuella flaskhalsar och diskuterar åtgärder för att ingripa i dem. IPCR är en informell sammansättning som inte fattar formella beslut, utan beslutsfattandet sker fortfarande på behörigt sätt i rådets strukturer. De omtalade gemensamma upphandlingarna och beredskapslagringen har diskuterats i respektive expertgrupper, men ärendet bevakas hela tiden i IPCR, vars roll i detta skede är att skapa ett politiskt tryck så att saker och ting framskrider”, säger specialsakkunniga Anne Lamminmäki.
Ordförandelandet Kroatien drar lasset
Medan coronakrisen pågått har IPCR-mötena varit exceptionellt omfattande eftersom alla medlemsländer samt Norge och Schweiz varit representerade. IPCR används också för migrationskrisen, men till de mötena bjuds bara de länder in som är mest berörda av migrationen.
”IPCR är rådets enda krishanteringsmekanism där verksamheten leds av det roterande ordförandeskapet. Om coronautbrottet skulle ha inträffat sex månader tidigare skulle detta ha varit Finlands lott.”
EU:s civilskyddsmekanism handlar på det praktiska planet
Kommissionen har ett stort urval olika mekanismer för tidig varning och krishantering, grovt uppskattat hundra stycken. En av dessa är civilskyddsmekanismen UCPM (Union Civil Protection Mechanism).
Lamminmäki förklarar att då IPCR stöder det politiska beslutsfattandet är UCPM en operativ mekanism. Efter coronautbrottet har den använts för att delfinansiera evakueringsflygningar för EU-medborgare som inte på annat sätt kunnat återvända hem från utlandet då det inte funnits kommersiella förbindelser att tillgå. Genom de evakueringsflygningar som ordnats med hjälp av civilskyddsmekanismen har i mitten av april mer än 33 000 EU-medborgare återvänt från olika delar av världen. Också finländare har varit med på dessa flygningar.
Länder har också bett om materialhjälp genom civilskyddsmekanismen, till exempel personlig skyddsutrustning.
”Givandet av materialhjälp baserar sig på att medlemsstaterna och de andra deltagande staterna har egna förråd som de kan fördela hjälpen ur, så tja, det har inte precis visats någon större solidaritet när det gäller materialhjälpen”, konstaterar Lamminmäki.
Coronaläget har visat att det finns stora brister i medlemsstaternas egen beredskapslagring. Av den orsaken omfattas nu också medicinska förnödenheter av beredskapslagringen på EU-nivå (recsEU). Uppbyggandet av dessa lager har bara inletts och det finns ännu inte produkter att tillgå på kort varsel. Lamminmäki påminner om att räddningstjänsten hör till varje medlemsstats eget ansvar och att rescEU-lagren bara ska användas i yttersta nödfall.
”Just nu pågår en exceptionellt omfattande kris och samarbete på EU-nivå är avgörande för att bekämpa coronapandemin. Vi klarar det bättre om vi minns att ingen får lämnas i sticket”, säger Anne Lamminmäki.
