Hur stöder EU Ukraina?
EU och EU-länderna har skarpt fördömt Rysslands invasion av Ukraina och brott mot den internationella rätten. EU har ökat sitt stöd till Ukraina och skärpt sanktionerna mot Ryssland. EU ger Ukraina ekonomiskt och humanitärt stöd och finansierar nu också för första gången köp av vapen och annat materiel och leveranser till ett land som utsatts för en militär attack.
Artikeln har uppdaterats den 23 mars 2022. Delen som gäller humanitärt bistånd har uppdaterats. I artikeln har lagts till information om ett stöd på 500 miljoner euro ur EU:s budget och en länk till kommissionens meddelande, likaså en länk till EU-rådets webbplats som gäller sanktionerna mot Ryssland och Belarus.
EU-åtgärder för att stödja Ukraina
EU:s sanktioner mot Ryssland
EU har sedan mars 2014 påfört Ryssland sanktioner på grund av den illegala annekteringen av Krim och konflikten i östra Ukraina. EU har förlängt och utvidgat sanktionssystemet gradvis. Beslut om de senaste sanktionspaketen togs i slutet av februari efter Rysslands invasion av Ukraina.
EU:s sanktioner mot Ryssland omfattar bland annat
- individuella sanktioner (bland annat frysning av tillgångar och rese- och transiteringsrestriktioner)
- sektorsspecifika ekonomiska sanktioner (bland annat export- och importrestriktioner)
- förbud mot finansiella transaktioner med den ryska centralbanken
- avstängning av ryska banker från SWIFT-systemet
- förbud för ryska luftfartyg att använda EU:s luftrum
- verksamhetsförbud för de ryska statsägda medierna, Russia Today och Sputnik och deras dotterbolag, i EU
EU skärper också ytterligare sanktionerna mot Lukasjenkoregimen i Belarus.
Mer information om sanktionerna mot Ryssland på utrikesministeriets och på EU-rådets webbplats
Stöd från Europeiska fredsfaciliteten
Sedan februari 2022 har Europeiska unionens råd godkänt finansiering inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för att stödja Ukrainas väpnade styrkor. Fredsfaciliteten finansierar leverans av materiel och utrustning till de ukrainska väpnade styrkorna och för första gången också leverans av vapenmateriel.
Europeiska fredsfaciliteten som inrättades 2021 är ett finansiellt instrument som täcker alla EU:s yttre åtgärder som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Mer information om Europeiska fredsfaciliteten
Humanitärt bistånd
Rysslands invasion av Ukraina har orsakat en svår humanitär kris som blir bara värre. Redan före invasionen i början av 2022 fanns det uppskattningsvis 2,9 miljoner människor som var i behov av humanitär hjälp. EU och dess medlemsländer finansierar humanitära partnerorganisationer på fältet i samband med väpnade konflikter eller naturkatastrofer. Dessa är bland annat FN-organisationer och internationella organisationer, såsom Röda Korset, och civilsamhällesorganisationer med biståndsverksamhet. Sedan 2014 har EU och EU-länderna gett Ukraina över en miljard euro i humanitärt bistånd.
Enligt Europeiska kommissionens meddelande ger kommissionen 90 miljoner euro för nödhjälpsprogram för att hjälpa nödställda människor i Ukraina och Moldavien. Pengarna ska användas för att tillgodose behovet av mat, vatten, skydd och andra grundläggande behov hos ukrainare och hos dem som flytt till grannländerna. I EU-budgeten reserveras minst 500 miljoner euro för de åtgärder som de humanitära konsekvenserna av kriget i Ukraina kräver både i Ukraina och för att hjälpa de människor som flytt från Ukraina.
EU-stödet 2014–2021:
- EU:s nödhjälp och stöd på kort sikt: över 1 miljard euro
- EU-ländernas humanitära bistånd: 268,9 miljoner euro
- Europeiska kommissionens humanitära bistånd: 283,7 miljoner euro
European Civil Protection and Humanitarian Aid, Operations, Ukraine (på engelska)
Pressmeddelande: Ukraina: EU ökar solidariteten med dem som flyr från krig (8.3.2022)
Direktivet om tillfälligt skydd
Den 3 mars godkände EU-ländernas inrikesministrar kommissionens förslag om aktivering av direktivet om tillfälligt skydd. Direktivet för tillfälligt skydd är avsett att tillämpas vid massiv tillströmning till EU av tredjelandsmedborgare som inte kan återvända till sitt hemland särskilt på grund av krig, våld eller kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Människor som flyr från kriget i Ukraina kan alltså få tillfälligt skydd inom EU:s territorium. De kan få ett tillfälligt uppehållstillstånd för ett år som vid behov kan förlängas. Tillfälligt skydd ger rätt till mottagnings- och hälso- och sjukvårdstjänster och nödvändiga socialvårdstjänster. Nödvändig utkomst tryggas. De har också rätt att börja arbeta direkt.
Materialhjälp via EU:s civilskyddsmekanism
I mitten av februari kom Ukraina med en begäran om aktivering av EU:s civilskyddsmekanism. Begäran har besvarats av flera EU-länder, även Finland. Via civilskyddsmekanismenen skickar medlemsländerna humanitär materiell hjälp till Ukraina, såsom skyddsutrustning för hälso- och sjukvården, förstahjälpsförpackningar, nödinkvartering, generatorer och vattenpumpar. Hjälpen samordnas av Centret för samordning av katastrofberedskap (ERCC) som tagit emot begäran om hjälp av Ukraina.
Makroekonomiskt stöd
Mellan 2014 och 2021 gav EU stöd till Ukraina i form av fem på varandra följande makroekonomiska stödåtgärder på totalt 5 miljarder euro.
På grund av den ökade geopolitiska osäkerheten och dess inverkan på den ekonomiska situationen beslutade EU i februari 2022 att erbjuda ytterligare 1,2 miljarder euro för att främja stabiliteten i Ukraina.
Kommissionen beviljar Ukraina också ytterligare finansiering på 120 miljoner euro, vilket i år betydligt ökar det bilaterala bistånd som beviljats i form av understöd jämfört med den ursprungligen planerade summan på 160 miljoner euro. Detta stöd används för att stärka Ukrainas strävanden att utveckla statsstrukturerna och förbättra resiliensen.
EU fortsätter också att investera i Ukrainas framtid genom en ekonomi- och investeringsplan. Målet är att få igång investeringar på upp till 6,5 miljarder euro under de närmaste åren.
EU:s solidaritet med Ukraina (på finska)
