Bild:
Aktuellt 25.3.2022

Hur går EU:s utvidgning till?

I princip kan varje europeiskt land som respekterar principerna om frihet, demokrati, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstat ansöka om att bli medlem i EU. Vidare ska länderna gå med på att underteckna grundfördragen och ha förmåga att ta till sig EU-lagarna i sin helhet.

För att kunna bli en medlem måste landet dock uppfylla många anslutningskriterier. Europeiska rådet fastställde 1993 tre kriterier som kandidatländerna bör uppfylla innan de kan bli medlemmar. De kallas för Köpenhamnskriterier.

Lång anslutningsprocess

Enligt kriterierna ska länder som vill bli medlemmar i EU ha

  1. institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter
  2. en fungerande marknadsekonomi och förmåga att hantera konkurrens och marknadskrafter inom EU
  3. förmåga att ta på sig och fullgöra de skyldigheter som följer av ett medlemskap och förmåga att ansluta sig till unionens alla mål.

Den offentliga förvaltningen i de länder som ansöker om medlemskap ska ha kapacitet att tillämpa och hantera EU:s lagstiftning i praktiken.

Ett land som önskar ansluta sig till unionen sänder sin ansökan till Europeiska unionens råd som begär ett utlåtande från kommissionen. Europaparlamentet underrättas om ansökan. Om kommissionens utlåtande är positivt, kan Europeiska rådet enhälligt besluta om att bevilja ett land en ställning som kandidatland.

Viimeksi EU laajentui vuonna 2013 kun Kroatiasta tuli jäsen. Kuva: Pixabay
Senast utvidgades EU år 2013 när Kroatien blev medlem. Foto: Pixabay

Ställning som kandidatland

Under förhandlingstiden ger EU kandidatländerna i allmänhet finansiellt stöd före anslutningen så att länderna kan ta igen skillnaden i den ekonomiska utvecklingen. Tillsammans med EU ingår de också ett konsoliderings- och associationsavtal.

Unionens regelverk, det vill säga lagstiftning, har delats in i fler än 30 kapitel enligt politiska områden.  Den lagstiftning som ska gås igenom har redan mer än 80 000 sidor. Kommissionen jämför EU:s och kandidatlandets lagstiftningar sinsemellan och skriver en sammanfattning av förhandlingskapitlen.

Juridiska frågor och inrikesfrågor har i synnerhet visat sig vara svåra för många kandidatländer, och under de senaste åren har medlemsförhandlingarna påbörjats med just dessa kapitel. Kommissionen kan rekommendera att behandlingen av ett förhandlingskapitel ”avslutas tills vidare” om kandidatlandets lagstiftning om det aktuella kapitlet anses svara mot EU-lagstiftningen. När förhandlingarna om alla kapitel avslutats tas de överenskomna villkoren in i ett anslutningsavtal mellan EU:s medlemsländer och kandidatlandet.

För undertecknandet av anslutningsavtalet krävs parlamentets godkännande och rådets enhälliga samtycke. Sedan ratificeras anslutningsavtalet av avtalsländerna antingen i landets parlament eller i en folkomröstning.

Ukrainan presidentti Volodymyr Zelenskyi osallistui ylimääräisen Eurooppa-neuvoston kokoukseen helmikuussa 2022 videoyhteydellä. Kuva: EU:n neuvosto
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyi deltog i ett extra möte i Europeiska rådet i februari 2022. Foto: Europeiska unionens råd

Stabilitet och fred

Syftet med unionens utvidgningspolitik är att samla de europeiska länderna bakom ett gemensamt politiskt och ekonomiskt projekt. Det har visat sig vara ett av de effektivaste sätten att främja politiska, ekonomiska och samhälleliga reformer och få fred, stabilitet och demokrati att rota sig i Europa. Genom utvidgningspolitiken ökar också unionens synlighet i den globala verksamhetsmiljön.

Nuvarande kandidatländer:

  • Albanien
  • Nordmakedonien 
  • Montenegro
  • Serbien
  • Turkiet

Bosnien och Hercegovina och Kosovo är potentiella kandidatländer.

Tre nya ansökarländer

De senaste ansökningarna om EU-medlemskap har kommit från Ukraina, Georgien och Moldavien.  Ansökningarna är som bäst under behandling i EU och i enligt med grundfördragen ska Europeiska kommissionen komma med utlåtanden om ansökningarna. Frågan togs upp vid Europeiska rådets informella möte den 10–11 mars där deltagarna betonade att Ukraina är en del av den europeiska familjen.