EU-kolumn 15.6.2016

EUE-kolumni: Jäädä vai lähteä – media pursuu Brexit-tarinaa

Brexit otsikoissa

På midsommarafton om två veckor är saken biff: allt ris och bråte till midsommarbrasan ligger och väntar på stranden, kylskåp och jordkällare är fyllda för helgens behov och spänningen som plågat Europa i flera månader har äntligen släppt. I media behandlas nu Storbritanniens vara eller inte vara i EU i accelererande takt.

Också de finländska journalisterna i Bryssel är uppslukade av temat. Försummas andra EU-frågor? Har debatten lyft fram något nytt om EU?  Hur svårt eller enkelt är det att förklara Storbritanniens val för finländarna? De här frågorna ställde jag finländska journalister i Bryssel och här kommer svaren:

En rejäl smäll

Journalisterna är inte oroade över att Brexit upptar allt mer spaltutrymme.

Enligt FNB-korrespondenten Annu Marjanen går Brexitdiskussionen så in på kärnan i EU att man gärna kunde satsa mera på den, och gå ännu djupare. Till exempel har den säkerhetspolitiska dimensionen behandlats ganska lite, trots att den är alldeles central ur Finlands synvinkel.

  • Ur EU:s synvinkel skulle Storbritanniens utträde innebära en rejäl smäll, säger Marjanen.

Helsingin Sanomats Pekka Mykkänen håller med. Tobaksdirektivet, den digitala inre marknaden eller paketet om cirkulär ekonomi väger inte tillräckligt tungt:

  • Migrationen, Brexit, Grekland, Ukraina och Ryssland har tagit allt syre i debatten i flera år och för närvarande är det Brexit som tar mest. Å andra sidan går de här kriserna in i EU:s ryggmärg och dna och därför kräver de grundlig bevakning.

Kauppalehtis redaktör Kaija Ahtela anser att en viktig infallsvinkel fortfarande saknas i störtfloden av artiklar: vad skulle de eventuella fördelarna med Brexit vara, för britterna och för Europa?

EU-antipatier i dagen

Under de senaste dagarna, veckorna och månaderna har mediedebatten spretat åt alla håll. Ena dagen behandlas stora teman som migration, följande dag glassens prisutveckling. De färgstarkaste skriverierna hittar man givetvis i örikets egna tidningar.

Herr och fru Medel-Svensson här i Finland läser inte Daily Mail och de stora rubrikerna i tidningen är konstigt missvisande. Har det då kommit fram något nytt i debatten? Enligt Pekka Mykkänen har det gjort det:

  • Åtminstone för finländarna kan det kanske komma som en nyhet vilka stora antipatier det finns mot EU.
  • Storbritannien ligger nog närmare USA än Finland när det gäller den så kallade gemensamma verkligheten och uppfattningen om ”sanningen”.

Mykkänen påminner också om att Brexitdebatten inte förs i ett vakuum – en stor del av de brittiska medierna har under årtiondenas lopp målat upp en bild av en demonisk, byråkratisk och odemokratisk union.

Enligt FNB:s Marjanen är det intressant att det finns en tydlig skiljelinje. Folkomröstningen delar upp generationer och samhällsklasser, de unga mot de gamla, arbetarklassen mot de högre klasserna.  Indelningen i herrskap och tjänstefolk lever kvar.

Inte tillräckligt utrymme

Underbart är kort i dagens media, också stora budskap ska rymmas i en tweet. Detta är de finländska Brysselkorrespondenterna ense om: spalterna och minuterna räcker inte till när man ska förklara bakgrunden. I analyserna borde man gå årtionden eller ännu längre bakåt i historien för att förklara de brittiska mediernas förkärlek för ”böjda bananer”. Bryssel har ju faktiskt på riktigt aldrig förbjudit dem…

Kauppalehtis Kaija Ahtela konstaterar att den finländska publiken inte åtminstone ännu intresserar sig för Brexit. Man kan räkna klickningar på webbnyheter och Brexitartiklarna lockar inte många.  Däremot är en liten ekonomisk elit oroad över Brexits konsekvenser för ekonomin, marknaderna och investeringarna. Den politiska eliten oroar sig å sin sida för EU:s splittring.

Ahtela:

  • Brexit är också och framför allt en del av ett bredare EU-motstånd, och orsaken till det är sannolikt globaliseringen. EU blir syndabocken. Man ser inte EU som knytnäven som försvarar européerna utan som knytnäven som slår dem.

Mykkänen:

  • Det är frågan om en före detta kolonialmakt, USA:s allierade i Europa, en europeisk krigsmakt, ett stort finanscentrum – vår stolta och arroganta, besvärliga, onåbara, välbekanta och samtidigt svårbegripliga kära vän i EU.

Marjanen som tidigare varit bosatt i Storbritannien kommer att vara på plats under midsommarveckan för att följa med stämningarna inför valet.

  • Som läsare skulle jag gärna se mera av britternas egna synpunkter också i finländsk media. Finländska experter och politiker i Finland och EU har fått uttala sig alldeles tillräckligt. Jag kan knappt vänta på att få arbeta på fältet under valveckan!

Leena Brandt

Om skribenten

Admin