Diskussion om EU:s framtid lockade fullt hus i Åbo
Evenemanget Finland och EU:s framtid i Åbo i slutet av augusti inledde en föredragsturné som pågår hela vintern. Idén med turnén är att ge allmänheten en möjlighet att föra en diskussion med politiker och experter om EU:s framtidsutsikter och Finlands roll i det europeiska samarbetet. Diskussionerna utgår från kommissionens vitbok om Europas framtid som publicerades i mars. Vitboken presenterar olika möjliga scenarier för samarbetets framtid.
Försvarssamarbetes framtid på agendan
I juni publicerade kommissionen i anslutning till framtidsdebatten ett diskussionsunderlag om det europeiska försvarets framtid. Under evenemanget i Åbo var det just frågor om försvarssamarbetet som var mest på ytan.
– Försvarsfrågorna är nu framme mer än någonsin tidigare, berättade forskaren vid Utrikespolitiska institutet Tuomas Iso-Markku.
– Bakom det ligger förändringarna i EU:s säkerhetsomgivning, till exempel situationen på Krim och i Ukraina, brexit och den nya situationen i Förenta staterna i och med president Donald Trump. EU:s höga representant för utrikes frågor Federica Mogherini anser att EU:s mjuka makt inte längre räcker till. I EU:s nya globala strategi syns förändringen. Nu ligger fokus på hur EU ska försvara sig och sina medborgare, sammanfattar Iso-Markku.
Det finns emellertid stora skillnader i hur medlemsländerna förhåller sig till försvarssamarbetets utveckling.
– Samarbetet mellan Tyskland och Frankrike är viktigt. Också Finland, Nederländerna och Italien är aktiva när det gäller att utveckla samarbetet. Spanien, Slovakien, Tjeckien och Estland förhåller sig positivt. Sverige, Irland och Österrike förhåller sig reserverat till utvecklandet av försvarssamarbetet. Mest negativt är Polen, och Storbritannien är i sin egen klass.
– Vi måste hålla i minnet att Storbritanniens utträde lämnar ett stort hål i EU:s budget och det påverkar också försvarssamarbetet. EU:s försvarssamarbete ersätter inte Nato. Det kommer att finnas ett behov av EU:s traditionella krishantering också i framtiden, kanske till och med ett större behov, påminner Iso-Markku.
EMU, brexit och det framtida EU27
– Vi förväntade oss att migrations- och säkerhetsfrågor skulle intressera mest i Åbo, men så gick det inte. Det var EMU och brexit som väckte mest diskussion, berättar informatören Juhana Tuomola.
Vesa-Pekka Poutanen, som är finanspolitisk rådgivare vid kommissionens representation i Finland, talade om Ekonomiska och monetära unionens framtidsutsikter och påpekade att där skett en utveckling.
– Vi har redan uppnått mycket inom EMU. Vi har mycket mer gemensam övervakning, vi bygger upp en bankunion och det har föreslagits en gemensam insättningsgaranti. Det gemensamma ansvaret inom EMU kommer inte heller i framtiden att betyda att fripassagerare får vara med. Det är bra att minnas att trots att målet i princip är att alla medlemsstater ska ansluta sig till den ekonomiska och monetära unionen har inget land gått med av tvång, påpekar Poutanen.
Riksdagsledamoten och ordföranden i stora utskottet Anne-Mari Virolainen (Saml) anser att fastän EU:s agenda under de senaste åren främst dominerats av den ekonomiska krisen och asylpolitiken är ändå brexit EU:s största utmaning på kort sikt. Virolainen försvarar också EU:s enhetlighet och ser Polen och Ungern som negativa exempel på medlemsstater som inte följer de gemensamma värderingarna.
– Precis som hittills kommer EU-länderna också i framtiden att kunna avancera i olika takt. Exempel på det är euron och Schengen. Till följd av brexit kommer EU27 att intensifiera sitt samarbete. EU behöver nu rejäla reformer och en gemensam vilja att genomföra dem, anser Virolainen.
Följande Finland och EU:s framtid-evenemang ordnas i Lahtis den 9 oktober. Då är EMU och EU:s sociala dimension huvudteman.
