Finlands EU-ordförandeskap 2019: kommunikationschef Anne Sjöholm
Vår nya artikelserie presenterar personer som arbetar för Finlands EU-ordförandeskap. Först ut är Anne Sjöholm som är kommunikationschef för EU-ärenden vid statsrådets kansli. Hon har upplevt Finlands tidigare EU-ordförandeskap i egenskap av journalist. Sjöholm berättar om principerna för ordförandeskapets kommunikation, varav öppenhet kommer först.
Anne Sjöholm: Allt börjar med öppenhet – hela statsrådet kommunicerar
”What! What are these?” Mina utländska journalistkollegors miner var obetalbara morgonen den andra mötesdagen under EU-toppmötet i Helsingfors 1999. Vid dörren till mediecentret stod en lastpall med utkast till mötets beslutshandling som stats- och regeringscheferna skulle godkänna under en sluten session samma dag. För de utländska journalisterna var denna gest av statsrådets kanslis kommunikation något som de fortfarande minns som ett exempel på finländsk öppenhet och serviceattityd.
Vi finländska EU-reportrar var vana vid att de finländska tjänstemännen fixade toppmötets slutsatser till oss konfidentiellt. På något vis uppenbarade sig pappersbunten alltid under natten under hotellrummets dörr. Tidigare versioner kunde man komma över under olika informationsmöten. Ett sådant informationsmöte hölls i samband med toppmötet i Helsingfors i sällskapsrummet i anslutning till Mässcentrets bastu. På inbjudan stod det ”välkommen på morgonbastu”. På den tiden var jag ännu på pass oerfaren när det gällde EU-terminologi att jag tog med mig handduk och schampo…
Jag jobbade som EU-korrespondent på MTV3 fram till 2015 och då jag tänker tillbaka på den tiden minns jag de tjänstemän som med vänligt tålamod förklarade EU-politikens svängar för mig. Ministrar och finländska kommissionärer som tog sig tid att ringa tillbaka eller stanna upp framför tv-kameran för en intervju. Det hände att de i praktiken inte kunde säga något betydelsefullt, men också ett aldrig så kort litet ”röstprov” kunde rädda nyhetsinlägget.
Öppenhet och högklassig betjäning av medierna förväntas av oss också under det kommande ordförandeskapet. Förväntningarna kommer snabbt fram då man talar med utländska journalister och EU-tjänstemän. Det kommer inte att orsaka några problem eftersom vi hela tiden arbetar öppet, serviceinriktat och med den nyaste tekniken, enligt rekommendationen om statsförvaltningens kommunikation. Vi har satt ribban högt med våra tidigare ordförandeskap och vi är beredda att lyfta den ännu högre.
Under de senaste fyra åren ar jag följt med statsrådets kommunikationskultur inifrån som kommunikationschef för EU-ärenden. Nästan från min första arbetsdag har jag förberett det här ordförandeskapet. I rapporterna om Finlands tidigare ordförandeskap har jag bland annat läst hur Finland som första ordförandeland publicerade dagordningarna för rådets arbetsgrupper på sin webbplats, sände presskonferenser i direktsändning på webben, skickade sms och delade ut EU-tjänstemännens mobilnummer. Ministrar och tjänstemän var enkelt tillgängliga för medierna.
Vi som arbetar med EU-kommunikation vid ministerierna har samlat de värden som vår kommunikation under ordförandeskapet bygger på. Öppenhet hamnade klart på första plats. De andra principerna som styr vår kommunikation under ordförandeskapet är tillförlitlighet, relevans, snabbhet, hållbarhet, funktionssäkerhet, serviceinriktning och tillgänglighet.
Ett av Finlands mål under ordförandeskapet är att utveckla öppenheten i rådets verksamhet. Det är fint och värdefullt att Finland driver de här frågorna.
