Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Södra Österbotten
Finlands medlemskap i unionen har aktiverat människor att utveckla den egna regionen. Projektarbetet har dessutom gjort landskapet mera internationellt.
Det säger Timo Vesiluoma, verksamhetsledaren för den sydösterbottniska utvecklingsföreningen Suupohjan Kehittämisyhdistys. Föreningens syfte är att utveckla landsbygden och den har verksamhet i kommunerna Storå, Jurva, Bötom och Östermark och i staden Kauhajoki.
Då Finland anslöt sig till unionen 1995 inledde Timo sitt arbete vid Suupohjan Kehittämisyhdistys. Under de första åren fungerade han som ett slags resepredikant; kväll efter kväll fick han berätta om unionen och de finansieringsmöjligheter den erbjuder för folk och föreningar i olika byar. På den tiden var det ju rätt få som kände till unionen och dess program och ännu färre var kanske de som kände sig som unionsmedborgare. I Södra Österbotten förhöll sig människor synnerligen reserverade till unionen, en del rent av direkt negativa.
Då Finland gick med i unionen kämpade Sydösterbotten med en djup lågkonjunktur. Till exempel i Kauhajoki låg arbetslöshetsnivån på över tjugo procent. Södra Österbotten har alltid haft en stark bysammanhållning och frivilligt arbete värdesätts fortfarande. Unionens nya finansieringsmöjligheter lämpade sig alltså utmärkt för regionen. Människor hade ett starkt behov och en äkta vilja att utveckla möjligheterna i den egna regionen. Det var många som ville delta då de första byutvecklarna skulle utbildas, och fyrtio aktiva fick en plats i utbildningen. Under den första programperioden hade projekten 15 000 deltagare, vilket torde vara bevis på människornas aktiva intresse för att utveckla den lilla regionen. Omkring 500 Leaderansökningar lämnades in under den första perioden. Av dessa fick 152 finansiering. Under innevarande programperiod har 149 projekt fått finansiering. Och allt detta alltså i fem kommuner.
Regionerna utvecklas aktivt och blir mer internationella
Timo Vesiluoma anser att en av de viktigaste följderna av medlemskapet i unionen är att man lyckats aktivera människor att utveckla den egna regionen. Unionens program har dessutom medfört att arbetet blivit mer strategiskt och programenligt, vilket i sin tur lett till en målmedveten verksamhet inte endast inom projektarbetet utan även i större utsträckning, till exempel inom näringspolitiken. Bottom up-modellen, som är kraftigt närvarande i förberedelserna inför och förverkligandet av programmen, har utvidgats till att omfatta hela regionens politik. Utan medlemskapet i unionen kunde man fortfarande sitta fast i gamla tänkesätt och handlingsmönster.
Projektarbetet har även starkt fört fram internationaliseringen. Många projekt har partner i flera av unionens nya och gamla medlemsländer. Samarbetet mellan regionen och andra länder och de många besöken och svarsvisiterna har även spridit sig utanför projektvärlden, och till exempel gett Kauhajoki en ny vänort. Utan de kontakter som knutits som en följd av projektverksamheten skulle fotbollslaget AC Milans juniorer knappast ha åkt på läger till Kauhajoki förra sommaren.
Ett mycket stort antal invånare i regionen har deltagit i olika projekt. Projekten har utvecklat såväl byars som företags existensmöjligheter och därmed hindrat folkminskningen i regionen. Som ett projekt började också Pohjanmaan Nikkarikeskus, ett kompetenscentrum för möbelbranschen som numera är ett projekt på cirka 10 miljoner euro – ett projekt som knappats hade funnits utan medlemskapet i unionen. Under dessa tio år har man lärt sig känna unionen bättre och utnyttja de program den erbjuder. Människor har en sunt kritisk inställning till unionen och de har med sin livliga verksamhet visat sig vara aktiva medlemmar i regionernas Europa.
Timo Vesiluoma anser att medlemskapet i unionen fortfarande är viktigt för att bevara byar och landsbygd. Regionernas Europa är den levande Europeiska unionen där invånarna själva fattar beslut om utvecklingen i den egna regionen. I Sydösterbotten är aktiverings- och idémaskineriet redan i full gång inför nästa programperiod.
Text: regioninformatör Pekka Purhonen, Europainformationen i Södra Österbotten
Nästa vecka tankar om EU-medlemskapets betydelse from Norra Österbotten.
Tidigare intervjuer i serien:
Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
Södra Karelen
Södra Savolax
Päijänne-Tavastland
Östra Nyland
Nyland
Kymmenedalen
Birkaland
Österbotten
