Makedoniens sol bland Europas stjärnor
Makedonien ansökte om medlemskap i Europeiska unionen i juni 2004 och fick officiell kandidatstatus år 2005. I Makedonien är man entusiastisk inför anslutningen: enligt de senaste mätningarna är 87,5 % av folket för medlemskapet, trots rykten att EU skulle förbjuda hemtillverkning av ost.
Republiken Makedonien fick kandidatstatus i december 2005 men medlemsförhandlingarna har ännu inte påbörjats. Makedonien och EU bedriver nu en associerings- och stabiliseringsprocess för att landet ska anpassas till unionen, bland annat vad gäller lagstiftningen. Parterna har slutit ett tillfälligt avtal om frihandel. Avtalet för lättnader gällande visum har varit i kraft sedan januari 2008 och fullständig visumfrihet får Makedonien nästa år. Det verkar som att medlemsförhandlingarna som Makedonien länge har sett fram emot äntligen närmar sig: i mars ifjol offentliggjorde kommissionen de bedömningsgrunder som Makedonien bör fylla för att kunna övergå till följande skede i anslutningsprocessen. I våras meddelade Europaparlamentet, utgående av framstegsrapporten från hösten 2008, att man stödjer en övergång till förhandlingsstadiet med Makedonien.
Arbete återstår innan Makedonien fyller Köpenhamnkriterierna
Ett skäl till förseningen är tvisten om landets namn: sedan staten grundades har Grekland motsatt sig namnet Makedonien eftersom det i Grekland finns en provins med samma namn, vilket skulle kunna ge upphov till territoriella anspråk. Grekland har ställt en lösning av namntvisten som villkor för att medlemskapsförhandlingarna ska påbörjas. I internationella sammanhang används namnet FYROM om Makedonien, vilket betyder Forna Jugoslaviska Republiken Makedonien (Former Yugoslav Republic of Macedonia).
Det återstår ännu mycket arbete för Makedonien innan kommissionen kan förorda att medlemsförhandlingarna inleds. EU har ställt upp reformvillkor som bland annat förutsätter effektivare parlament och utrotning av korruptionen. Dessutom måste betingelserna för affärsverksamhet förbättras, de försvagas nu av administrativa missförhållanden och ett svagt rättsskydd. Ytterligare måste Makedonien förnya sitt rättsväsen och förstärka sin lagstiftning till de delar den gäller beskattning, livsmedelssäkerhet och fri rörlighet för varor.
Makedoniens ”tjärdirektiv”
Så många som 87,5 % av Makedoniens invånare är för ett EU-medlemskap. Regeringen har satt i gång en kampanj med sloganen ”The Sun, too, is a star – Macedonia in the EU”. Sloganen syftar på solen i den makedoniska flaggan och EU:s ring av stjärnor.
Trots att medborgarna är entusiastiska inför anslutningen rör det sig en hel del rykten om direktiv som man tror att EU för med sig, som det så kallade ”tjärdirektivet” i Finland i tiden. EU-informatörerna har exempelvis fått tillrättalägga rykten som gjort gällande att EU kommer att förbjuda den omtyckta paprikakryddblandningen Aivar. Så är inte fallet, och EU kommer inte heller att reglera nattlig gatubelysning, eller förbjuda hemtillverkning av ost i Makedonien.
Smidigt presidentval positiv signal till EU
Att medlemskapsförhandlingarna försenats beror också på problem i samband med demokratiska val. Parlamentsvalet i juni 2008 medförde våldsamheter i trakter som bebos av albaner och valet fyllde inte internationella villkor. I våras förlöpte president- och kommunalvalen i mars-april väl, vilket var en signal till EU om utveckling i positiv riktning.
Makedonien har två miljoner invånare som är indelade i slaviska makedonier (64 %) och albaner (25 %), vilket reflekteras i de inrikespolitiska konstellationerna. Trostillhörigheten är uppdelad i ungefär likadana proportioner: 70 % är ortodoxa och 29 % muslimer. Också partifördelningen och de interna politiska tvisterna följer den etniska indelningen även om parterna har närmat sig. För närvarande är Nikola Gruevski premiärminister. Gruevski representerar det konservativa partiet VMRO-DPMNE. Gjorge Ivanov som valdes till president i april tillhör samma parti.
Mer än 50 % av Makedoniens ekonomi bygger på servicenäringar. Industriella exportprodukter är stål, järn och textilier. EU-länderna utgör en mäktig handelspartner, också Grekland, som en del av EU, namntvisten till trots. Arbetslösheten i landet är hög, särskilt bland unga. År 2007 var den allmänna arbetslöshetsgraden 36 %.
EU-medlemsförhandlingarna framskrider i tre skeden
Man brukar säga att ett förhandlingskapitel öppnas när behandlingen av en enskild helhet inleds och att det stängs när förhandlingarna avslutas.
Förhandlingarna framskrider i tre skeden:
1) Jämförelse av lagstiftning (s.k. screening)
Kommissionen jämför EU:s och kandidatlandets lagstiftning (screening) för att utreda i vilken omfattning kandidatlandets lagstiftning motsvarar EU:s lagstiftning. Kommissionen utarbetar en jämförande rapport över lagstiftningen (screening-rapport) rörande varje förhandlingskapitel. Rapporten kan om så behövs innehålla förslag till bedömningsgrunder (benchmarks) för att förhandlingskapitlen ska kunna öppnas.
2) Uppställande av bedömningsgrunder (s.k. benchmarks)
Bedömningsgrunderna är villkor som medlemsländerna ställer upp för kandidatlandet. Medlemsländerna kommer enhälligt överens om dessa utifrån kommissionens screening-rapport. När kandidatlandet anser att de uppfyller bedömningsgrunderna informerar det kommissionen om saken, varefter medlemsländerna avgör om bedömningsgrunderna uppfyllts eller inte.
Därefter ber man kandidatlandet om en förhandlingsståndpunkt gällande det aktuella kapitlet. Kandidatlandet konstaterar i förhandlingsståndpunkten att det godkänner lagstiftningen gällande kapitlet och lägger fram sina nationella åtgärdsförslag. I detta skede har kandidatlandet också möjlighet att preliminärt meddela på vilka områden det inte genast kan omfatta EU-lagstiftningen och vilka specialarrangemang eller övergångsperioder det eventuellt behöver.
Med bedömningsgrunderna säkerställer man i det skedet ett kapitel öppnas kandidatlandets beredskap för rationella förhandlingar. När ett kapitel stängs försäkrar man sig om att kandidatländerna verkligen har genomfört EU:s lagstiftning och övriga förpliktelser. I praktiken betyder detta att man kan kräva att kandidatlandet genomför en viss lagstiftningshelhet i tillräcklig utsträckning innan förhandlingarna om det förhandlingskapitel dit helheten hör inleds eller stängs.
3) Behandlingen av förhandlingskapitlen
Kommissionen bereder ett förslag till en gemensam ståndpunkt av EU som enhälligt ska godkännas av medlemsländerna. Därefter öppnas förhandlingskapitlet vid en mellanstatlig anslutningskonferens. Efter att ett förhandlingskapitel har öppnats sker den egentliga behandlingen av förhandlingskapitlen av kandidatlandet och kommissionen med medlemsländernas fullmakt.
Kandidatlandet harmoniserar sin lagstiftning som ingår i förhandlingskapitlet med acquis. Kommissionen följer upp förhandlingarna och rapporterar regelbundet till medlemsländerna bl.a. i form av årliga framstegsrapporter. I rapporterna och i diskussionerna mellan kommissionen och kandidatlandet fokuserar man i synnerhet på frågor där det finns brister.
Förhandlingskapitlet stängs vid en mellanstatlig anslutningskonferens. Stängningen är villkorlig tills hela förhandlingsprocessen är avslutad för alla förhandlingskapitels del. När hela förhandlingsprocessen är avslutad, ska kandidatlandet och alla EU:s medlemsstater ännu godkänna förhandlingsresultatet dvs. det egentliga anslutningsfördraget enligt sina egna nationella förfaranden. I Finland är det riksdagen som godkänner anslutningsfördragen.
Mera information:
Kommissionens beskickning i Makedonien (på engelska)
Information om Makedoniens anslutningsprocess (Makedoniens sekretariat för Europafrågor, på engelska)
Information om Makedonien på BBC:s sidor (på engelska)
Om EU:s och Makedoniens relationer (Kommissionens utvidgningssidor, på engelska)