Nyheter 2.11.2010

Finland vill hjälpa Afghanistan att komma på fötter

Suomi tukee Afganistanin jaloilleenpääsyäAfghanerna är vana att vara utsatta för tryck från stormakterna. Foto: Sam Karvonen

Finland är i Afghanistan för att skapa förutsättningar för att afghanerna själva framöver ska kunna ansvara för säkerheten i landet. Så här summerades diskussionen vid Europainformationens diskussionsmöte om Afghanistan i Helsingfors. Efter anföranden av sakkunniga kunde publiken ställa frågor och kommentera diskussionen.

Syftet med Europainformationens informationskampanj om Afghanistan är att berätta om den finländska verksamheten i Afghanistan, sprida information om utmaningarna i Afghanistan och om den positiva utveckling som skett i landet samt erbjuda allmänheten möjlighet till diskussion. Förutom i Helsingfors har diskussionsmöten under höstens lopp ordnats i S:t Michel och Vasa. Afghanistan diskuteras i Åbo den 15 november.

Målet är politiskt samförstånd

Finland har sedan 2002 deltagit i Natos Isaf-operation i Afghanistan. Trots att fredsbevararna länge varit på plats i Afghanistan har landet ännu inte förutsättningar att verka självständigt. Försvarsminister Jyri Häkämies berättade vid diskussionsmötet att tvärtom har säkerhetsläget i området försämrats och antalet attacker har ökat.

Avsikten är inte stanna kvar i Afghanistan för evigt, utan man försöker allt mer överföra ansvaret på den afghanska armén och polisen. Men polismyndigheterna är ännu inte tillräckligt kompetenta för att ta över ansvaret. Häkämies säger att ett brådskande mål är att höja nivån på polisväsendet.

Man söker inte en militär lösning på situationen i Afghanistan, utan avsikten är att få till stånd politiskt samförstånd. Afghanerna måste själva bära ansvar för verksamheten i landet, men hur det ska lyckas är fortfarande en öppen fråga. Talibanerna anses ännu inte vara mogna att delta i förhandlingar.

Vilken nytta har vi av att hjälpa Afghanistan?

Stabilitet eller avsaknaden av stabilitet är en internationell fråga. Instabila förhållanden skapar mer instabilitet. Terrorism, narkotikahandel och flyktingströmmar är inte endast interna frågor för Afghanistan, utan har återverkningar ända till Finland. Därför vill man påverka dessa frågor på förhand på ort och ställe. Största delen av heroinet i världen kommer från Afghanistan, påpekade Elina Kalkku från utrikesministeriet.

Finland ger Afghanistan övergripande stöd: genom militär krishantering och civil krishantering samt utvecklingssamarbete. En av Finlands prioriteringar har varit ett mikrokreditprogram, med vilket uppskattningsvis 700 000 arbetsplatser har skapats. Mikrokrediterna går till att stödja småföretagare.

På en fråga om vad som skulle hända om Finland inte var i Afghanistan, gav Kalkku uppmaningen att titta på hurdan situationen var för tio år sedan. När Afghanistan då överlämnades åt sig självt, tog talibanerna makten och följderna av detta repareras än i dag.

Afghanerna är vana vid korseld

Paneldeltagarna uppskattade att 90 procent av folket i Afghanistan inte vill att talibanerna återtar makten. Men det finns stora regionala skillnaderna i understödet för talibanerna. Förhållandet till västerlänningar är inte heller oproblematiskt. Det är svårt att se den goda viljan när det sker missöden med bomber, sade årets flyktingkvinna Nasima Razmyar.

Afghanerna är vana vid att utsättas för korseld från erövrare. Sedan urminnes tider har erövrare tagit över landet, förlorat det och dragit sig bort. Trots att man är rädd för talibanerna har de fördelen av att ha ett gemensamt språk och en gemensam kultur med afghanerna. Talibanerna lovar saker som det internationella samfundet inte kan lova: Nato kommer inte heller framöver att lova folket arbetsplatser. Till exempel konkurrerar talibanernas rättssystem med det offentliga rättsväsendet och vinner ofta i snabbhet det som förloras i kvaliteten på utredningarna.

Massmedierna är en styrka

Paneldeltagarna såg också ljusglimtar i läget i Afghanistan. Pressen i Afghanistan är relativt fri, så det är möjligt att nå människor som är intresserade av att bära ansvar. Nasima Razmyar litar på ungdomen som en framtidskraft. Ungdomarna får redan nu rikligt med internationella influenser via de sociala medierna. Man ansåg också att presidentvalet som hölls tidigare i år var ett steg framåt – valet gick inte helt rätt till, men för första gången på länge bättre än tidigare.

Fattigdomen är inte ett hinder för Afghanistans utveckling eftersom det finns gott om naturresurser i landet. Dessa efterfikas också av andra länder, så intresset för landet kommer knappast att avta i framtiden.

 

Vid diskussionsmötet hölls anföranden av försvarsminister Jyri Häkämies, årets flyktingkvinna Nasima Razmyar och Elina Kalkku, avdelningschef vid utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien. Pia Stjernvall från beskickningen i Kabul svarade också på publikens frågor.

Nästa diskussionsmöte med rubriken Varför är Finland i Afghanistan? arrangeras i Åbo 15.11.

Mer information:

Varför är Finland i Afghanistan? Europainformationens infoblad 5b/2010