EU kräver inte att vi måste köpa polsk ”gummipotatis”
EU:s upphandlingsdirektiv förnyas som bäst och avsikten är att det ska träda i kraft nästa år. Direktivet påverkar konkurrensutsättningen i samtliga EU-länder och ändrar också den finländska upphandlingslagen. Det är många som tror att Europeiska unionen kräver att endast priset ska vara avgörande vid konkurrensutsättning av offentliga upphandlingar. Så är det inte nu och i synnerhet inte efter att det nya direktivet trätt i kraft.
Stora pengar rör sig inom offentlig upphandling
Det är fråga om stora helheter och pengar inom den offentliga upphandlingen, som står för nästan en femtedel av värdet av totalproduktionen inom EU-området.
Europaparlamentarikern Sirpa Pietikäinen (EPP, Saml.) deltar i egenskap av vice ordförande för utskottet för den inre marknaden i arbetet med att förnya upphandlingsdirektivet.
– Avsikten med revideringen av direktivet är att förtydliga konkurrenslagstiftningen och minska byråkratin. Sedan är det en fråga på nationell nivå hur konkurrensutsättningen genomförs. Till exempel i Finland omfattas bland annat sophanteringen, polisväsendet och fängelserna inte av konkurrensutsättningen. I andra EU-länder står de sociala tjänsterna utanför konkurrensutsättningen, säger Sirpa Pietikäinen.
Vad konkurrensutsätts: priset eller kvaliteten?
Enligt EU-kommissionens förslag till upphandlingsdirektiv är priset inte den enda grunden vid konkurrensutsättning, utan det ekonomiskt sett mest fördelaktiga alternativet som helhet. Enligt Europaparlamentets syn borde man alltid ta hänsyn till sociala och miljömässiga frågor vid konkurrensutsättning. En stad borde till exempel kunna välja närproducerad mat, även om den inte är det allra billigaste alternativet. Därmed har också små och medelstora företag bättre möjligheter att framgångsrikt delta i upphandlingarna.
– Upphandlingarna borde delas upp i mindre helheter. På så sätt skulle också lokala producenter ha möjlighet att klara sig vid upphandlingar. Detta är viktigt också när vi söker utvägar ur den ekonomiska krisen, framhåller Sirpa Pietikäinen.
Innovativa varor och tjänster är likaså ett viktigt mål för EU för att klara av den ekonomiska krisen. I framtiden kommer innovativa lösningar att betonas vid offentlig upphandling: man kan alltså konkurrensutsätta problemlösningar, inte enbart på förhand exakt fastställda upphandlingar.
Upphandlingar är värdeval
Sirpa Pietikäinen menar att städerna, kommunerna och landskapen bör göra upp upphandlingsstrategier och där slå fast de värden och kriterier som man ska utgå ifrån när upphandlingar konkurrensutsätts. Detta ligger på politikernas ansvar.
– Polska vakuumförpackade potatisar som inte längre är färska eller byggentreprenader
som utförs av företag som dumpar arbetstagarnas rättigheter får inte godkännas. I fortsättningen skärps också sanktionerna och underleverantörernas ansvar.
Sirpa Pietikäinen vill också att man i lagstiftningen ska ta med de civila organisationernas roll vid övervakningen av konkurrensutsättning. Det kan exempelvis vara fråga om tjänster för personer med funktionsnedsättning eller minnessjukdomar, vilka inte alltid själva kan ge återkoppling på nivån på den service de får. Representanterna för de civila organisationerna kunde vara intressebevakare och fungera som en länk mellan servicemottagarna och myndigheterna.
Det vore också viktigt att höra slutanvändarna av en tjänst eller vara innan en upphandlingsprocess sätts i gång.
Behandlingen av upphandlingsdirektivet fortsätter i Europaparlamentet in på nästa år och det kommer troligen till behandling i plenum i februari 2013.
Läs mer:
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om offentlig upphandling