Att arbeta i Bryssel: Iina Lietzén – Så här klarar du EU:s uttagningsprov
Iina Lietzéns väg till Europaparlamentet i Bryssel är summan av konsekventa handlingar och lyckliga sammanträffanden. Sociologen från Kisko har levt i kollektiv vid College of Europe, arbetat mitt i händelsernas centrum i Israel–Palestina-konflikten, förberett sig disciplinerat men avspänt inför EU:s allmänna uttagningsprov och blivit en av få godkända bland tiotusentals sökande.
Med raska steg kommer Lietzén in i det s.k. Musse Pigg-kaféet i Europaparlamentet i Bryssel. Strax innan har hon berättat för en besöksgrupp i parlamentet om Marrakechavtalet som ratificerats av EU och som förbättrar tillgången till publicerade verk för blinda och synnedsatta. Under eftermiddagen väntar upphovsrätt och robotteknik.
Informatören – expert på alla områden?
”En informatör borde på bara en vecka bli expert på ett tiotal olika områden. Det här sätter press på dig, men är också stimulerande”, beskriver Lietzén den stress som delas av många EU-informatörer i Bryssel.
30-åriga Lietzén har arbetat som informatör vid Europaparlamentet sedan början av 2017. Hon ansvarar för parlamentets finskspråkiga information och för informationen vid utskottet för rättsliga frågor (JURI), som huvudsakligen sker på engelska. Kalendern styrs av parlamentets plenarsessioner och utskottets sammanträden, som hon håller bl.a. Bryssels EU-korrespondenter informerade om.
EU-studier i Brygge
Lietzén växte upp i Kisko i Salo. Hon studerade sociologi vid Åbo universitet och blev magister i statsvetenskap 2012. Efter det kände hon att hon ville fördjupa sina kunskaper om internationell politik ur ett EU-perspektiv. Läsåret 2013–2014 studerade hon vid det berömda College of Europe i Brygge, där hon deltog i magisterprogrammet ”EU International Relations” med fokus på bl.a. EU:s grannskapspolitik och frågor som rör Medelhavsområdet.
”För att klara sig på arbetsmarknaden är det bra att skapa ett visst varumärke för sig själv. Utbudet av kurser på magisternivå som handlar om EU:s internationella relationer är litet t.ex. i Finland”, motiverar Lietzén sitt studieval.
Den hårda takten vid College of Europe var en bra förberedelse inför de utmanande EU-uppgifterna, t.ex. hade man i praktiken bara tre veckor på sig att skriva sin avhandling. Även annars var året intensivt: deltagarna i programmet bodde på samma internat, och de intressanta diskussioner som börjat i föreläsningssalen fortsatte ofta vid köksbordet.
Via Mellanöstern till en EU-karriär
Även Lietzéns arbetskarriär har tagit intressanta vägar. Oroligheterna i samband med den arabiska våren under Lietzéns studietid fick henne att bli intresserad av Mellanöstern och demokratins utveckling i allmänhet. Lietźen ville också få erfarenhet av arbete utomlands.
Motivationen och turen möttes: efter att Lietzén avslutat sina studier deltog hon i en sex månaders introduktion till arbetslivet, och den förde henne snart vidare till Levanten och Finlands ambassad i Tel Aviv. Där behandlades framför allt frågor som gällde Israel–Palestina-konflikten. ”Israel verkade vara ett intressant land fullt av kontraster, så jag reste dit. Ju mer jag lärde mig om området, desto mer intresserad blev jag”, berättar Lietzén.
År 2014 återvände hon till Tel Aviv, den här gången för att arbeta med människorättsfrågor som biträdande expert inom EU (JPD). ”Till mitt arbete hörde bl.a. politisk rapportering och kontakter med huvudkontoret samt samordning av EU:s människorättsarbete mellan unionens medlemsländer.”
Som biträdande expert deltog hon bl.a. i olika arbetsgrupper, mötte medborgarorganisationer och besökte olika lokalsamhällen för att kartlägga läget på fältet. Särskilt oförglömliga är bl.a. besöken i lokalsamhällen på den belägrade Västbanken, t.ex. i en beduinby i område C. ”Det kändes absurt att sitta och dricka te tillsammans med diplomater under bar himmel och lyssna på olika professorer och beduinledare samtidigt som solen dramatiskt gick ner bakom ökenlandskapets kullar”, berättar Lietzén.
En av tiotusentals
Sedan råkade Lietzén få syn på en annons om ett uttagningsprov som anordnades av EU:s rekryteringsorgan EPSO.
Lietzén deltog i uttagningsprovet våren 2015. Det första av uttagningsprovets tre delar, ett datorbaserat prov, gjorde Lietzén vid ett provcenter i Tel Aviv. Den här delen mätte den numeriska, abstrakta och språkliga slutledningsförmågan.
De följande delarna, ett prov i ett utvärderingscentrum och det s.k. simuleringsprovet E-tray, måste göras i en av EU:s huvudstäder. För Lietzén var det enklast att göra dem i Bryssel.
E-postsimuleringen E-tray är en nyhet som infördes i EU:s uttagningsprov 2015. Provdeltagarna får ett antal e-postmeddelanden och frågor, och för att kunna svara på frågorna måste de kombinera informationen i de olika e-postmeddelandena. Provtiden är 50 minuter. ”E-tray testar den logiska slutledningsförmågan, snabbheten och förmågan att kombinera och utvärdera information. Det var svårt att förbereda sig inför provet, som var stressande”, berättar Lietzén.
Lietzén gjorde upp en noggrann plan för hur hon skulle förbereda sig inför uttagningsprovet. Inför provets första del övade hon t.ex. enkla frågor, abstrakta uppgifter, logisk slutledning och matematik under korta stunder flera gånger i veckan.
De följande delarna krävde grundligare förberedelser, eftersom nio deltagare av tio då hade fallit bort. Lietzén deltog bl.a. i en förberedande kurs som statsrådets kansli ordnade i Finlands ständiga EU-representation i Bryssel.
Trots målmedvetenheten var det aldrig fråga om att enbart satsa på förberedelserna, utan Lietzén jobbade samtidigt. För den som förbereder sig inför Epsos prov rekommenderar Lietzén att man övar med måtta, utan att stressa alltför mycket. ”Det är inte alls nödvändigt att förbereda sig på heltid i ett halvår som inför ett inträdesprov”, konstaterar hon.
En avslappnad inställning underlättar förberedelserna
Våren 2016 nåddes Lietzén av goda nyheter: Som enda finländare var hon en av 150 deltagare som blivit godkända i provet. Det var en fin prestation eftersom tiotusentals personer ursprungligen hade anmält sig till Epsos uttagningsprov – alla EU-medborgare med en kandidatexamen har rätt att delta.
Efter att Lietzén blivit godkänd kunde hon söka en ledigt tjänst som informatör vid Europaparlamentet, och hösten 2016 fick hon veta att hon fått jobbet.
Hon har inte ångrat sitt beslut att söka sig till en karriär som EU-tjänsteman. Den dynamiska arbetsmiljön i Europaparlamentet, den stora mångfalden av politikområden och möjligheten att arbeta i en mångkulturell arbetsgemenskap har gjort intryck på Lietzén.
Uttagningsprov som ordnas av EU:s rekryteringsorgan Epso och lediga arbetsplatser offentliggörs på Epsos webbplats. Lietźen uppmanar alla intresserade att modigt ta sig an utmaningen. Receptet för att klara sig genom nålsögat är förberedelser, en vilja att lära sig och en avslappnad inställning!
Johanna Kaprio
