På väg mot en gemensam reglering av företagsansvar – EU främjar ansvarsfull företagsverksamhet
I slutet av 2019 offentliggjorde Europeiska unionen den så kallade europeiska gröna given, även känd som Green Deal. Målet för strategin är att lösa klimat- och miljöproblem. Det är fråga om ett omfattande paket med lagstiftning om bland annat energifrågor, jordbruk och trafik. Även företagsansvaret spelar en viktig roll i uppnåendet av målen. Syftet med regleringen på EU-nivå av företagsansvar är att främja ansvarsfull företagsverksamhet och att minimera sociala och miljömässiga skadeverkningar.
Företagsansvar innebär att företaget tar ansvar för de effekter som dess verksamhet har på exempelvis miljön, de mänskliga rättigheterna och samhället. Genom lagstiftning om företagsansvar strävar man efter att förebygga och hålla uppsikt över eventuella miljöskador och kränkning av de mänskliga rättigheterna vid företagsverksamhet och i produktionskedjor. Exempel på detta är barn- och tvångsarbete samt stora koldioxidutsläpp.
Omsorgsplikten bidrar till ökat ansvarstagande
Enligt den europeiska gröna given borde hållbarheten tydligare ingå i företagens verksamhet. Därför omfattar Green Deal-strategin olika metoder för att främja företagsansvar. Samtidigt vill EU stödja den gröna omställningen på företagen med hjälp av EU:s mekanism för en rättvis omställning.
Lagstiftning på EU-nivå om omsorgsplikt är under planering. Omsorgsplikt innebär att företaget ska bedöma och förebygga sin verksamhets negativa effekter och åtgärda existerande skadeverkningar och brister. Dessutom ska direktivet om företagens ansvarsrapportering revideras så att det motsvarar de nya standarderna. För tillfället har endast stora företag av allmänt intresse rapporteringsskyldighet. Det kommande förslagets omfattning och tillämpningsområde är än så länge okända.
I september 2020 avgav Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ett positivt yttrande om omsorgsplikt. Parlamentet önskar att kommissionen ska komma med ett lagstiftningsförslag om bindande reglering av företagsansvar. Kommissionen ska lägga fram ett förslag till lagstiftning på EU-nivå om företagsansvar och omsorgsplikt år 2021. Sedan kommer förslaget att behandlas av rådet och parlamentet.
Företagen stöder regleringen av företagsansvar
Det finns ett brett stöd för regleringen av företagsansvar. Detta framgår bland annat av resultaten för en intressentutredning (eng), som kommissionen publicerade i början av 2020. I utredningen deltog företag, organisationer och fackförbund. Av flera hundra respondenter understödde en klar majoritet en bindande reglering av företagsansvar. Den nuvarande regleringen anses inte vara tillräcklig för att garantera en rättvis verksamhet med tanke på de mänskliga rättigheterna och miljön.
”Vissa företag strävar redan nu efter att respektera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet. Alla gör det dock inte, och därför är det för tillfället möjligt att till och med få konkurrensfördelar genom att kränka de mänskliga rättigheterna. Regleringen av företagsansvar skapar lika villkor för de företag som regleringen gäller”, säger Sonja Finér, verksamhetsledare för Finnwatch.
Regleringen av företagsansvar och omsorgsplikten på EU-nivå skulle göra näringslivet rättvisare i och med att samma regler skulle gälla för alla företag i EU, oavsett bransch. Ett av de företag som anser regleringen på EU-nivå vara viktig är det internationella familjebolaget Paulig, som är verksamt inom livsmedelsbranschen.
”Det är bra att vid sidan av frivilliga åtaganden och rutiner utveckla en gemensam reglering på EU-nivå för att alla aktörer ska börja iaktta omsorgsplikten och arbeta för de mänskliga rättigheterna. Därför ser Paulig EU-lagstiftningen om företagsansvar gällande de mänskliga rättigheterna och miljön som ett ytterst välkommet och viktigt steg framåt”, säger Lea Rankinen, direktör för hållbarhet vid Paulig.
Nationell lagstiftning eller EU-lagstiftning?
Det finns stora skillnader i regleringen av företagsansvar mellan medlemsstaterna: vissa länder har redan stiftat lagar, medan andra håller på att planera dem. Frankrike stiftade en nationell lag om företagsansvar år 2019. Även i Finlands nuvarande regeringsprogram står det att en motsvarande lag ska beredas. Det finns inget enkelt svar på frågan om det är bättre att reglera företagsansvaret på nationell eller överstatlig nivå. Båda nivåer verkar behövas, och EU:s reglering har fått ett uppsving från den nationella nivån. När regleringen av företagsansvar har framskridit i medlemsstaterna har den även fått högre prioritering på EU:s dagordning.
”Det skulle inte finnas någon diskussion på EU-nivå om lagstiftningen om Frankrike inte först hade stiftat en nationell lag om företagsansvar. Efter detta har olika kampanjer och nationella projekt i de övriga medlemsstaterna, inklusive Finland, fört EU-diskussionen framåt”, säger Finér. ”Vi behöver även i fortsättningen nationella exempel på fungerande reglering av företagsansvar för att regleringen på EU-nivå ska bli ambitiös.”
Den främsta fördelen med regleringen på EU-nivå verkar vara rättvisa konkurrensvillkor, och enhetliga rapporteringskrav för företag skulle klargöra situationen. ”En gemensam reglering skulle även eliminera överlappningar på grund av eventuella nationella krav”, konstaterar Rankinen.
Hur kan genomförandet av företagsansvar övervakas?
Om lagstiftning på EU-nivå om företagsansvar införs, är det även viktigt att övervaka att principerna iakttas i produktionskedjorna. Enligt Finnwatchs verksamhetsledare Finér ska man utöva övervakning på olika nivåer, både ”före skadan” och ”efter skadan”.
”Det väsentliga med övervakningen före skadan är myndighetstillsyn. I praktiken skulle man övervaka att företagen i enlighet med omsorgsplikten gör upp och publicerar planer för hantering av risker för de mänskliga rättigheterna och rapporterar om vidtagna åtgärder. Ett annat viktigt mål är att förbättra rättsskyddet för offren för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Offren ska ha möjlighet att väcka civiltalan och kräva skadestånd av företag som underlåtit att uppfylla sin omsorgsplikt.”
Rankinen anser det vara viktigt att känna till leverantörernas, produkternas och råvarornas ursprung. Till exempel har Paulig tydliga avtalskrav för både sig själv och sina samarbetspartner. Utöver kraven är regelbundna riskbedömningar och revisioner av leverantörer viktiga metoder för att hantera produktionskedjorna.
”För att säkerställa hållbara och ansvarsfulla verksamhetssätt är det ytterst viktigt att långsiktigt utveckla verksamheten tillsammans med partnerna, såsom medborgarorganisationer och övriga samarbetsorganisationer. Om det uppstår problem, strävar vi efter att lösa dem tillsammans. Paulig vill utveckla samarbetet och dialogen med olika parter för att vi hela tiden även ska kunna utveckla vår verksamhet och värdekedja”, säger Rankinen sammanfattningsvis.
