Tillgänglighetsverktyg

Bild:
Nyheter 21.12.2020

Från plastkasseavtal till EU:s Green Deal

Europas gröna giv, det vill säga Green Deal, offentliggjordes i slutet av 2019. Handlingsprogrammet har i uppgift att lösa klimat- och miljöproblem. I den omfattande helheten ingår till exempel lagstiftning om energi, lantbruk och trafik, liksom åtgärder när det gäller plast och materialåtervinning.

Viktiga mål i programmet är att skydda miljön från plastavfall och utveckla en ny typ av plastekonomi. Arbetet bygger på den plaststrategi som utarbetades 2018. Utgående från plaststrategin har kommissionen för avsikt att vidta ytterligare åtgärder för att ta itu med bland annat mikroplast som tillsatts i produkter och oavsiktliga utsläpp av plast.

EU:s plaststrategi syftar till att skapa en ny cirkulär plastekonomi

Redan före Green Deal, det vill säga 2018, antog EU en plaststrategi. Avsikten med plaststrategin är att skydda miljön från plastavfall, men även öka tillväxten liksom plastrelaterade innovationer inom industrin.  Strategin lägger grunden för en ny plastekonomi där återanvändning och materialåtervinning beaktas i samband med planering, produktion, reparation och bortskaffande av produkter. EU:s plaststrategi syftar till att

  1. göra materialåtervinningen lönsam för företag
  2. minska mängden plastavfall
  3. stoppa nedskräpning av hav
  4. främja investeringar och innovationer när det gäller användning av plast
  5. och uppmuntra förändring runt om i världen.

Handlingsplanen för cirkulär ekonomi ökar användningen av återvunnen plast

Utgående från plaststrategin har en handlingsplan utarbetats i EU som en del av Green Deal. Ett av dess mål är att i produkter öka andelen återvunnen plast. Syftet är att i högre grad återanvända material och minska behovet av nytt material.

I planen föreslås obligatoriska krav för till exempel förpackningar, byggmaterial och fordon när det gäller andelen återvunnet material. Målet är att se till att alla förpackningar på EU-marknaden kan återanvändas eller materialåtervinnas på ett ekonomiskt lönsamt sätt fram till 2030.

Handlingsplanen för cirkulär ekonomi uppmuntrar även industrin att utveckla nya affärsmodeller, och är i synnerhet inriktad på resurskrävande sektorer som textilier, byggnation, elektronik och plast. Med handlingsplanen tar man itu med tillsatt mikroplast och oavsiktliga plastavfall, som till exempel uppstår vid slitage på textilier och däck. Lagstiftning är även under beredning för att bland annat begränsa tillsättning av mikroplast i produkter, liksom öka insamlingen av mikroplast från avloppsvatten.

Plastindustrin spelar en viktig roll för att genomföra Green Deal

Enligt Vesa Kärhä, vd för Plastindustrin rf, är Green Deal ett nödvändigt projekt för plastindustrin. Att förbättra energieffektiviteten när det gäller byggnation och renoveringar, liksom att ta fram nya former av energiproduktion, ses som stora möjligheter för plastindustrin. Plastindustrin är även involverad i de flesta delområden i Green Deal.

I Finland sysselsätter plastindustrin 12 000 yrkesmänniskor i mer än 500 företag. ”Den stora utmaningen är nu att övervinna vår blyghet och berätta för alla vad plast är, hur de används korrekt under hela deras livscykel och hur man producerar nödvändiga och rätt typ av plastprodukter för alla. Och i slutändan ännu materialåtervinna produkterna för att använda plasten på nytt. Green Deal och dess uppgifter fungerar som en högtalare som hjälper oss i det arbetet”, betonar Kärhä.

Merja Saarnilehto, programansvarig vid Miljöministeriet, påpekar att i och med att oljepriset rasade med anledning av coronapandemin, fanns det risk för att billig fossil plast flödar ut på marknaden. ”Det fenomenet kanske inte har drabbat efterfrågan på återvunnen plast i så hög grad som man befarade, men det finns ändå ett stort behov av att framöver stärka efterfrågan på återvunnen plast när normala förhållanden råder. EU:s kommande incitament för användning av återvunnen plast är således ett viktigt verktyg i framtiden.”

EU:s plastavgifter ökar materialåtervinningen

Sommaren 2020 beslutade EU om en så kallad EU-plastavgift som innebär att man fastställer medlemsstatens avgiftsbelopp utifrån plaståtervinningsgraden. Syftet med plastavgiften är att uppmuntra en ökning av återvinningsgraden för plast och därmed minska avgiftsbeloppet. EU:s plastavgift har ingen direkt ekonomisk styrning eller inverkan på återvinning av plast, eftersom den inte riktas till någon aktör, utan betalas ur statskassan. Plastavgiften kan dock uppmuntra till ytterligare åtgärder som påskyndar återvinning av plast och därmed kan minska avgiftsbeloppet. Här handlar det till exempel om investeringar i återvinningsprocesser eller lösningar som stärker efterfrågan på återvunnen plast.

Plastkasseavtalet har minskat konsumtionen av plastkassar i Finland

Ett konkret exempel på en åtgärd för att minska användningen av plast är det Plastkasseavtal som tecknades 2016 mellan Finsk Handel och Miljöministeriet. Målet med det frivilliga avtalet är att använda högst 40 plastkassar per person och per år i slutet av 2025. Plastkasseavtalet bygger på EU:s direktiv om förpackningsavfall som fastställer att varje EU-land självständigt kan fatta beslut om olika sätt att minska användningen av plastkassar.

Plastkasseavtalet har varit ett effektivt sätt att minska antalet plastkassar, och användningen av plastkassar visar en nedåtgående trend. I praktiken ger butiker inte längre plastkassar gratis utan de är avgiftsbelagda för alla kunder. De plastkassar, som det här avtalets minskning gäller, hade en konsumtion på 68 kassar per person 2018. Målet att, i enlighet med EU:s direktiv om förpackningsavfall, minska antalet plastkassar 2019 till högst 90 kassar per person och år, har alltså redan uppnåtts i Finland.

 

Andra konkreta åtgärder när det gäller plast har identifierats och skrivits in i den nationella färdplanen för plast med devisen ”Minska och undvik, återvinn och ersätt”. Med ett frivilligt avtal mellan industri, handel och myndigheter kan man framöver sträva efter att förutom plastkassar även till exempel minska annan engångsplast. Dessutom kan man med informationsarbete och kampanjer effektivt öka konsumenternas och företagens medvetenhet, liksom stöda viljan och förmågan till förändring”, konstaterar Saarnilehto som ansvarar för att genomföra den nationella färdplanen för plast.

Konsumentval har stor betydelse

Medvetna konsumentval har stor betydelse och det finns ett stort intresse för både plaståtervinning och mikroplast. Enligt Saarnilehto är det viktigaste tipset att undvika engångsprodukter alltid när det är möjligt och se till att föra plastförpackningar till återvinning. Konsumentens intresse för produktens miljöpåverkan har redan i sig stor betydelse när det gäller att minska skador, och på de lokala avfallsverkens webbplatser finns till exempel bra information om återvinning.

 

”Man måste dock komma ihåg att ansvaret för plaståtervinning inte kan läggas på konsumenten. Ibland kan det vara svårt för konsumenten att försäkra sig om en produkts hållbarhet, i synnerhet under hela livscykeln för en förpackning eller en plastprodukt, eftersom märkningen inte alltid säger allt. ”

 

 

Plaststrategin: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/fi/IP_18_5 

Europas gröna giv, Green Deal: https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:b828d165-1c22-11ea-8c1f-01aa75ed71a1.0003.02/DOC_1&format=PDF (PDF, 26 sidor, 583 Kt)

Följ oss