Anställd vid EU: EU-korrespondent Jenni Virtanen
Europeiska unionen sysselsätter över 40 000 personer, varav drygt tusen är finländare. Ett ännu större antal personer arbetar med uppgifter som har en nära koppling till unionen. Jenni Virtanen arbetar som EU-korrespondent för Helsingin Sanomat i Bryssel. I Bryssel arbetar drygt 1 000 EU-journalister, för närvarande är åtta av dessa finländare. Vi frågade Jenni Virtanen hur hon började arbeta med EU och hurdana tips hon kan ge till dem som drömmer om en EU-karriär.
Med vilka uppgifter arbetar du?
– Jag arbetar som EU-korrespondent för Helsingin Sanomat. Jag är stationerad i Bryssel. Som EU-korrespondent följer jag med allt i EU, olika institutioner, Finlands verksamhet i EU och även länder inom EU. Jag följer med ministermöten och parlamentets sammanträden, men ofta medför dagen överraskningar. Jag kan byta tema spontant.
– I Bryssel är det viktigt att vara på plats. En stor del av informationen kommer från inofficiella källor, från diskussioner i korridorer med anställda eller kollegor. Året med covid-19 har gjort det här arbetet i kulisserna svårare och flyttat presskonferenserna till internet. Därför har arbetet blivit långtråkigare, måste jag medge.
Som EU-korrespondent följer jag med allt i EU, olika institutioner, Finlands verksamhet i EU och även länder inom EU.
– En av de mest betydande händelserna under korrespondentperioden har definitivt varit Britanniens utträde ur EU. Avtalet har utarbetats under långa nätter och utdragna möten. Jag har nog vakat några nätter. När övergångsperioden för brexit gick ut var jag i Calais hamn i Frankrike. Rutten är en av de mest betydande knutpunkterna för frakt mellan EU och Britannien. De lastbilsförare som jag intervjuade var nervösa inför framtiden.
– En annan natt då jag kommer ihåg att jag vakade var då ordförande för kommissionen Ursula von der Leyen blev vald. Mötet drog ut på tiden, eftersom man nästan inte lyckades hitta en ledare för EU. Den slutliga kompromisskandidaten var en överraskning för många, och den första kvinnan i ledningen av EU:s kommission. Ursula von der Leyen lovade att göra kommissionen mer jämställd även i övrigt. Covid-19-pandemin och förhandlingen om vacciner har varit en stor prövosten för von der Leyen, och hon har inte klarat sig utan kritik. Det ska bli intressant att se hur von der Leyen leder Europa efter pandemin.
Hur började du arbeta med EU?
– Jag kom till Bryssel på hösten 2018, korrespondentskapet är treårigt. Innan det här arbetade jag i olika redaktioner vid Helsingin Sanomat, senast som chef för utrikesredaktionen. Som utrikesredaktör har jag alltid drömt om att vara korrespondent, därför sökte jag till Bryssel.
– Jag har bott i Frankrike i två omgångar, först som EU-volontär som 19-årig och senare som utbytesstuderande genom Erasmus. I Bryssel är det möjligt att använda franska som arbetsspråk, vilket har varit trevligt, även om engelskan så klart har blivit vanligare inom institutionerna och kommunikationen.
Bryssel är dessutom överraskande grön, eftersom de inre gårdarna i många kvarter är trädgårdar. I Finland är de inre gårdarna parkeringsplatser.
– Jag studerade till journalist vid Tammerfors universitet och började arbeta som ekonomiredaktör. I Bryssel har jag haft nytta av denna bakgrund. Under min karriär som journalist har jag även rapporterat mycket om energi- och klimatfrågor, som ständigt även behandlas i EU.
– Jag kände inte egentligen Bryssel som stad, med undantag av EU-kvarteren. De vackra bylika kvarteren och den lugna atmosfären i staden var trevliga överraskningar. Jag har tillbringat mycket tid på gatorna med att beundra art nouveau-byggnader. Här kan man bo också i fina lägenheter för en spottstyver jämfört med Helsingfors. Det är alltså verklig lyx. Staden är dessutom överraskande grön, eftersom de inre gårdarna i många kvarter är trädgårdar. I Finland är de inre gårdarna parkeringsplatser. Även om bilar älskas i Belgien, har detta varit rätt beslut.
Hurdana tips skulle du ge till dem som drömmer om en EU-karriär?
– Från en journalists perspektiv känns EU som en nästan omöjlig uppgift. Ett enormt beslutsfattande maskineri som ska följas upp, och slutligen har man en bunt detaljerad lagtext framför sig. Å andra sidan finns det så många ämnesområden och ärenden att det säkert är möjligt att hitta något intressant. EU är verksam på flera nivåer: lagstiftning, men också mycket politik. Under åren i EU lär man sig mycket om länderna i Europa och deras politiska system.
Man behöver inte ha ”kunskaper i” EU, utan det räcker med att vara intresserad av globala frågor.
– Man behöver inte ha ”kunskaper i” EU, utan det räcker med att vara intresserad av globala frågor. Kunskaper förvärvas på vägen, och särskilt journalister har nytta av kompetenta kollegor. De bästa blir goda vänner.
Vad arbetar du med i vår?
– Covid-19-panemin gjorde min tid som korrespondent till en mycket annorlunda period än vad jag ursprungligen hade tänkt mig. Jag har arbetat med många nyheter som har med pandemin att göra. Jag har till exempel noggrant följt upp EU:s upphandlingar av vaccin. Nu är det intressanta hur turismen startar om och om det är möjligt att till exempel öppna samhällen med vaccinationspass.
– En annan fråga som jag följer upp är EU:s enorma återhämtningspaket. Hur lyckas EU fördela hundratals miljarder euro, och lyckas länderna utarbeta sådana planer som gör att pengarna används till rätt ändamål?
– En stor framtidsfråga för Europa är hur medelklassen klarar sig. I Frankrike följde jag med de gula västarnas demonstrationer och diskussionen om bensinpriser. Även om man vill att Europa snabbt ska bli grönare bedömer människorna frågan i sista hand med tanke på sin egen plånbok. Det hur medelklassen klarar sig och upplever sig bli hörda är en av de mest intressanta frågorna som ska följas upp även i EU.
Intervjun är en del av artikelserien Anställd vid EU som under våren lyfter fram olika slags karriärberättelser från EU. Europainformationen ordnar ett diskussionsmöte om ämnet ”Karriär vid EU – hur och varför?” i samband med Europadagen den 7 maj kl. 13.00.
