Tillgänglighetsverktyg

Bild: European Union 2013 - European Parliament
Aktuellt 3.6.2020

Information om brexit

När Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland (nedan Storbritannien) lämnade Europeiska unionen den 31 januari 2020 inleddes en övergångsperiod som pågår till utgången av 2020. Under övergångsperioden tillämpas rådande bestämmelser, som om Storbritannien fortfarande vore EU-medlem. Nu förhandlar EU och Storbritannien om sin framtida relation. Den framtida relationen kommer att vara mer distanserad än under EU-medlemskapet.

Under övergångsperioden tillämpas rådande bestämmelser, som om Storbritannien fortfarande vore EU-medlem. Under övergångsperioden ska Storbritannien följa EU:s lagstiftning och internationella avtal samt delta i den inre marknaden och tullunionen som tidigare. Men Storbritannien deltar inte i längre i EU:s beslutsfattande eller i EU-institutionernas verksamhet. Under 2020 ska EU och Storbritannien förhandla om sin framtida relation. I juni 2020 beslutade Storbritannien att inte ansöka om förlängd tid för övergångsperioden, dvs. övergångsperioden för utträdesavtalet löper ut den 31 december 2020. På grund av den snäva tidtabellen kan det hända att vissa sektorer går in i ett avtalslöst läge den 1 januari 2021. Framför allt företag bör förbereda sig på detta.

Vi har tillsammans med Finlands ambassad i London samlat information om Storbritanniens utträde ur EU. Här finner du svar på frågor om hur brexit påverkar EU och Finland samt basinformation om hur brexit framskrider. På ambassadens webbplats hittar du frågor och svar på sådant som gäller vardagen efter brexit.

Vi fyller på den här webbsidan i takt med att utträdesprocessen framskrider.

Kuva: Pixabay Iso-Britannian lähto tulee muuttamaan unionia.
Bild: Pixabay 

Utträdesprocessen

Den 23 juni 2016 hölls en folkomröstning i Storbritannien om landets EU-medlemskap. Britterna fick rösta om landet skulle kvarstå som medlem i Europeiska unionen eller lämna unionen. I valet röstade 52 % för ett utträde ur EU och 48 % för fortsatt EU-medlemskap.

Under ledning av premiärminister Theresa May lämnade Storbritannien in sin formella anmälan om utträde den 29 mars 2017, varvid verkställandet av artikel 50 i Lissabonfördraget satte igång. Förhandlingarna om utträdet inleddes i juni 2017.

Då utträdesförhandlingarna inleddes var utgångspunkten att förhandlingarna ska pågå i två år efter att anmälan om utträdet lämnats in, men tiden kunde vid behov förlängas med alla medlemsstaters godkännande och i samråd med Storbritannien. Efter att Europaparlamentet gett sitt godkännande åt avtalet ingicks det för EU:s del av Europeiska unionens råd. Nationella ratificeringar behövdes inte. Information om den förhandlingsprocess som lett till utträdet finns på webbplatsen för rådets generalsekretariat. [länk: https://www.consilium.europa.eu/fi/policies/eu-uk-after-referendum/] Ett nytt handelsavtal efter utträdet kräver godkännande av alla medlemsländer.

Kommissionen leder förhandlingarna för EU:s del. Michel Barnier är chefsförhandlare och representerar de 27 medlemsstaterna. Kommissionen rapporterar till medlemsstaternas stats- och regeringschefer och till rådet i alla skeden av förhandlingarna och håller också Europaparlamentet välinformerat under hela processen. Rådet och de beredande organen ser till att förhandlingarna förs i enlighet med de riktlinjer och anvisningar för förhandlingarna som fastställts av EU27. Information om förhandlingarna om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien finns på webbplatsen för rådets generalsekretariat. [byt länken på webbplatsen till denna: https://www.consilium.europa.eu/fi/policies/eu-uk-negotiations-on-the-future-relationship/]

Finlands ståndpunkter fastställs av regeringens EU-ministerutskott och riksdagen deltar i att utarbeta dem.

Ändringar

EU-utträdet har oundvikligen konsekvenser för medborgare, företag och myndigheter, såväl i Storbritannien som i EU.

From left to right: Mr Donald TUSK, President of the European Council; Mr Boris JOHNSON, UK Prime Minister. Kuva: Euroopan unioni.
Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande (till vänster). Boris Johnson, Storbritanniens premiärminister. Foto: Europeiska unionen.

Europeiska unionen efter brexit

Ämbetsverk

I november 2017 beslutade de 27 kvarvarande medlemsstaternas EU-ministrar var de två EU-myndigheter som låg i Storbritannien ska placeras efter utträdet. Amsterdam valdes till nytt säte för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Paris till säte för Europeiska bankmyndigheten (EPV).

Antalet parlamentsledamöter

Antalet ledamöter i Europaparlamentet minskade i och med Storbritanniens utträde och är för närvarande 705. Enligt beslut av Europeiska unionens råd fördelades vid utträdet 27 av Storbritanniens 73 platser i parlamentet mellan de andra medlemsstaterna.

Till följd av denna omfördelning ökade också antalet finländska ledamöter från 13 till 14.

Hur brexit påverkar Finland

De mest betydande konsekvenserna av Storbritanniens utträde ur EU för Finland och finländarna har sannolikt att göra med ekonomin och handeln samt människors vardag i Storbritannien.

Finlands primära mål i förhandlingarna är att trygga Finlands intressen och EU27-ländernas enhet. Det är också viktigt för Finland att trygga medborgarnas ställning i de båda länderna och säkerställa att Storbritannien ansvarar för de ekonomiska förbindelser som landet har ingått som EU-medlem.

Ekonomi, handel och export

Storbritannien är Finlands sjunde viktigaste exportland och åttonde viktigaste importland. Kring 4,5 procent av Finlands varuexport gick till de brittiska öarna 2017. Av vår import kommer ca tre procent från Storbritannien. De ekonomiska konsekvenserna av brexit är svåra att bedöma i detta skede eftersom man ännu inte vet vad ett nytt handelsavtal ska innehålla.

Du hittar mer information om handeln mellan Finland och Storbritannien i en utredning som statsrådets kansli låtit göra. Också näringslivets forskningsinstitut ETLA har publicerat en uppskattning om brexits inverkan på Finlands ekonomi.

Frihandelsavtal

Storbritannien har meddelat att landet vill förhandla med EU om ett frihandelsavtal. Dessutom vill landet fritt förhandla om sina handelsavtal med länder utanför Europa.

Storbritannien eftersträvar ett frihandelsavtal eller partnerskapsavtal där det ingår de bästa bitarna ur den inre marknaden och tullunionen för utvalda sektorer, utan de förpliktelser som EU-medlemskapet medför. Det är svårt att göra en exakt uppskattning om sannolika förändringar eftersom brexitförhandlingarnas resultat fortfarande inte kan förutspås.

Utrikes- och säkerhetspolitik

Finland verkar för en stark europeisk utrikestjänst och en globalt inflytelserik Europeisk union. Finlands ståndpunkter gällande EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik fastställs i regeringsprogrammet.

EU:s globala strategi drar upp riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i en allt mer instabil omvärld. Strategin innehåller ambitiösa målsättningar: att utveckla unionens försvar, påverka grannskapet, förbygga kriser och stärka internationell rätt.

Den globala strategin presenterar flera  möjligheter till ett fördjupat försvarssamarbete. Ambitiösa initiativ av Finland, Frankrike, Tyskland och Italien tyder också på en vilja att framskrida i denna riktning. Storbritannien har framhållit att Europas säkerhet är i landets intresse också efter att landet träder ut ur EU.

Storbritanniens EU-ambassadör Tim Barrow överlämnade avskedsbrevet till Donald Tusk.
Storbritanniens EU-ambassadör Tim Barrow överlämnade avskedsbrevet till Donald Tusk.

Brexits följder för medborgarna

Genom utträdsavtalet säkerställs också att EU-medborgare bosatta i Storbritannien och brittiska medborgare bosatta i EU-länder har uppehållsrätt, rätt att arbeta och rätt till social trygghet, i enlighet med EU-rätten, under hela sitt liv, om de har bosatt sig i landet i fråga innan övergångsperioden är till ända. Deras ställning och rättigheter tryggas sådana som de är enligt den centrala EU-lagstiftningen den 31 december 2020. Den 1 januari 2021 upphör den fria rörligheten mellan EU och Storbritannien, och rätten till inresa och andra rättigheter är begränsade.

Resor

Storbritannien vill i framtiden själv bestämma om vem som får bo, arbeta eller till exempel studera i landet.

Den brittiska regeringen har meddelat att landet inte kommer att kräva visering av EU-medborgare som reser till Storbritannien för kortare perioder.

Ett giltigt pass gäller fortfarande som resehandling. Läs mer om Storbritanniens inresebestämmelser efter brexit

Rörligheten

Den 1 januari 2021 upphör den fria rörligheten mellan EU och Storbritannien, och rätten till inresa och andra rättigheter är begränsade.

Här hittar du information om Storbritanniens inresebestämmelser:

Det sker inga förändringar i EU-medborgares rättigheter, skyldigheter eller fria rörlighet under övergångsperioden.

Information om resor till Storbritannien: 

Studier

I Storbritannien studerar det för närvarande hundratusentals personer från länder utanför EU. Efter utträdet kan kostnaderna för studier förändras, eftersom de brittiska universiteten för närvarande tar ut högre terminsavgifter för studerande från länder utanför EU än för studerande från EU-länderna. Ändringarna kommer sannolikt att gälla nya examensstuderande. Ytterligare information om den aktuella situationen uppdateras bl.a. på webbplatsen för Universities UK (på engelska).

Läs mer mm. Information om brexits följder för Erasmus-utbytesstudenter på undervisningsministeriets webbplats.

Följ oss